Med tungan rätt i mun

Ombedd att förklara varför finans- och näringsutskottets majoritet, liksom regeringen, föredrog att bevilja ett lån istället för ett särskilt stöd (alltså bidrag) till Sottunga sade jag till Nya Åland att det handlar om en ordstrid som man egentligen borde avstå från. Om en båt drabbats av en läcka och riskerar sjunka är det inte konstruktivt att bråka om man ska använda en plasthink eller ett plåtämbar för att ösa. Problemet med särskilt de små kommunernas ekonomi kräver både eftertanke och balans. Alla på Åland ska ha det bra, är grundinställningen. Frågan är bara hur det ska gå till och vem som ska betala.
När det råder skarpt läge måste man fokusera på att få bort vattnet ur farkosten för att den ska flyta även på lång sikt.

I själva presentation av utskottets betänkande sade jag sedan i stora drag följande i onsdags:
Ålands lagting, 25.1.2012

Fru talman, kära kolleger,

Finans- och näringsutskottet har under de senaste veckorna behandlat landskapsregeringens förslag till andra tilläggsbudget om 696.000 euro netto. Utskottet godkänner den föreslagna så kallade städbudgeten vilket betyder att hela budgeten för 2011 nu uppgår till totalt 324.939.000 euro. Det är mer än vad som kommer in och ett av problemen med vår gemensamma ekonomi just nu. Denna regeringen och detta lagting måste inse att tiderna vi lever i är knappa och synnerligen osäkra. Varenda slant måste i fortsättningen vändas.

Det är viktigt att understryka att utskottet i behandlingen av tilläggsbudgeten i samtliga fall förutom ett var enhälligt. Till det återkommer jag.

Allt i tilläggsbudgeten handlar inte om utgifter. Det finns även en förhoppning om intäkt om 7,8 miljoner euro från Ålands Industrihus Ab där som bekant EU-kommissionen ansett att landskapet betalat ut ett felaktigt statsstöd. Utskottet har i sin behandling av ärendet konstaterat att en försäljningsprocess pågår och att landskapsregeringen i den ska sträva till att minimera effekterna för skattebetalarna. Det är också viktigt att eventuella störningar på marknaden så långt nånsin möjligt ska minimeras och att samtliga aktieägare i bolaget ska behandlas likvärdigt.

När det gäller utgiftssidan finns det några poster som vi efter den tidigare presentationen i plenum har granskat närmare. Till exempel beslutet att införskaffa en ny arbetsbåt till social- och miljöavdelningen vilken har till uppgift att hålla efter sammanlagt 53 olika naturreservat. Den nya båten kostade 90.000 euro vilket förefaller vara ett högt pris men kan konstateras att det nog var nödvändigt av flera skäl. Delvis för att Arbetarskyddskommissionen dömde ut den tidigare vilket inte var så konstigt. Den hade hängt med sedan 1992 och sjönk vid kaj strax innan den nya införskaffades. Ur arbetarskyddshänseende är den nya båten dessutom mer lämpad för arbetets ofta besvärliga art. Bland annat är den försedd med en förlig ramp från vilken maskiner nu kan landsättas på ett säkrare sätt. Den tidigare båten lämnade en hel del att önska i det avseendet, för att uttrycka det mycket försiktigt. En rimlig slutsats är att eftersom vi finns på en ö är det rimligt att vi håller oss med en båt som är bra. Det är sunt förnuft.

Vi har vidare konstaterat att landskapsregeringen står i beråd att inleda en process i Estland gentemot BLRT Shipbuilding Ltd med anledning av den försenade leveransen av fartyget Skarven. Kravet som fastställts i en skiljemannadomstol uppgår till 1,9 miljoner euro plus räntor. Kostnaden för denna process beräknas uppgå till 145.000 euro. Landskapsregeringen äskar om 100.000 euro i tilläggsanslag vilket utskottet stöder.

Den tredje utgiftsposten som landskapsregeringen föreslagit utgörs av ett lån till Sottunga, Ålands minsta kommun. Problemet är ett arv från den förra landskapsregeringen som trots att besvärligheterna på Sottunga var kända, inte hanterade dem.

