Målarlek och sparkrav

Det handlar inte alltid om vad man faktiskt gör utan också i allt högre grad vad man ser ut att göra. Bildspråk är viktigt. Genom att å ena sidan vara bestämd och ordergivande och å andra sidan leka och spexa blir resultatet förvirrande, från åskådarplats.

I tisdagens åländska tidningar fanns en bild av två verkligheter.

I Ålandstidningen rapporterades att vårdkvaliteten försämras till följd av inbesparingar som aviserats och som i högre grad drabbar kvinnor än män och mest av alla de svaga och sjuka.

I Nya Åland poserade samtidigt ministrar med målarpenslar och konstnärskepsar, i full färd med att rita tavlor... Detta har rätt självklart väckt känslor. Signalerna spretar åt precis alla håll när landskapsregeringen börjar förbereda sig för en lång sommar efter en vår fylld av semestrar. Nästa plenum för lagtinget är först den 19 september vilket antagligen är nåt slags nytt rekord i overksamhet.


Som vi har varnat för börjar det nu stå klart att det är vården och de mjuka värdena som får betala när det ska sparas. Det lyfte jag själv i debatten i lagtinget och det skrev vi också en motion om.
Färre vårdplatser är resultatet av inbesparingar. Från vår sida hade vi hellre sett att man sparat på hårda värden än mjuka. Sjuka människor ska tas om hand. Punkt.
Medan sparkraven rammar ÅHS och kommunerna står de ansvariga ministrarna och målar blommor. Det är ett exempel på en himla massa saker men kanske inte riktigt ansvarstagande.
Fast det är klart, blommor är ju jätteviktiga de också och kräver full koncentration... Det kan man tycka att omsorgen om samhället också skulle göra.

Kommentarer

Populära inlägg