tisdag 11 september 2018

Därför behövs public service

I går var det public service som var en del av arbetet i Ålands lagting. På agendan var det färska meddelande om mediepolitik som en kommitté tagit fram. Om detta har jag åsikter och outade dem i Centerns gruppanförande som du kan läsa lite längre ner.

När det gäller massmedia och journalistik är jag hyggligt insatt efter (alltför) många år i sittbrunnen på Ålandstidningen. Det var en härlig tid som jag valde att avsluta 2011 för att pröva på något annat. Det rekommenderar jag alla att göra. Att byta perspektiv är oerhört uppfriskande, utmanande och spännande – samtidigt. Har man tur får man dessutom en fin specialtidning med värmande ord i avskedspresent.
Jag lämnade Ålandstidningen hösten 2011 men är sedan 2016 publisher för Ålands Sjöfart som är mitt lilla extraknäck och sätt att hålla mig uppdaterad kring Ålands viktigaste näringsgren. På den här länken kan man läsa alla tidningar.

Tidningsvärlden har förändrats ganska dramatiskt under de senaste typ tio åren. Konkurrensen är långt ifrån vad den varit och sociala medier är allt oftare nyhetsbärande. Ytligheten tilltar på bekostnad av de djupare insikterna. Därför menar jag att public service i dag är viktigare än någonsin. Detta har jag även berört tidigare och även om vissa saker inte längre stämmer står jag i det stora hela fast vid detta tidigare inlägg.

Så här föll, ungefär, orden i går:

Talman, 

låt mig börja med att tacka för arbetet som kommittén gjort. Att begripa medier har aldrig varit enkelt och i dag är det i allt väsentligt omöjligt. Det framkommer med all önskvärd tydlighet i meddelandet att kommunikation numera sker på konsumenternas villkor, inte producenternas. Internet har i grunden förändrat sättet på vilket vi fortbildar oss och håller oss uppdaterade. Folk vet i dag mer än någonsin tidigare. Det som händer i Brasilien eller Venezuela eller på Vårdö når oss precis lika snabbt. Därför kunde det vara intressant att göra som kommittén föreslår; genomföra en heltäckande utredning kring ålänningarnas medievanor. Det vore onekligen väldigt intressant att läsa en sådan.

Syftet med landskapsregeringens mediepolitik är enligt meddelandet att främja en mångfald av medier och en fortsatt god utveckling av medieutbudet på Åland. Detta är en ambitiös målsättning och antagligen alldeles för bred. När allt kommer omkring är det i stort sett två områden som är viktiga för självstyrelsen. Det första är att försäkra oss om att vi har en väl fungerande public service. Det andra är att tillsammans med i första hand Sverige men också med Finland nå en lösning där vi på Åland har full tillgång till alla svenska kanaler som public service och några privata aktörer erbjuder i de båda länderna, oberoende distributionsformat.

Public service först. Det är ostridigt att självstyrelsen över tid behöver en oberoende nyhetsförmedlare med uppgift att informera och granska utan kommersiella hänsyn och överväganden. Frasen ”mångsidigt belysande journalistik” giller jag särskilt. Här är jag av åsikten att mycket kunde göras bättre i dagens Ålands radio. Enligt min mening ska public service vara mer seriös än glättig. Public service ska göra folk orienterade om vad som sker och för att nå det målet använda de kanaler som finns och där konsumenterna rör sig. Jag vill gärna ha mer fördjupning och mindre roliga timmen. Här tror jag styrelsen för bolaget kunde vara tydligare eller i vart fall mer bestämmande. Att public service bara ska ägna sig åt radio och tv är önsketänkande, public service ska vara där användarna finns.

De två åländska tidningarna känner oro för att public service ska tillåtas gå in i kommersiella mediesfärer och därmed skapa en osund konkurrenssituation som hotar den lokala mediemångfalden. Det är lätt att förstå farhågorna men i realiteten är mångfalden inte vad den varit. I dag kontrolleras de två tidningarna av i stort sett samma ägare vilket även märks i rapporteringen. Det är dessutom ett tecken i tiden att tidningarna väljer att lämna in ett gemensamt utlåtande till kommittén. Det hade med säkerhet inte varit möjligt för bara tio år sedan då konkurrensen mellan tidningshusen var stenhård vilket skapade hungriga och nyfikna reportrar. Det är ingen tillfällighet att många av de riktigt framgångsrika journalisterna i Sverige i dag har byggt sin grund på de åländska tidningarna. Mot den här bakgrunden är det uppmuntrande att Ålands radio & TV lämnat in två olika utlåtanden; ett från redaktionen och ett från styrelsen. Det skänker hopp om friktion snarare än bekvämlighet och det är precis där som all god journalistik börjar.

Public service är alltså något vi stödjer och uppmuntrar som en motvikt till de privata aktörerna.

När det gäller tillgången till svenska program menar vi att ingen möda får sparas. När det gäller Sverige innebär det att vi ständigt borde påminna dess regering och riksdag om Ålandsöverenskommelsen från 1921 där Sverige förbinder sig att vara med och upprätthålla och utveckla det svenska språket på Åland. Detta är i dag viktigare än någonsin i en tid där svenskan i Finland är satt under eld.

Beträffande åtgärderna som listats i meddelandet ställer vi oss bakom förslaget att lagtinget ska tillsätta styrelsen för Ålands radio & TV. Det är viktigt ur principiell synvinkel. Det skulle klippa banden mellan landskapsregeringen, som ska granskas hårt, och Ålands radio och TV och därmed minska politiseringen av bolaget. När det gäller public service vore det extremt viktigt att ha en styrelse där sakkunskap går före eventuella politiska sympatier. Vi tycker också det är dags att bli kvitt licensfinansieringen och ersätta den med en medieavgift.

Ett åtgärdsförslag som dock känns lite ogenomtänkt är att Ålands radio och TV ska samverka mer med externa aktörer. Detta förstår i varje fall inte jag vitsen med. Åländsk public service borde stärka självstyrelsen och den övergripande planen som är formulerad i det mediepolitiska programmet 2011 håller fortfarande i det stora hela streck. Låt styrelsen för bolaget sköta strategierna och själv fatta beslut om samarbeten.

På samma sätt ställer vi oss tvekande till en ny förvaltningsnivå i form av ett medieråd. Det behövs ingen överrock till styrelsen så länge som man följer riktlinjerna som läggs fram i det mediepolitiska programmet.

När det gäller delningen mellan produktion och distribution är vi inte lika säkra. Det känns som något vi borde kunna hantera ändå. Konstgjorda skott mellan verksamheter kan kosta mer än de smakar.

Slutsatsen av detta är att vi önskar landskapsregeringen lycka till med det fortsatta arbetet och anser inte det nödvändigt att genomföra någon utskottsbehandling. Ge Ålands radio & TV:s styrelse ett tydligt uppdrag och hygglig finansiering så ordnar sig resten.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Hellre för högt än för tyst

I dag är det 90 dagar kvar till höstens lagtingsval. Jag är redo att fortsätta jobba för att göra Åland mer tydligt och välkomnande för besö...