tisdag 2 december 2014

Om kurvor och framtid

Vad ska Åland leva på i framtiden? Den frågan diskuterades i lagtinget i går efter att en samlad opposition lämnat ett så kallat spörsmål om näringspolitiken. Spörsmål är ett instrument som ska användas med omdöme då det annars lätt kan devalvera systemet. Om det här var vettigt? Ingen aning, döm själv, det finns att läsa här. Landskapsregeringens svar som också utgjorde en grund för debatten hittar du här.

Frågan från oppositionen började med ”Samtliga kurvor...” och avslutades med frågan:

När avser landskapsregeringen presentera de konkreta sysselsättnings- och tillväxtfrämjande näringspolitiska åtgärder man avser vidta för att förbättra den svåra situation Åland befinner sig i?
Först ut att svara var näringsminister Fredrik Karlström som anlade en moteld som formligen pulvriserade oppositionens frågor. Själv fyllde jag sedan på med några spaningar utgående från mina egna analyser och i förvissningen att ”Samtliga kurvor...” absolut inte pekar åt fel håll. I det stora hela är nämligen Åland väldigt väl anpassat för framtiden.

Detta är inte första gången jag pekar på att framtiden faktiskt innehåller mer möjligheter än hot. Sjöfarten behövs mer än någonsin i framtiden. PAF har på många sätt visat att framgångarna kommer om man jobbar hårt. EU skapar också öppningar för innovationer. Och tror man allt är omöjligt ska man läsa detta om professor Alf Rehn.
Nåja, jag lär få återkomma ofta till detta då jag fullt och fast och orubbligt tror på det goda exemplet när det gäller att skapa framgångar. I lagtingets talarstol försökte jag berätta samma sak i går och det lät ungefär så här:

Talman,


Jag är glad över att vi håller den här spörsmåldebatten. Den är viktig för hela Åland och det är bra att företagande och entreprenörskap lyfts fram. Det är nämligen där framtidens trygghet och jämställdhet och drömmen om ett hållbart samhälle finns, givetvis med hjälp av besluten som fattas i denna sal. Observera, det är ute bland företagen i verkligheten som vinsterna skapas och det är där som marknaderna finns. I sitt anförande lyfte näringsminister Fredrik Karlström fram vikten av att se helheten hellre än särintressen i samhällsbygget. Det är viktigt och det är rätt. Åland är en liten del i en stor värld och vi som bor här måste ständigt anpassa oss till den verklighet som den övriga världen befinner sig i. Mest av allt handlar det om att bygga en grund som företagarna kan stå på. Det gäller till exempel barnomsorg, skola, vård, infrastruktur och att skapa förutsättningar för ett liv som är innehållsrikt. Framgång och tillväxt börjar med en inspirerande och trygg vardag.

Ska man tro spörsmålet pekar just nu samtliga kurvor åt fel håll för Åland. De bekymrade ledamöter som undertecknat detta uttryck av ängslan och oro har på basen av mediauppgifter, ja, så står det faktiskt, ansett sig nödgade att kräva åtgärder för att sätta fart på det åländska näringslivet. (Detta är ett trubbigt vapen då medier inte sällan väljer att söka fel snarare än att söka rätt, något även Aftonbladets Jan Helin lyfte fram så sent som i söndags.) De egna idéerna är dock väldigt få och, vilket är bra, väldigt lika några av de förslag som regeringen presenterar i sitt svar på spörsmålet.

Alla kurvor pekar alltså åt fel håll. Jag undrar förstås om det faktiskt kan stämma och har i jakten på dessa kurvor försökt analysera några delar av vårt samhälle på basen av Åsubs årsbok, för övrigt en skattkammare att gräva i.

I dag har 14.000 ålänningar arbetsplatser att gå till. Det är fler än någonsin tidigare i den åländska historien. Är det en kurva som pekar åt fel håll? Det tycker inte jag.
Ålänningarnas beskattningsbara inkomst har utan undantag stigit och utgjorde år 2012 nästan 30.000 euro per person och år eller sammanlagt 750 miljoner euro. Tycker oppositionen att det är fel och vad vill man i så fall göra åt det?
Eller menar man inflyttningen och befolkningstillväxten som de senaste fyrtio åren pekat uppåt? Är det dåligt för Åland, enligt oppositionens sätt att se? Personligen tycker jag det är fantastiskt att se alla nationaliteter som i dag är med och skapar tillväxt och värde för våra exportbolag. Åland har i alla tider levt på att göra affärer utomlands. Det ska vi fortsätta med med hjälp av influenser från bland annat inflyttare.

