Nato, t-skjortor & raketer
Ett av de mer spektakulära besöken i samband med Brysselvisiten förra veckan var Natos politiska högkvarter nära flygplatsen. Vår värd var finlandssvensken Axel Hagelstam vars bakgrund är bred och inkluderar bland annat arbete i EU-parlamentet tillsammans med nuvarande försvarsminister Carl Haglund. Hagelstam representerar finländska utrikesministeriet och har till uppgift att ”följa med Natos verksamhet och utveckling” och rapportera till statsledningen. Finland är som bekant inte medlem i Nato men har ett partnerskapssamarbete som man kan läsa mer om här.
Nato har i dag 28 medlemsländer vilka alla skyddar varandra i händelse av militära angrepp. 22 av dessa länder hör till EU varför redan i dag 94 procent av européerna redan hör till Nato.
Historien om Nato som tog sin början år 1949 är intressant men kan berättas bättre av andra. Jag tycker det är intressant att samarbetet med Ryssland i dag är bottenfruset till följd av Ukrainakrisen och inser att egentligen har inget ändrat från det kalla kriget då receptet på generell framgång för Nato formulerades: ”Keep the Americans in, the Russians out and the Germans down”.
En sak har förändrats över tid och det är intressant och faktiskt civiliserat. Nato var från början en försvarsallians men har i dag utvecklats till en ”mellanstatlig internationell organisation som bedriver krishantering”. Det kunde alltså vara läge även för Finland att ansluta. Just nu lyder positionen så här: ”Finland tillhör ingen militär allians, men samarbetar med Nato och bevarar möjligheterna att ansöka om medlemskap i Nato.” Om så skulle ske, skulle det gå undan. USA:s vice president Dick Cheney har tidigare sagt att det i så fall skulle ”skapa den snabbast godkända Natoansökan någonsin”.
Kostnaderna är svåruppskattade men beräknas för Finlands del landa på ganska blygsamma 240 miljoner euro över tio år, alltså 24 miljoner per år. Proceduren är rätt enkel. Det blivande medlemslandet får inte stå i konflikt med något annat land, bråk får inte tas med i den nya familjen. En stor majoritet av ett lands invånare måste dessutom stödja Nato för att landet ska släppas in. Inte så förvånande är i dag hela Baltikum medlem och antagligen ganska glada för det mot bakgrund av den ryska björnens ryckiga temperament.
Åland då? Vad skulle hända med demilitariseringen om Finland gick med i Nato. Svaret kan mycket väl bli – ingenting. Det finns redan i dag liknande områden inuti Natomedlemmar i dag (vet tyvärr inte vilka, får tro på vad som sades).
Efter den fylliga informationen var det bara utgången kvar. Via souvenirbutiker (jodå, här fanns t-skjortor med Natologga på!) och tidningskiosker och – missilförsäljare! Det sista är sant. Mitt i vardagen i Natohögkvarteret stod en (sannolikt Boforsman) och demonstrerade uppenbarligen bärbara missilstationer. Nato i ett nötskal: krimskrams och raketer, kom och köp!
Nato har i dag 28 medlemsländer vilka alla skyddar varandra i händelse av militära angrepp. 22 av dessa länder hör till EU varför redan i dag 94 procent av européerna redan hör till Nato.
Historien om Nato som tog sin början år 1949 är intressant men kan berättas bättre av andra. Jag tycker det är intressant att samarbetet med Ryssland i dag är bottenfruset till följd av Ukrainakrisen och inser att egentligen har inget ändrat från det kalla kriget då receptet på generell framgång för Nato formulerades: ”Keep the Americans in, the Russians out and the Germans down”.
En sak har förändrats över tid och det är intressant och faktiskt civiliserat. Nato var från början en försvarsallians men har i dag utvecklats till en ”mellanstatlig internationell organisation som bedriver krishantering”. Det kunde alltså vara läge även för Finland att ansluta. Just nu lyder positionen så här: ”Finland tillhör ingen militär allians, men samarbetar med Nato och bevarar möjligheterna att ansöka om medlemskap i Nato.” Om så skulle ske, skulle det gå undan. USA:s vice president Dick Cheney har tidigare sagt att det i så fall skulle ”skapa den snabbast godkända Natoansökan någonsin”.
Kostnaderna är svåruppskattade men beräknas för Finlands del landa på ganska blygsamma 240 miljoner euro över tio år, alltså 24 miljoner per år. Proceduren är rätt enkel. Det blivande medlemslandet får inte stå i konflikt med något annat land, bråk får inte tas med i den nya familjen. En stor majoritet av ett lands invånare måste dessutom stödja Nato för att landet ska släppas in. Inte så förvånande är i dag hela Baltikum medlem och antagligen ganska glada för det mot bakgrund av den ryska björnens ryckiga temperament.
Åland då? Vad skulle hända med demilitariseringen om Finland gick med i Nato. Svaret kan mycket väl bli – ingenting. Det finns redan i dag liknande områden inuti Natomedlemmar i dag (vet tyvärr inte vilka, får tro på vad som sades).
Efter den fylliga informationen var det bara utgången kvar. Via souvenirbutiker (jodå, här fanns t-skjortor med Natologga på!) och tidningskiosker och – missilförsäljare! Det sista är sant. Mitt i vardagen i Natohögkvarteret stod en (sannolikt Boforsman) och demonstrerade uppenbarligen bärbara missilstationer. Nato i ett nötskal: krimskrams och raketer, kom och köp!
 |
| Hade egentligen velat berätta mer men det går tyvärr inte av lätt insedda skäl. Överallt i högkvarteret hängde dessutom skyltar som underströk allvaret: ”No classified discussion in this area.” |
 |
| Skylten på utsidan visar åtminstone vart man är på väg men det är också i stort sett allt. Man måste gå igenom metalldetektor och lämna väskor, telefoner och kameror innan dörren till Nato öppnas. |
 |
| Hejdå Bryssel för denna gång. Ses. |
Kommentarer
Skicka en kommentar