Förändringar i skattelagen

Håll i hatten nu men under två dagar framöver kommer denna blogg att förvandlas till en ekonomiskpolitisk plattform. Skälet är den stora budgetdebatt som pågick i går och i dag och avgörs genom omröstningar i morgon. Förresten. Detta började redan i tisdags i stadshuset! Är man extra intresserad finns ännu mer bakgrund här i form av tidigare inlägg.

Budgetpratet i lagtinget delades upp i två olika delar. Jag började med ett resonemang kring förändringarna i skattelagstiftningen:
Talman, 
Låt mig börja med att tydligt slå fast. Den ekonomiska lågkonjunkturen som vi under de senaste åren sett komma till Finland är här för att stanna. Vi kan inte räkna med att de nivåer vi förut byggde vårt samhälle med kommer tillbaka, vi tvingas bygga vårt Åland med mindre pengar än vi hade förr. Vi är heller och absolut inte ensamma i denna omstöpning. Detta är viktigt att hålla i minnet när vi behandlar detta första lagförslag som utgör en viktig del av resten av budgeten som vi fattar beslut om senare.

I Finland har riksdagen bestämt sig för att sänka barnbidraget med hela 8,1 procent för närmare 600.000 familjer. Om inte annat illustrerar det väldigt tydligt krismedvetenheten på riksplanet. Bidraget till barnfamiljerna har varit om inte heligt så i vart fall omhuldat och genom att skära i det blir signalen väldigt tydlig: läget är allvarligt och hela nationen måste sluta sig bakom detta. Även Åland tvingas göra samma sak även om inbesparingarna är relativt sett mindre. Medan andelen människor i ekonomiskt utsatta hushåll är 9 procent i Finland är den 4,3 procent på Åland. Man ska kanske inte jämföra hur folk har det men det är nog viktigt att slå fast att vi fortfarande har takhöjd på Åland.

I lagförslaget om ändringar i skattelagstiftningen år 2015 samt kompensation till kommunerna försöker landskapsregeringen dels spara och dels sätta fart på konsumtionen. Denna lag är inte hela lösningen, långt därifrån, men den är en viktig del på vägen. Genom att dels ta bort tidigare avdragsrätter och dels göra en omfördelning gentemot de pensionärer som tjänar allra minst uppnår man två syften. Det är för det första en signal att även sådana förmåner som tidigare varit självklara nu måste förändras. Det är ett resultat av en nedgång i den ekonomiska verkligheten som inte är tillfällig utan för alltid. För det andra är förslaget ett litet steg mot en större jämställdhet eftersom det höjda pensionsinkomstavdraget i viss mån gynnar kvinnor mer än män då kvinnors pensioner oftast är lägre än männens.

Huvudsyftet med de föreslagna förändringarna kommer från en anpassning till det Finland som valt att sänka barnbidragen med 8,1 procent. Den vägen har vi på Åland ännu inte tvingats gå men om ingenting händer i vår samhällsekonomi kan det mycket väl bli så även här. Som bekant har vi på Åland inte behörighet på alla skatteområden varför många andra förändringar som träder i kraft i Finland automatiskt sker även på Åland, till exempel höjningen av arbetsinkomstavdraget och ändringarna av avdragen för bostadslån och studielån. Övriga verkningar av förslaget framgår i framställningen och i betänkandet.

När det gäller förhållandet mellan Finland och Åland som absolut inte är ointressant är det också viktigt att lyfta fram att det vägda medelvärdet av åländska skattesatser varit mer än två procentenheter lägre än motsvarande medelvärde i Finland. När det gäller den effektiva skattegraden är skillnaden ännu högre. Den disponibla inkomsten och köpkraften är därmed högre för ålänningen i jämförelse med finländaren. Det ska vi vara stolta och glada över men absolut inte ta för självklart. När tiderna förändras drabbar det även oss, inte bara alla andra.

Mot den här bakgrunden finner utskottet att ja, några får betala lite för att vi alla på sikt ska kunna dra nytta av en ekonomi där inkomster och utgifter är så lika varandra som möjligt. Det sker i det här förslaget som en del i hela den budget vi snart ska diskutera. Hela Åland kan spara samtidigt som konsumtionen och det åländska näringslivet gynnas. Dessutom blir jämställdheten större då förslagen är positiva för låginkomsttagare och pensionärer med de minsta pensionerna. Det skapar trygghet på sikt.

I samband med arbetet med lagframställningen framkom emellertid att ett kompletterande budgetförslag riktats till Finlands riksdag. Det gör att de exakta procentsatserna inte kan räknas fram för att motsvara 20 respektive 28 procent för samfund och samfällda förmåner. Vi måste vänta och se vad man i riksdagen gör innan våra egna kommunalskattesatser slås fast. Det är ett klokt val just nu. Våra företag behöver inte nya utmaningar på skattesidan utan borde kunna räkna med att de lever med samma skattevillkor som sina konkurrenter i Finland. Det skapar förutsägbarhet.

Talman, mot den här bakgrunden och med omsorg om hela den åländska ekonomin i en fortfarande skakig omvärld föreslår en utskottsmajoritet att lagtinget antar det första lagförslaget i den bilagda lydelsen samt att lagtinget antar de tredje och fjärde lagförslagen samt att det andra lagförslaget förkastas i väntan på besked om skattesatserna från Finlands riksdag.
I morgon kommer det mera i form av huvudanförandet!
Det handlar kanske inte om så stora pengar men tack vare ny lagstiftning får kvinnliga pensionärer det lite bättre.

Kommentarer

Populära inlägg