Till dikten och sommaren
Varning, här kommer lite allmänbildning! Meddelas endast på detta sätt.
I dag flaggar man i Finland för att fira dikten och sommaren. Bakgrunden är att just denna dag år 1878 föddes Eino Leino i Paldamo, gamla Kajanaland. Sitt livsvärv genomförde huvudsakligen på Helsingin Sanomats redaktion. Vid sidan av skrev han egna dikter och översatte andras för brinnkära livet. Leino satte till exempel finsk språkdräkt på mastodontskapelsen Den Gudomliga Komedin av Dante Alighieri. Bara det är mer än de flesta hinner med under en normal mansålder...
Som om det inte vore nog med en egen flaggdag delar man dessutom ut Eino Leino-priset till ”ett speciellt betydande verk eller ett författarskap som kan anses vara särskilt betydelsefullt. Ämnesområdet omfattar inhemsk litteratur och litteraturforskning, främst lyrik”. År 2013 gick det till tidigare TV-journalisten och numera författaren Leif Salmén.
Eino Leino debuterade redan som artonåring och utgjorde egentligen startskottet för en finska lyriken. När han fyllde tjugo skrev han den långa så kallade tankedikten ”Den leende Apollo” som fortfarande i dag läses i radion på nyårsafton. Det är ett eftermäle som inspirerar.
I dag flaggar man i Finland för att fira dikten och sommaren. Bakgrunden är att just denna dag år 1878 föddes Eino Leino i Paldamo, gamla Kajanaland. Sitt livsvärv genomförde huvudsakligen på Helsingin Sanomats redaktion. Vid sidan av skrev han egna dikter och översatte andras för brinnkära livet. Leino satte till exempel finsk språkdräkt på mastodontskapelsen Den Gudomliga Komedin av Dante Alighieri. Bara det är mer än de flesta hinner med under en normal mansålder...
Som om det inte vore nog med en egen flaggdag delar man dessutom ut Eino Leino-priset till ”ett speciellt betydande verk eller ett författarskap som kan anses vara särskilt betydelsefullt. Ämnesområdet omfattar inhemsk litteratur och litteraturforskning, främst lyrik”. År 2013 gick det till tidigare TV-journalisten och numera författaren Leif Salmén.
Eino Leino debuterade redan som artonåring och utgjorde egentligen startskottet för en finska lyriken. När han fyllde tjugo skrev han den långa så kallade tankedikten ”Den leende Apollo” som fortfarande i dag läses i radion på nyårsafton. Det är ett eftermäle som inspirerar.
Havet röt och åskan dånade,
men Apollo kom och log.
Och se! Då mojnade vinden,
vågorna lade sig, åskan dog.
Med sitt leende styr han världen,
hans makt är sjungande och sinnlig
och hans sång är hög och älsklig.
Kärlekens makt är oövervinnlig.
Om spöken skrämmer ditt sinne,
älska! – och de försvinner.
Om sorger svärtar din själ,
älska! – och de förrinner.
Och om en ovän skymfar dig:
visa kärlek där han går fram.
Då skall du se att han vänder sig bort
och döljer sin blick i skam.
Vem besegras inte av kärlek?
Vem kan stå emot dess makt?
Jorden och himlen och människans själ
hör de ord som kärleken sagt.
Den lyfter multnade stammar ur mullen
och klär dem med sin röst
i blad och blommor och nya drömmar.
Den lirkar upp förhärdade bröst.
Ond är ingen människa
men mången av oss är svag.
Det finns något gott i varje bröst
fast det kanske är dolt i dag.
Ingen som gråter kan vara elak
och godhet kan ett leende bära.
Där människor känner med djupa känslor
är också Vår Herre nära.
Så här såg Eino Leino ut då det begav sig. Det hjälps inte men folk ser coola ut när de röker på gamla bilder. |
Kommentarer
Skicka en kommentar