Kanske irriterar det oppositionen att medan andelen arbetslösa i våra grannländer Finland och Sverige ligger stadigt på åtta procent har vi på Åland lyckats hålla den på osannolikt låga fyra procent. I dag är knappt 600 personer utan jobb vilket är utmanande och besvärligt men också långt från tiden efter EU-inträdet och den efterföljande lågkonjunkturen som försatte över 1.100 ålänningar utan jobb. Då var vi också nära åtta procent. Dessa siffror är dock färskvara och kan snabbt förändras varför det är extremt viktigt att de stimulansåtgärder som ministern Karlström räknade upp sköts och genomförs med kraft och entusiasm. Ska man göra affärer måste man stå på tårna, helst varenda dag.

I mitt grävande efter kurvor som pekar åt fel håll ramlade jag faktiskt över en utveckling som känns tveksam. År 1990 hade vi i runda slängar 20.000 fordon på Åland. I dag finns över 30.000. I den mån det gått dåligt för Åland har det i vart fall inte drabbat viljan att investera i maskiner.


Allt fungerar inte perfekt på Åland, det har det aldrig gjort och det kommer det aldrig att göra ty vi är blott människor med våra svagheter och brister. Men mycket går väldigt bra. Detta syns också i värdet på produkterna som säljs. Tillverkningsindustrins bruttoproduktionsvärde var år 2007 163 miljoner euro. År 2012 var det 208 miljoner euro eller 45 miljoner euro mer. Detta hände på fem år och ger åtminstone i teorin förutsättningar för bättre affärer i framtiden.

Knappast är det heller antalet övernattningar på hotell som oppositionen avser med kurvor som pekar åt fel håll då dessa från och med år 2011 faktiskt hoppat upp ett litet steg och år 2013 var snubblande nära 200.000. Där finns tillväxt, socialt kapital och exportaffärer – precis de ingredienser som behövs för att hålla Åland snurrande. Nästa vår öppnar ett nytt stort hotell i Mariehamn. Det är en oerhört viktig signal till hela Åland.

Oppositionen nämner särskilt svaveldirektivet som ett hot mot vår sjöfart och vårt Åland. Om man vill kan man se det som en möjlighet i det att det är en regel som gäller alla och att ingen kommer undan. Ända sedan det för ett antal år sedan stod klart att direktivet skulle tillämpas från och med år 2015 har politiker och redare ägnat stor kraft åt att skjuta fram reglerna. Men beslutet är fattat av hela världens sjöfartsorganisation IMO och syftet är att vi ska skapa en renare miljö och följaktligen leva friskare och längre. Detta sker först i Östersjön vilket kan och borde ge de rederier som trafikerar här en fördel gentemot övriga världen då miljökraven skärps även där, förhoppningsvis år 2020. När kraven strängeras öppnas möjligheter som hittills inte funnits. Nu är läge att göra åländsk shipping till ett föredöme för inte bara Östersjön utan hela världen som snart måste följa efter. När det blåser ska man segla vilket några operatörer på Östersjön redan insett. Här kommer kanske vicetalman Viveka Erikssons förslag om kraftsamling kring ”Sjöfartens Åland” väl till pass. Ålands Sjöfart har redan skapat Sjöfartens dag där nyckelspelare från i vart fall alla av betydelse i Norden och delar av Europa kommer till Åland för att planera framtidens sjöfart. Det står nämligen inte stilla. I dagarna har det första rotorsegelsystemet installerats på handelsfartyg. Går det bra ska det kunna sänka bränslekostnaderna med 20 procent! Som kuriosa kan också nämnas att det fallande världsmarknadspriset på olja redan tagit hand om den befarade prisökningen på det bränsle som fyller svaveldirektivets krav. Det är en vardag som sjöfarten alltid befunnit sig i. Bränslepriset är oförutsägbart i går, i dag och i morgon.

Att kräva krafttag från Ålands 29.000 medborgare och dess regering när det gäller sjöfartens svaveldirektiv är naivt. Till och med Finland är i minsta laget. Sjöfarten har alltid skett globalt och förändringar har alltid skapat effektivare fartyg och sjöfolk. Så fungerar fria marknader. Det är lätt att göra som man alltid har gjort men det finns alltid bättre sätt att driva fartyg.

Här bör man också minnas att efter de stora utflaggningsvågorna på 1980-talet har den åländska handelsflottan stabilt vuxit från mindre än 200.000 bruttoton till dagens 500.000 bruttoton. Är det detta som oppositionen ogillar och kallar för kurvor som pekar åt fel håll?

I spörsmålet lyfts behovet av stöd fram. Med hjälp av skattepengar vill oppositionen hjälpa vissa branscher på bekostnad av andra. Här borde man minnas att det absolut inte saknas investeringsvilja i det åländska näringslivet. År 2007 investerades 6,5 miljoner i framtiden. År 2012 var motsvarande siffra 9,5 miljoner euro. Det är inte åt fel håll.

