Tunna ord om viktig budget

Det blev alltså en slags budgetdebatt i går i Ålands lagting. Pratet skulle fortsatt i dag men då allt redan sades i går är dagens planerade plenum inställt. Själva sakfrågan var det betänkande som finans- och näringsutskottet producerat över den föreslagna budgeten för landskapet Åland år 2017. Sådana är alltid svåra och i egenska av gammal utskottsordförande blir det såklart svårt att säga vare sig bu eller bä; så jag gjorde tvärtom!

Skämt åsido är min mening att årets budgetbetänkande är flortunt och innehållande minimal substans. Det nämnde jag i mitt anförande men reaktionen från det så kallade regeringsblocket blev noll och mest hopsjunkna axlar. Sanningen svider vilket inte är nytt men ganska överraskande. Så här föll orden som inte till alla delar snälla men på precis alla vis sanna.

Talman,
jag börjar med den viktigaste frågan av dem alla. Varför har vi utskott och varför skriver dessa utskott betänkanden till förslag från landskapsregeringen? Är det för att bekräfta det som någon annan föreslagit eller är det för att fördjupa diskussionen och belysa frågor som eventuellt regeringen i sitt budgetarbete missat? Svaret kan tyckas självklart men måste ändå understrykas i dessa tider där ytlighet börjar bli vanligare än noggrannhet och där algoritmer som andra skapat ser till att vi i våra dagliga flöden blir bekräftade och utvecklas till våra egna lärare vilket sällan slutar bra.

För egen del har jag alltid sett ett utskotts betänkande som viktigt och ett dokument där man ska motivera och diskutera och faktiskt även problematisera. Sådan är den västerländska och demokratiska traditionen i våra närliggande parlament. Utskott ska komma med välgrundade analyser av regeringens beslut och där närmar vi oss problemen med detta betänkande. För handen på hjärtat, tycker ni verkligen från majoritetsblocket, som ju skriver betänkandet, att ni lyckats fördjupa och förklara de svåra frågorna som ett budgetförslag inrymmer?

I den ekonomiska översikten är det till exempel häpnadsväckande att utskottsmajoriteteten överhuvudtaget inte berört sysselsättningen i vårt landskap. När det gäller läget i Finland har utskottet ägnat stor energi åt att lyfta fram problematiken. Man resonerar om den vikande exporten och den nedåtgående trenden i nationen och analyserar näringslivets möjligheter vilket är bra och bidrar till fördjupning av diskussionen.
När det gäller Ålands ekonomiska översikt hanterar utskottet läget på sju rader. Fyra av dem handlar om att tillväxten är blygsam. Övriga tre hanterar flyttningsnettot. Inte ett ord om det viktigaste vi har att jobba för; sysselsättningsläget. Detta är inte att fördjupa diskussionen, detta är nonchalans och närmast lättja.

Inte nämns heller Sverige med ett ord i betänkandet trots att Åland mot bakgrund av den svaga tillväxten i Finland har alla skäl i världen att mer än i dag rikta våra ansträngningar västerut där vi i Mälardalen har en av Europas finansiellt starkaste och mest progressiva regioner. Vore inte det något som finans- och näringsutskottet borde ägna tid åt? Jag kan inte se ett hörande som ens touchar den svenska ekonomin vilket är utomordentligt underligt utskottsarbete och på inget vis bidrar till fördjupning eller framtidsfokus.
Jag saknar också en diskussion kring vilka verkningar oljepriset har för landskapet Åland. Vi vet att Åland i högre grad än våra omkringliggande regioner är beroende av fossila bränslen. Det är en ganska allmän uppfattning att oljepriset är i stigande vilket kommer att sätta press på såväl allmän som privat verksamhet. Borde inte detta funnits med i betänkandet eller är det lika oviktigt som sysselsättningsläget i vårt landskap?

Texten vi har att hantera är enligt ordförande Tage Silander resultatet av ivriga diskussioner vilket är en bra början. Ändå andas innehållet ofärdighet och oformulerade idéer. När det gäller Ålands penningautomatförening betonar utskottet vikten av ansvarsfullt spelande; inget mer. Inget om lönsamhetskraven, inget om expansionsplanerna, inget om vare sig hot eller möjligheter för vårt i ekonomiskt hänseende allra viktigaste bolag.

Landskapets andra extremt viktiga bolag är posten som står inför stora utmaningar i form av strängare och nya skatteregler. Om detta skriver utskottet att man stöder Åland Post Ab:s ambitioner att förbereda sig för de eventuellt nya verksamhetsförutsättningarna, vilket såklart är bra. Det hade sett konstigt ut om man inte stött det. Bristen på analys är ändå slående. Hur ser dessa utmaningar i praktiken ut?

Vill man fortsätta på detta spår kan man också fråga sig varför det nya Fastighetsverket överhuvudtaget inte nämns i betänkandet. Det är ett nytt och självständigt verk med uppdrag att förvalta i stort sett all åländsk egendom. Borde inte ett finans- och näringsutskott ha synat denna verksamhet lite närmare i samband med budgetarbetet?
Och borde man inte ha passat på att fördjupa sig åtminstone något i det faktum att skattegottgörelsen studsat upp med 13,5 miljoner euro?

En annan så kallad stubbe, alltså en stympad växt, finns under rubriken Hållbar utveckling där man för ett ytligt resonemang kring vikten av hållbarhet och avslutar med att man stöder det fortsatta arbetet där så kallad cirkulär ekonomi ska spela en central roll. Inte en rad om vad detta med cirkulär ekonomi i praktiken handlar om vilket hade varit såväl intressant som värdefullt att läsa mer om.

Man väljer att konstatera men undviker att resonera vilket är kännetecknande för i stort sett hela betänkandet. Man väljer att bekräfta regeringens budgetförslag, inte fördjupa och därmed framstår betänkandet som det jag inledde med; ytligt hellre än noggrant.

Avslutningsvis vill jag konstatera att en sak står väldigt klar, rentav glasklar. Parlamentarismen fungerar inom ramen för utskottet. Utan vicetalman Veronica Thörnroos’ idoga arbete med reservationer hade detta betänkande varit ytligt så till den milda grad att hela det demokratiska systemet hade gungat. Tack vare hennes och vi andra i oppositionens ifrågasättande kan vi alla tillsammans göra vår åländska vardag ännu bättre. Men det kräver fördjupning och det kräver motiverade förslag, inte bara bekräftelser.

Vi har en förnämlig statistikbyrå på Åland i Åsub, ändå väljer lagtingets finans- och näringsutskott att helt bortse från sysselsättningen i sitt betänkande inför nästa års budget vilket antagligen är världsunikt.

Kommentarer

Populära inlägg