måndag 7 januari 2019

Tuff start på nya året

Det är mycket som blir ganska litet ställt mot den naturkraft som slog mot Åland årets andra dag. Stormen som är den värsta som uppmätts i Finland ställde till med förödelse bortom det begripliga. Inte under modern tid har naturens vanligen vackra men barska krafter förvandlats till ett slagträ i en porslinsbutik i denna omfattning.

Vi föll den här gången offer för en perfekt storm som skapades av flera av varandra oberoende fenomen. Den bästa förklaringen har jag läst på Yle och den kan man hitta på den här länken.

Ålands radio startade knackigt men genomförde sedan en hygglig rapportering av allt som inträffade. Hade man varit lyssnarorienterade i högre grad än övertidsräknande hade man dessutom genomfört sändningar dygnet runt de första tre fyra dygnen och därmed skapat den lägereld som samhällen i kris så väl behöver. Public Service är viktigt men känslan infinner sig att man från ledningshåll inte riktigt tar sina uppdrag på det allvar som man exempelvis till sjöss hanterar sina övningar.

I dag startar lagtinget på nytt. Det återstår ett knappt år för den nuvarande regeringen innan valet den 20 oktober. Det är alltså snart tid att förklara vad som hänt i den politiska världen och dra slutsatser och göra upp planer inför det maktskifte som i stort sett alla efterfrågar. Mot bakgrund av stormen och dess kringverkningar känns dock politik just nu avlägset.

Ändå är vardagen snart över oss igen, på ett eller annat sätt, och den vill jag vara med och påverka även i fortsättningen efter bästa förmåga.

Reportaget som du kan läsa nertill sammanfattar i det stora hela min syn på hur Åland ska styras och det vill jag gärna vara med och arbete för även i fortsättningen. Det är ett styvt jobb av flera olika skäl men till de viktigaste frågorna som nästa lagting har att hantera handlar det om att återställa förtroendet mellan befolkningen och makten. Vi genomlever en slags kris men sådana är rätt hanterade starten på något nytt och fantastiskt.

I samband med de kommunrundor jag genomfört står det klart bortom allt tvivel att sättet på vilket landskapsregeringen försöker genomföra reformer är fel och upplevs odemokratiskt.

Ledarskap ska bedrivas genom att inkludera de som berörs, inte genom ukaser. Sådana skapar bara misstänksamhet och motvilja vilket inget samhälle är betjänt av. Jag vill att Sund går samman med Finström, att Saltvik går samman med Sund och att Lemland går samman med Lumparland. Detta går att sköta med frivillighet och gemensamma krafter och det vore ett viktigt steg på vägen.

Det är inte tillräckligt bra att lova att ”ingen ska dö” på vägen vilket socialdemokraten Nina Fellman använder som argument för en tvingande reform. Vännen Harry Jansson lyfte frågan på insändarplats och kräver ansvar från lantrådet vilket vore välkommet men knappast sannolikt. Den socialiseringsvåg som dragit fram genom landskapet de senaste åren är liksom stormen något vi aldrig sett maken till tidigare.

Ålands övergripande dilemma är konkurrenskraften gentemot omvärlden. Vi måste arbeta på alla fronter för att framstå som annorlunda i jämförelse med hur det är i Finland och Sverige. Bara genom att sticka ut kan vi locka turister och inflyttare och företagare att satsa på Åland. Här menar jag att vår lokaldemokrati är en viktig nyckel. Åland är i dag ett agilt samhälle som med kraften i sina kommuner kan erbjuda lösningar på ett helt annat sätt än stelbenta strukturer som vi till exempel ser prov på i andra sammanhang.


Målet med all form av offentlig maktutövning är att låta individualismen blomstra och entreprenörskap växa. Vi måste skapa ett samhälle där det är tillåtet att misslyckas för att sedan lyckas. Vi ska vara ett samhälle där vi alltid hellre lyssnar på strängen som brast än att inte spänna bågen. Detta innefattar till exempel utbildningssektorn där högskolan borde bolagiseras och förses med en styrelse som höjer blicken högt ovan dagens verklighet. I mitt arbete med att ge ut Ålands Sjöfart ser jag det gång på gång.

Den åländska sjöutbildningen har varit ett kvalitetsbegrepp över hela världen men är det inte längre i lika hög grad. Det är inte okej. På Åland finns huvudkontoren för extremt framgångsrika rederier. Här är det därför ett krav att vi även ska bygga upp en utbildning som är världsklass, allt annat är för lite. Det arbetet borde börjas redan i går.

Jag nöjer mig med detta i dag. Det finns gott om tid att återkomma till andra saker som borde skötas annorlunda. Tag hand om varandra och lär dig hantera motorsåg, då borde du inte sakna sysselsättning under det närmaste året! Och just det, god fortsättning.

Gubben i skogen är jag efter en lång dag med motorsåg och fler nedfallna träd än vad som är möjligt att begripa.

I det stora hela stämmer denna text fortfarande väl överens med verkligheten och därför står jag till förfogande när det stundar val den 20 oktober.


Få saker går upp mot en lägereld efter en dag i fält. Och när det gäller den perfekta korven är det precis som det alltid varit, den avnjuts bäst med bränd grillyta och djupfryst inuti! :-)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Spännande tid på Gibraltar

Ända sedan den nervösa debuten i den åländska matchtröjan 1985 på Isle of Man har jag insett vikten av att förstå omvärlden och se till att ...