Det åländska jordbruket är en av de absolut viktigaste och varumärkesbyggande näringsgrenarna vi har. Inte bara för att jordbruk och djurskötsel skapar öppna landskap och vackra vyer utan för att åländskt livsmedel hjälper oss att skapa bilden av ett hållbart Åland samtidigt som branschen genererar arbetsplatser. Trots det måste vi inse att konkurrensen mot omvärlden är stenhård och att priset än så länge är skillnaden. Marknaden som alltid har rätt tvekar att betala vad våra varor, enligt vår uppfattning, är värda. Det är besvärligt men antagligen och förhoppningsvis övergående. Inom Centern hör vi till dem som långsiktigt tror på härproducerad åländsk mat inte bara på hemmaplan utan i såväl Sverige som Finland och bortom. Det gäller att outtröttligt berätta för konsumenterna varför våra råvaror inte bara är godare än deras utan dessutom nyttigare. Det är inte lätt men det är nödvändigt. Åland behöver exportinkomster från det åländska jordbruket och dess produkter som är unika och åländska.

När det gäller export är det oerhört viktigt att föra fram Åland som kunskapssamhälle. Inom den digitala världen har Åland seglat fram som en förhållandevis stor exportör. Vår närhet till Sverige där bland annat dataprogrammerare lyfts fram som en bristvara är viktig. I dag går tre fjärdedelar av varuexporten och närmare 60 procent av tjänsteexporten till Finland. Det borde vara mer till Sverige, både av marknadsmässiga och språkmässiga skäl. Det finns stor efterfrågan på arbetskraft i Stockholm och många av dessa kunde säkert med stor framgång skötas från Åland.

All kurvor pekar åt fel håll, hävdar oppositionen och drar fram de siffror som bäst passar den egna historien. Ja, tillväxten är inte vad den borde vara på Åland men det är den heller inte i den övriga världen som liksom vi på Åland har det kämpigt med den ekonomiska verkligheten. Den rår vi inte på genom att visa ängslan. När tiderna historiskt sett har varit tuffa har ålänningarna justerat, ändrat, utmanat och exporterat.

Det som oppositionen också väljer att bortse från är den ständigt pågående strukturomvandlingen i hela världen. Vi lever, enligt min uppfattning, inte i en konjunkturbetingad nedgång. Detta är inte en tillfällig svacka. Pappersindustrin som gett jobb till sjöfarten kommer inte tillbaka. Tiderna och jobben förändras. Om tjugo år sköts en tredjedel av de jobb som i dag utförs av människor istället av maskiner, enligt forskningen. Digitaliseringen gör att denna ekonomiska nedgång knappast är tillfällig utan för alltid. Våra barn kommer att jobba med yrken som inte ens är uppfunna ännu. Vi lever i en ekonomisk omställning som vi måste anpassa oss till och försöka dra nytta av. Var dessa affärer finns har jag lika lite som andra några konkreta svar på. Men jag har den största tilltro i ålänningarnas förmåga att hitta dessa möjligheter någonstans i världen för morgondagens näringsliv är mer än Åland, Sverige och Finland. Det är jag väldigt övertygad om. Vi lever i ett samhälle av högsta klass och har förutsättningar som väldigt många andra saknar i form av trygghet och förutsägbarhet.

Med dessa exempel vill jag visa att det i väldigt hög grad är upp till betraktaren att avgöra om glaset är halvtomt eller halvfullt. Att skylla en ekonomisk nedgång som den nu aktuella på vem som för ögonblicket råkar sitta i regeringen är vilseledande. Det är inte byråkratin eller avgifterna som stoppar företagandet. Varken lagting eller landskapsregering skapar framgångsrika företag. Det gör entreprenörerna och företagarna. Det är viljan att göra affärer, förmågan att hitta marknaderna, modet att satsa och viljan att arbeta som skapar tillväxt och gör det möjligt att göra ett bra Åland ännu bättre. Så var det i går, så är det i dag och så blir det i morgon.

Talman, det känns som det är på sin plats att citera det ordspråk som ett åländskt företag vi från partiet hälsade på förra veckan har som motto när det gäller att hantera framtida utmaningar. Citatet kommer från den djupt humanistiske Tage Danielsson som träffsäkert formulerade sig: ”Om man vägrar se bakåt och inte vågar se framåt då får man se upp!” Det är tänkvärda tankar för alla som sitter här.

Tack.

Bores roro-fartyg Estraden fungerar som testplattform för ett rotorsegelsystem som utvecklats av det finländska företaget Norsepower. Fartyget har utrustats med ett 18 meter högt rotorsegel akterut som ska kunna spara 20 procent bränsle. Under gynnsamma vindförhållanden gör den extra vindkraften det möjligt att köra fartygets huvudmaskin på mindre effekt och därmed reducera bränsleförbrukningen trots bibehållen fart, berättar Sjöfartstidningen.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

100 dagar kvar – jag är redo

I dag är det 100 dagar kvar till höstens lagtingsval och jag står till förfogande, starkare och helare än någonsin. Från att ha varit en nov...