Krisen inom sjöfarten

Krisen inom sjöfarten blir allt tydligare. Branschen är hårt drabbad av den finländska skogs- och pappersindustrins problem och i går kom ytterligare ett hårt slag då Sjöfartstidningen berättade att Bore aviserade nedskärningar. Läget är kärvt på väldigt många olika fronter just nu. Det kan då låta onödigt positivt men det är i sådana här lägen möjligheter till nystart är stora.

Sjöfartens utmaningar syns antagligen tydligare och snabbare på Åland än på andra ställen, exemplen kryper närmare. Fartyget Hoburgen har legat förtöjt i Mariehamn sedan sommaren år 2010, alltså i mer än fyra år. I takt med att dagarna går blir det antagligen allt svårare att hitta sysselsättning för henne. Under mina morgonpromenader passerar jag allt som oftast den gamla rollaren och funderar på vad som ska hända med henne. Om denna havets hjälte som numera ligger fjättrad vid land skrev jag häromdagen på Ålandsbloggen i Sjöfartstidningen, det är en spännande historia som fartyget haft.

Allt detta är i grunden naturligtvis dåliga nyheter då fartyg ska segla till sjöss och inte ligga vid kaj. Men i allt elände finns ändå möjligheter. Den internationella shippingen fortsätter att växa i volym och någonstans sitter folk som alltjämt tjänar pengar på att forsla stora mängder gods från en plats till en annan. Sjöfarten har alltid varit utsatt för konjunkturens nycker och även i kriser finns möjligheter. Det är sådana det nu är viktigare än någonsin att hitta.

Hoburgen har redan legat alldeles för länge i Västerhamn och vad som ska hända med henne är i vart fall obekant för mig. Fartyget är ett av många tecken på att den traditionella sjöfarten har det extremt kämpigt just nu.