Grattis Husis, 150 år i dag
I dag fyller Hufvudstadsbladet 150 år. Det är i allmänhet en aktningsvärd ålder och få förunnade att uppleva, alldeles särskilt i tidningsbranschen där åsikter kommer och går och publicistiska idéer får det allt kämpigare i en värld där information förutsätts vara i det närmaste gratis och absolut inte till pappers.
Hufvudstadsbladet grundades år 1864 i det ryska Finland av en man som hette August Schauman och som var en av de allra första i landet som faktiskt kunde leva på sitt ideal och sin formuleringsskicklighet. Tidningen blev inte bara populär, Schauman tjänade dessutom pengar på den i ett land där de svenskspråkiga fortfarande bestämde och satte agendorna. Det var förresten ungefär samtidigt som även Aleksis Kivi började sätta det finska språket till pränt. Sedan dess har rollerna kastats om ganska mycket.
Hufvudstadsbladet är en tidning jag följt mer eller mindre regelbundet i hela mitt liv. Under de senare åren har den genomgått en kraftig förvandling och gått från stenålders och urtrist så kallad fullformattidning (alltså lakansmodellen) till att bli en hyggligt pigg tabloidare med bred utgivning även digitalt. Ekonomiskt har HBL sällan eller aldrig klarat sig särskilt bra utan understöd från de finlandssvenska fonderna. Inriktningen har varit tydligt helsingforsisk och, mer exakt, SFPisk även om man gjort försök till att vara nationell och opolitisk. Åland har man från HBL:s sida bevakat mer av plikt än lust och kanske inte alltid uppbringat den entusiasm man från åländsk sida gärna hade sett. Fast det är en annan historia för en annan dag.
I dag är Hufvudstadsbladet en av många andra tidningar som befinner sig i kris med vikande upplaga och krympande annonsintäkter. Branschen vrider sig i våndor över hur man egentligen ska förhålla sig till framtiden och debatterna går heta. Även vännen och publicisten Jan Helin har gett sin syn på den finlandssvenska tidningsvärlden. Det handlar om ett internationellt dilemma och få är de massmedier som klarar sig när Facebook och Google och de andra jättarna ger sig in i mikrosamhällena. Ändå är antagligen behovet av en fri och oberoende press i dag viktigare än någonsin. De traditionella mediernas betydelse krymper i takt med att de sociala medierna växer. Informationen blir mer likriktad och de svåra ämnena passerar aldrig nyhetströskeln hos tidningar som tvingas konkurrera med kattbilder och selfies. Även kring detta har Helin skrivit klokt.
Det finns alltså många utmaningar och svåra avväganden men en dag som denna är ändå värd att minnas mer för möjligheterna än för hoten. Grattis Hbl och lycka till i framtiden! I ett allt finskare Finland behövs en stark och tydlig och gärna klok svensk röst.
Hufvudstadsbladet grundades år 1864 i det ryska Finland av en man som hette August Schauman och som var en av de allra första i landet som faktiskt kunde leva på sitt ideal och sin formuleringsskicklighet. Tidningen blev inte bara populär, Schauman tjänade dessutom pengar på den i ett land där de svenskspråkiga fortfarande bestämde och satte agendorna. Det var förresten ungefär samtidigt som även Aleksis Kivi började sätta det finska språket till pränt. Sedan dess har rollerna kastats om ganska mycket.
Hufvudstadsbladet är en tidning jag följt mer eller mindre regelbundet i hela mitt liv. Under de senare åren har den genomgått en kraftig förvandling och gått från stenålders och urtrist så kallad fullformattidning (alltså lakansmodellen) till att bli en hyggligt pigg tabloidare med bred utgivning även digitalt. Ekonomiskt har HBL sällan eller aldrig klarat sig särskilt bra utan understöd från de finlandssvenska fonderna. Inriktningen har varit tydligt helsingforsisk och, mer exakt, SFPisk även om man gjort försök till att vara nationell och opolitisk. Åland har man från HBL:s sida bevakat mer av plikt än lust och kanske inte alltid uppbringat den entusiasm man från åländsk sida gärna hade sett. Fast det är en annan historia för en annan dag.
I dag är Hufvudstadsbladet en av många andra tidningar som befinner sig i kris med vikande upplaga och krympande annonsintäkter. Branschen vrider sig i våndor över hur man egentligen ska förhålla sig till framtiden och debatterna går heta. Även vännen och publicisten Jan Helin har gett sin syn på den finlandssvenska tidningsvärlden. Det handlar om ett internationellt dilemma och få är de massmedier som klarar sig när Facebook och Google och de andra jättarna ger sig in i mikrosamhällena. Ändå är antagligen behovet av en fri och oberoende press i dag viktigare än någonsin. De traditionella mediernas betydelse krymper i takt med att de sociala medierna växer. Informationen blir mer likriktad och de svåra ämnena passerar aldrig nyhetströskeln hos tidningar som tvingas konkurrera med kattbilder och selfies. Även kring detta har Helin skrivit klokt.
Det finns alltså många utmaningar och svåra avväganden men en dag som denna är ändå värd att minnas mer för möjligheterna än för hoten. Grattis Hbl och lycka till i framtiden! I ett allt finskare Finland behövs en stark och tydlig och gärna klok svensk röst.
August Schauman hette en av Finlands allra första publicister. han startade Hufvudstadsbladet den 5 december år 1964. |
Så här såg tidningen ut till en början... |
...för att i dag finnas i en uppsjö av olika kanaler. |
Kommentarer
Skicka en kommentar