Starka kvinnor, duktiga män
I det tysta avhandlades i lagtinget i går en av de kanske viktigaste diskussionerna vi har på vårt självstyrda Åland. Det handlade om något så svårdefinierat som självstyrelsepolitik i allmänhet och landskapsregeringens redogörelse i synnerhet. Detta låter komplicerat, men kan förklaras ganska enkelt. Kedjan fungerar på följande sätt.
1. Ålänningarna. Alla de som bor i vårt landskap, alla medborgare, är nummer ett. De väljer trettio ledamöter i lagtinget.
2. Ålands lagting. Här sitter de trettio folkvalda och stiftar lagar och är utgör den högsta makten mellan valen. Lagtinget är sedan uppdelat i olika mindre grupper som har till uppgift att titta närmare på frågorna. En grupp är Finans- och näringsutskottet som jag leder . En annan grupp är Självstyrelsepolitiska nämnden som talman Britt Lundberg leder.
3. Ålands landskapsregering. Sex ministrar och ett lantråd som utsetts av Ålands lagting och har till uppgift att sköta den dagliga driften av landskapet Åland. Detta är den så kallade verkställande makten.
Detta är basfakta. Redogörelsen som behandlades i lagtinget utgjordes av en rapport från regeringen till lagtinget över det senaste verksamhetsåret. Vad som gått bra och vad som gått mindre bra. Vad man kan göra bättre och vad man inte alls ska göra. Länken till redogörelsen hittar du här. Läs gärna och tänk igenom frågorna, så här på tröskeln till den dag då vi firar att Åland i nittio år stått på egna ben som ett självstyrt landskap. På lördag är den riktiga dagen då det bland mycket annat ordnas festplenum i lagtingssalen. Kom gärna dit och lyssna!
Gårdagen avslutades med inte bara en fest utan två. Först i svenska konsulatets trädgård där generalkonsulinnan Ingrid Iremark hälsade välkommen och lovade tätare förbindelser mellan Sverige och Åland i framtiden. Det ser vi fram mot! På Ålands folks vägnar svarade en inspirerande talman Britt Lundberg på de vänliga orden och påminde om hur nära varandra Åland och Sverige de facto står i dag och hur viktigt det är att samarbetet utvidgas. Trakteringen bestod av tårtor på längden och bredden. Först det internationella smorgastarta och sedan vanlig tårta med kaffe till. Folk var på gott humör och minglade friskt.
Därefter blev det helt annat ljud i källan. Helsingfors polismusikkår var i stan och på Alandica och drog av en spänstig repertoar efter att vilda discodansare först släppt loss i aulan. Mässingsorkestern var formidabel med ett omväxlande program och starka solister. Den panflöjtande polismannen blev en solklar publikfavorit. I dag är musikerna tillsammans med en himla massa andra poliser på torget i Mariehamn för Polisens dag. Åk gärna förbi och säg hej. Poliserna är viktiga för det fortsatta bygget av samhället. Och skulle de bara på få bort begreppet POLIISI från jackorna till så börjar vi på riktigt snacka självstyrelsepolitik också!
Därmed är jag framme vid dagens rubrik. Håll med om att det känns befriande att vi år 2012 har män som dansar, sjunger och spelar panflöjt medan maktens kvinnor håller de riktgivande talen till medborgarna. Så har det inte precis alltid varit. Har läst min historia och vet att rollerna normalt sett över tid handlat om starka män och duktiga kvinnor.
1. Ålänningarna. Alla de som bor i vårt landskap, alla medborgare, är nummer ett. De väljer trettio ledamöter i lagtinget.
2. Ålands lagting. Här sitter de trettio folkvalda och stiftar lagar och är utgör den högsta makten mellan valen. Lagtinget är sedan uppdelat i olika mindre grupper som har till uppgift att titta närmare på frågorna. En grupp är Finans- och näringsutskottet som jag leder . En annan grupp är Självstyrelsepolitiska nämnden som talman Britt Lundberg leder.
3. Ålands landskapsregering. Sex ministrar och ett lantråd som utsetts av Ålands lagting och har till uppgift att sköta den dagliga driften av landskapet Åland. Detta är den så kallade verkställande makten.
Detta är basfakta. Redogörelsen som behandlades i lagtinget utgjordes av en rapport från regeringen till lagtinget över det senaste verksamhetsåret. Vad som gått bra och vad som gått mindre bra. Vad man kan göra bättre och vad man inte alls ska göra. Länken till redogörelsen hittar du här. Läs gärna och tänk igenom frågorna, så här på tröskeln till den dag då vi firar att Åland i nittio år stått på egna ben som ett självstyrt landskap. På lördag är den riktiga dagen då det bland mycket annat ordnas festplenum i lagtingssalen. Kom gärna dit och lyssna!
Gårdagen avslutades med inte bara en fest utan två. Först i svenska konsulatets trädgård där generalkonsulinnan Ingrid Iremark hälsade välkommen och lovade tätare förbindelser mellan Sverige och Åland i framtiden. Det ser vi fram mot! På Ålands folks vägnar svarade en inspirerande talman Britt Lundberg på de vänliga orden och påminde om hur nära varandra Åland och Sverige de facto står i dag och hur viktigt det är att samarbetet utvidgas. Trakteringen bestod av tårtor på längden och bredden. Först det internationella smorgastarta och sedan vanlig tårta med kaffe till. Folk var på gott humör och minglade friskt.
Därefter blev det helt annat ljud i källan. Helsingfors polismusikkår var i stan och på Alandica och drog av en spänstig repertoar efter att vilda discodansare först släppt loss i aulan. Mässingsorkestern var formidabel med ett omväxlande program och starka solister. Den panflöjtande polismannen blev en solklar publikfavorit. I dag är musikerna tillsammans med en himla massa andra poliser på torget i Mariehamn för Polisens dag. Åk gärna förbi och säg hej. Poliserna är viktiga för det fortsatta bygget av samhället. Och skulle de bara på få bort begreppet POLIISI från jackorna till så börjar vi på riktigt snacka självstyrelsepolitik också!
Därmed är jag framme vid dagens rubrik. Håll med om att det känns befriande att vi år 2012 har män som dansar, sjunger och spelar panflöjt medan maktens kvinnor håller de riktgivande talen till medborgarna. Så har det inte precis alltid varit. Har läst min historia och vet att rollerna normalt sett över tid handlat om starka män och duktiga kvinnor.
 |
| Det kan tyckas som en småsak men känns ändå rätt galen. Det borde inte stå POLIISI på de uniformer som bärs av åländska konstaplar. Inte ens fast de sitter till häst. |
 |
| Nästan som Red Army Choir men inte riktigt. Helsingfors polismusikkår satte ändå färg och flärd på en dryg timme i Alandica. I dag torsdag står de på torget i Mariehamn. |
Kommentarer
Skicka en kommentar