Slaget som räddade Finland
Den 30 november år 1939 gick Sovjetunionen in i Finland och vinterkriget startade. Den 7 december, en dryg vecka senare, inleddes slaget vid Suomussalmi som på många sätt skulle komma att bli avgörande för Finlands förmåga att slå tillbaka ryssen. Tack vare list, djärvhet, mod och taktisk skicklighet besegrade elvatusen finnar femtiotusen ryssar. Bland annat därför kan vi i dag fira födelsedagar som ett fritt folk.
Att anfallet mot Finland skulle bli snabbt och oblodigt var ryssarna i stort sett klara över. Med sin överlägsna krigsmaskin skulle det bara handla om när, inte om, det lilla landet kunde inlemmas i det väldiga Sovjetunionen De första ryska soldaterna som skickades över gränsen vid Karelska näset hade följaktligen skolats och trimmats till att uppträda artigt mot den finländska civilbefolkningen när krigsmakten kapitulerat, vilket alltså inte skulle dröja länge… Det var en felbedömning av monumentala mått.
Ryssarna stötte inte bara på hårt motstånd i trakterna kring Suomussalmi. De blev rundade, överlistade, nermejade och skulle på inget vis få chansen att använda sina intränade artigheter mot en detroniserad civilbefolkning. Inkräktarna slogs med kraft tillbaka och finländarna kunde räkna hem fyrtiotre stridsvagnar (Finland hade en fungerande stridsvagn under hela kriget), sjuttioen kanoner, tvåhundrasextio lastbilar, ettusenetthundrasjuttio hästar, tjugonio pansarvärnskanoner och andra vapen som skulle komma väl till pass under resten av krigen.
Skälet till att ryssarna gick in hårt vid just Suomussalmi var att man vill nå Uleåborg och därmed skära av Finland i två delar. Hade det lyckats hade det gått på tok för Finland men generalen Hjalmar Siilasvuo tyckte annorlunda och taktikerade fram den seger som fortfarande i militärhistorien anses vara ett skolexempel på att hjärna alltid vinner över muskler. Under slaget dog förstås folk, alldeles för många. Några exakta siffror finns inte men förlusterna uppskattades efteråt till ettusen döda eller försvunna finländare samt uppemot tjugosjutusenfemhundra döda eller försvunna ryssar.
Hur kunde då denna lilla finländska styrka klara av den ryska kraften? Såklart var lokalkännedomen värdefull men inte bara. Krigshistorikerna listar en rad andra faktum som gjorde skillnad.
Att anfallet mot Finland skulle bli snabbt och oblodigt var ryssarna i stort sett klara över. Med sin överlägsna krigsmaskin skulle det bara handla om när, inte om, det lilla landet kunde inlemmas i det väldiga Sovjetunionen De första ryska soldaterna som skickades över gränsen vid Karelska näset hade följaktligen skolats och trimmats till att uppträda artigt mot den finländska civilbefolkningen när krigsmakten kapitulerat, vilket alltså inte skulle dröja länge… Det var en felbedömning av monumentala mått.
Ryssarna stötte inte bara på hårt motstånd i trakterna kring Suomussalmi. De blev rundade, överlistade, nermejade och skulle på inget vis få chansen att använda sina intränade artigheter mot en detroniserad civilbefolkning. Inkräktarna slogs med kraft tillbaka och finländarna kunde räkna hem fyrtiotre stridsvagnar (Finland hade en fungerande stridsvagn under hela kriget), sjuttioen kanoner, tvåhundrasextio lastbilar, ettusenetthundrasjuttio hästar, tjugonio pansarvärnskanoner och andra vapen som skulle komma väl till pass under resten av krigen.
Skälet till att ryssarna gick in hårt vid just Suomussalmi var att man vill nå Uleåborg och därmed skära av Finland i två delar. Hade det lyckats hade det gått på tok för Finland men generalen Hjalmar Siilasvuo tyckte annorlunda och taktikerade fram den seger som fortfarande i militärhistorien anses vara ett skolexempel på att hjärna alltid vinner över muskler. Under slaget dog förstås folk, alldeles för många. Några exakta siffror finns inte men förlusterna uppskattades efteråt till ettusen döda eller försvunna finländare samt uppemot tjugosjutusenfemhundra döda eller försvunna ryssar.
Hur kunde då denna lilla finländska styrka klara av den ryska kraften? Såklart var lokalkännedomen värdefull men inte bara. Krigshistorikerna listar en rad andra faktum som gjorde skillnad.
- Finnarna bar lättare vapen och hade större vinter- och skogsvana. Med hjälp av smidiga kläder, skidor och slädar tog man sig fram där ryssarna med sina stora och tunga fordon tvingades stanna.
- Genom att slå till mot de ryska soppköken demoraliserade finnarna de ryska trupperna. Detta kallas efteråt för en flexibel och oortodox strategi.
- De sovjetiska styrkorna använde sig av avlyssningsbara telefonlinjer för sin kommunikation. Finnarna kunde därmed vara steget före sina fiender.
- Och så vidare.
General Hjalmar Siilasvuo får en briefing över tingens ordning. |
Nu är jag ingen driven militärstrateg men den här bilden tycker jag på ett ganska tydligt vis berättar teorin bakom den finska framgången mot Sovjetunionen 1939. |
Heder,och,ära.till.finska,armen.och.det.finska.folket
SvaraRadera