måndag 28 september 2015

En hyllning till ”Kiffa”

Efterspelet till bragden i Valkeakoski lär ta ett tag att hantera. Att vinna första FM-guldet sätter förstås spår i historieböckerna. Detta har jag största respekt för, inte minst eftersom jag själv skrivit en tjock bok om den åländska idrottshistorien.

En del av det förflutna kom tillbaka i går kväll då IFK Mariehamn hyllades på torget i Mariehamn inför hundratals ålänningar. På scen ställde sig kommerserådet Anders Wiklöf som praktiskt taget vuxit upp på det som i dag kallas Wiklöf Holding Arena. Anders kan sin historia och bär med sig egna minnen från hur IFK Mariehamns fotbollsframgångar började.

”Jag hade ett samtal tidigare i dag...”, sade Anders på sitt kännspaka vis och fortsatte:
”...det var med Kiffa som numera sitter på en molntapp och tittar ner på oss. Han sade att detta visste han redan för länge sedan!”

Vid sidan av sina minnen bar Anders Wiklöf förresten med sig ett kuvert med 10.000 euro i segerpremie till Hela Ålands lag, lika mycket som Ålands landskapsregering och Mariehamns stad gav tillsammans.

Vem är då denne Kiffa som plötsligt kom att spela en viktig roll denna hyllningarnas kväll. Svaret är en entusiast av den äkta sorten. Glasmästaren Kiffa kom till Åland från Ekenäs år 1949 och tog över ledningen av IFK Mariehamn. Så har beskrev jag Kiffa i Ålands Idrott:
Som en röd tråd i den åländska idrottshistorien löper influenserna utifrån. Nästan varje initiativ till klubbar, tävlingar och träningar – åtminstone av seriösare art – uppstår i samband med folk som flyttat till Åland som vuxna. Med sig i bagaget har de förutom kompetens i olika yrken, inte sällan lärare och ingenjörer, även erfarenhet från en större värld. En värld där idrotten rycker fram snabbare än på Åland. (Detta var alltså på 1940-talet, min anm. Sedan kom det händelserika 1950-talet!)

Ett exempel är glasmästaren Alf ”Kiffa” Lindblad som flyttar till Åland från Ekenäs och genast ser till att IFK Mariehamn börjar spela i landets förbundsserie. Kiffa har själv erfarenhet från spel i mästerskapsserien, bland annat i Ekenäs IF.

”Utan att tveka en enda sekund utnämner jag Alf ’Kiffa’ Lindblad till den störste IFK:aren under min aktiva tid.” Så skriver fotbollsspelaren och IFK- profilen Bosse Johnsson om Kiffa i föreningens 50-årshistorik:
”Kiffa ingav respekt och beundran. Han hade alltid tid att lyssna på våra problem och den som var deppig fick toppenmedicin genom att besöka hans glasmästeri. Kiffa var som en far för en stor familj, sparade aldrig på sina krafter och sin energi då det gällde att föra IFK-skeppet i hamn.”

Kiffas ledarskap handlar inte bara om taktik och träningar. Han är dessutom duktig på att skaka liv i slitna kroppar. Hur detta gick till i praktiken vet Bosse Johnsson berätta utifrån egen erfarenhet:

”Jag minns speciellt ett tillfälle. Vi hade en viktig match mot IFFK på söndagen. Torsdag kväll dök Kiffa upp. Jag hade redan gått till sängs, klockan var halv tolv. Två timmar senare var manglingen slut och på söndag var jag fit for fight!”
􏰀􏰣􏰄􏰇􏰅􏰚􏰂􏰆􏰆􏰋􏰅􏰋􏰌􏰊􏰐􏰂􏰊􏰗􏰗􏰎􏰅􏰊􏰎􏰎􏰅􏰎􏰂􏰗􏰗􏰃􏰝􏰗􏰗􏰊􏰕􏰅􏰤􏰂􏰅􏰑􏰄􏰔􏰊􏰅􏰊􏰆􏰅􏰈􏰂􏰍􏰎􏰂􏰇􏰅􏰚􏰄􏰎􏰐􏰑􏰅􏰚􏰏􏰎􏰅􏰠􏰡􏰡􏰁􏰅􏰌􏰙􏰅􏰋􏰜􏰆􏰔􏰄􏰇􏰊􏰆􏰕􏰅 􏰥􏰏􏰉􏰋􏰔􏰄􏰇􏰅􏰍􏰈􏰝􏰗􏰗􏰅􏰔􏰜􏰍􏰅􏰁􏰂􏰃􏰃􏰄􏰅􏰓􏰌􏰌􏰕􏰅􏰣􏰄􏰇􏰅􏰑􏰄􏰔􏰊􏰅􏰉􏰊􏰔􏰄􏰆􏰅􏰇􏰙􏰎􏰎􏰅􏰎􏰂􏰗􏰗􏰅􏰋􏰝􏰆􏰇􏰋􏰟􏰅􏰍􏰗􏰏􏰐􏰍􏰄􏰆􏰅􏰈􏰄􏰉􏰅􏰑􏰄􏰗􏰈􏰅􏰎􏰏􏰗􏰈􏰕􏰅 􏰥􏰈􏰙􏰅􏰎􏰂􏰚􏰚􏰄􏰉􏰅􏰋􏰊􏰆􏰄􏰉􏰊􏰅􏰈􏰄􏰉􏰅􏰚􏰄􏰆􏰇􏰗􏰂􏰆􏰇􏰊􏰆􏰅􏰋􏰗􏰓􏰎􏰅􏰏􏰐􏰑􏰅􏰌􏰙􏰅􏰋􏰜􏰆􏰔􏰄􏰇􏰅􏰈􏰄􏰉􏰅􏰞􏰄􏰇􏰅􏰦􏰛􏰎􏰅􏰃􏰏􏰉
Denna röda tråd har fortsatt i form av Pekka Lyyski som även han flyttade in från Finland och började sätta fart på gamla strukturer. IFK Mariehamns orubblige lagkapten Jani Lyyski var också inne på samma spår då han tackade alla som kom till torget i går kväll:
”IFK är ett bra exempel på vad som händer när folk med olika kulturer och bakgrund och födelseort enas om ett och samma mål. Man kan nå precis hur långt som helst”, sade Jani Lyyski och alla jublade.

Åland behöver inflytande från alla, oberoende härkomst, och detta har jag själv, vid upprepade tillfällen, lyft fram detta år. Allt detta får mig att minnas en av de andra legenderna, Rolf ”Offa” Bergman som nyligen lämnade oss och aldrig fick uppleva guldet.


Kiffa Lindblad hade tid för alla och hans syn på fotbollen var optimistisk och framåtriktad. Tack vare Kiffa började IFK spela i den finländska förbundsserien.
Några bilder ur historiken ”Ålands Idrott”




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

100 dagar kvar – jag är redo

I dag är det 100 dagar kvar till höstens lagtingsval och jag står till förfogande, starkare och helare än någonsin. Från att ha varit en nov...