onsdag 1 oktober 2014

Några tankar kring Mise

Vid gårdagens stadsfullmäktige var Mises framtid ett av ämnena. Det är en komplex historia eftersom väldigt många valt att göra den svår. Jag försökte framhålla att det är dags att lämna det som varit bakom oss och nu se framåt. Egentligen hade jag velat godkänna det förslag som låg men insåg att det inte var möjligt utan stödde därför en återremiss vilket betyder att hela soppan nu måste kokas en stund till. Jag tycker verkligen det tagit för länge att organisera upp avfallshanteringen för 29.000 ålänningar. Så här sade jag ungefär:
Ordförande, 
Det allra enklaste vore att ställa sig i denna talarstol och foga sig till alla de kritiska röster som i offentligheten och över tid gjort sitt yttersta för att det inte ska bringas ordning i den åländska avfallsdjungeln.
Det har hävdats att Mise varit för dyrt, för komplicerat och orättvist. Det har förekommit anklagelser om myndighetsmissbruk, översittarfasoner och det har varit än det ena och än det andra i en debatt som garanterat ingen har kunnat följa med ordning. 
Men som bekant är den enklaste vägen inte alltid den bästa.
Jag tycker tiden nu är mogen att bringa någon slags ordning i detta och glömma den tid som varit, svälja stoltheten och på riktigt gå vidare. Det som har varit har farit men det kan framöver bli som vi vill för det handlar faktiskt inte om att bygga en rymdstation utan vad vi pratar om är hur soporna för i bästa fall 29.000 människor ska hanteras.
I Mariehamn har vi i dag tack vare Mise ett system som jag tror att de allra flesta stadsbor på ett överliggande plan är tillfreds med. Det är skapligt miljöinriktat och hämtningen fungerar i stort sett utan bekymmer. Man kan ha synpunkter på priset och varför skulle man inte ha det. Allt annat är som bekant också för dyrt, inte minst skatten.
Jag har gjort ett ärligt försök att för min egen del begripa vad som egentligen har gått fel när 16 kommuner misslyckas med att hitta ett system för att ta hand om 29.000 människors sopor. Relativt sett är det inget gigantiskt projekt och absolut inte svårt, såvida man själv inte bestämmer sig för att det är svårt. Förklaringarna jag fått går i stora drag ut på att det gick fel år 2006 eller år 2008 eller möjligen år 2009 och att man sedan dess grälar om vem som sade och gjorde vad och varför.
Alltså. Det som gick fel 2006 eller möjligen 2008 står vi fortfarande och träter om. Ni hör ju själva att detta inte är rimligt. Det har blivit dags att släppa denna fråga och gå vidare.

I beredningen från stadsstyrelsen finns ett bra besked och ett som går ut på att sopbråket ska fortsätta. Den goda nyheten är att fullmäktige bör befullmäktiga renhållningsmyndigheten Ålands miljöservice kf att upphandla samtliga avfallsrelaterade tjänster för Mariehamns stads räkning. Det stöder vi från Mariehamnscentern varmt men vi har respekt för att de sena förändringar som nåtts oss i dag bör hanteras. Det är dags att gå vidare och ge stadsborna och resten av ålänningarna bästa möjliga sopservice till förmånligaste möjliga pris. Vi förutsätter att man när upphandlingen sker använder sig av de erfarenheter man lärt sig tidigare, år 2006 eller möjligen år 2008.
Den andra biten i stadsstyrelsens beredning är lite mer komplicerad men ändå långt ifrån svår. Det handlar om det reviderade förslaget till grundavtal som fullmäktige föreslås säga nej till. Skälet är dock inte ändamålsenligt och berör styrelsesammansättningen i organisationen Mise. Mariehamn och Jomala vill bestämma mer än de fyra övriga medlemskommunerna kan tänka sig gå med på. Stadsstyrelsen tycker att största aktören, alltså Mariehamn, ska få bestämma mest. Det är lätt att ha sympatier för detta, den som betalar mest borde också få bestämma lite mer.
Trots det vill vi från Mariehamnscenterns sida ställa frågan: Är denna princip verkligen så viktig att den får stoppa det föreslagna grundavtalet och arbetet framåt. Vi anser inte det. Liksom bolag i dag styrs av Corporate Governence-regler och omtanke om samtliga aktieägare förutsätter och tror vi att Mises blivande styrelse och ledning är fullt kapabel att dra upp linjerna för hur Mise ska agera framåt. På vilket vis skulle något bli bättre om man envist hänger fast vid samma principer som hittills inte lett till något annat än meningslösa gräl som ett ytterst fåtal begriper vad går ut på?

När det gäller styrelsesammansättningen påminner vi också gärna om den budgetskrivning som det här fullmäktige gick in för och som lyder ’Särskild vikt bör i sammanhanget läggas vid ändamålsenlighet, kompetens och lämplighet vid sidan av politisk tillhörighet vid tillsättandet av styrelser.’ Dessutom har en Misestyrelse gott om lagstiftning att förhålla sig till varför stadsborna kan sova lugnt även om det är några principer man måste tumma på.
Om jag förstått allt rätt i kväll är läget mer komplicerat än så och även andra medlemskommuner har ställt sig tvekande till avtalet. Det rör såklart till det hela ytterligare men lyfter också frågan om det inte är dags för Mariehamn att visa vägen.
Om staden verkligen på riktigt vill vara med och ta ansvar för hela Åland och för ögonblicket sophanteringen, men i framtiden kanske mer, säger vi i dag ja till det föreslagna grundavtalet och arbetar sedan vidare på den inslagna vägen och försöker förmå fler kommuner att gå med. 
Mise har inte alltid fungerat bra men i dag är det en organisation som går från klarhet till klarhet och sköter sin uppgift. Den förtjänar lugn och arbetsro och ägarstöd. Med hänvisning till detta föreslår vi att fullmäktige godkänner det reviderade förslaget till grundavtal, släpper det knutpatriotiska styrelsetänket och skapar förutsättningar för ett kommunalt sopsamarbete som på sikt kommer att gynna hela Åland. Om detta av olika skäl inte kan ske kan vi stöda en återremiss där de synpunkter jag fört fram beaktas. Ska vi fortsätta bråka om historien blir det svårt att nå framtiden.
Misebilen är en av de förädlingar som organisationen genomfört de senaste åren.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

100 dagar kvar – jag är redo

I dag är det 100 dagar kvar till höstens lagtingsval och jag står till förfogande, starkare och helare än någonsin. Från att ha varit en nov...