Bakgrunden är i korthet följande. Sottunga kommun har en skriande brist på likvida medel till följd av höjda kostnader för framför allt vården av sina äldre. Skattemedlen som kommer in räcker i dagens läge inte till för att betala alla räkningar. Därför har kommunen anhållit om 140.000 euro för att täcka 2011 och ytterligare 195.000 euro för att klara 2012. I den andra tilläggsbudgeten är endast den första summan nämnd, den andra kommer vi att få behandla vid ett senare tillfälle. Att Sottunga ska ha hjälp har ingen ifrågasatt. Kommunen har sparat på allt som är möjligt och endel saker som för många kommuner skulle betraktas som omöjligt. Frågan som utskottet ägnat en hel del tid åt är därmed om medlen till Sottunga ska betraktas som ett lån som senare kan omvandlas till ett understöd eller om pengarna redan från början ska betraktas som ett så kallat särskilt understöd. Frågan kan tyckas semantisk men är på riktigt.

Här måste jag fördjupa diskussionen något. Landskapet Åland befinner sig i en mycket svår ekonomisk situation. Underskottet från 2012 kan enligt de senaste prognoserna uppgå till cirka 20 miljoner euro och om inget dramatiskt händer i framtiden kan det bli minst lika mycket de kommande åren. Åland måste alltså spara. Åland måste se över sina strukturer. Åland måste göra annorlunda än hittills. Mot den bakgrunden är det, enligt utskottets majoritet, rimligt att använda sig av möjligheten att bevilja detta likviditetslån till Sottunga kommun. Till detta ska även läggas den samhälls- och servicereform som påbörjats av den sittande regeringen. Genom att nu bevilja ett lån och därefter se över hela kommunstrukturen är avsikten att hitta en lösning som fungerar även långsiktigt. Ett bidrag är kortsiktigt och bidrar inte till att lösa det över allt skuggande problemet.

Åland är ett landskap med 16 kommuner. Vi har ett gemensamt ansvar för vår kassa och Sottunga samt några andra mindre kommuner dras med ett svårlöst strukturellt problem som ingalunda kommit plötsligt. Problemen ligger på en demografisk nivå. En åldrande befolkning och en tilltagande utflyttning gör att skatteunderlaget utarmas. Till följd av en massa olika orsaker är skattekraften för låg för att ens den lagstadgade servicenivån ska kunna upprätthållas. Det dilemmat är inte bara Sottungas. Vi måste alla bidra till en lösning. Detta är inte bara möjligen utan med största säkerhet början till ett arbete som kommer att definiera vårt lagting under en lång tid framöver. Sanningen är att vi i dag saknar pengar för att dela ut understöd utan större eftertanke. Vi saknar också en långsiktig praxis när det gäller hanteringen av kommuner i ekonomiskt trångmål. Denna praxis måste nu med det snaraste ses över för det finns dessvärre inte mycket som tyder på ett ekonomiskt tillfrisknande. Snarare handlar det om en kronisk åkomma.

Hittills har bristen på pengar kanske funnits där, men aldrig varit överhängande. Det är den i dag. När den nuvarande regeringen bildades visste alla att läget i en pekuniär mening var ansträngt. Det har sedan dess inte blivit bättre, snarare tvärtom. Den ekonomiska krisen tilltar över hela Europa. Därför måste man se över alla möjligheter till att långsiktigt hantera situationen. Det gör man inte genom att använda Sottunga som något slags slagträ i en politisk strid om ord. Den lätta vägen kan tyckas vara att ösa ut bidrag till höger och vänster. Den svåra vägen är att se till att det finns en framtid för oss alla. På Sottunga, i den övriga skärgården och på hela Åland.

Det förtjänar dock sägas att liberalerna och Ålands framtid vilka båda föredrar bidragsvägen mycket väl kan ha rätt. Men lika viktigt är det att det Ålands landskapsregering föreslår inte heller är fel. Det är ett sätt att skaffa sig tid till att hitta den långsiktiga lösning som i sanningens namn redan borde funnits. Ett likviditetslån borde vara dessutom vara mer motiverande i det fortsatta arbetet än ett direkt understöd.

Problemet som Sottunga dras med är de inte ensamma om. Allt tyder på att det kommer fler. Därför är det kontraproduktivt att ägna tid och kraft åt detaljfrågor när det är strukturer vi snart måste hantera. Det är också viktigt att understryka att det lån som nu föreslås beviljas till Sottunga med stor sannolikhet kommer att omvandlas till ett stöd. Men först efter det att principerna kring hur ekonomiskt trängda kommuner ska hanteras över tid.

Tack fru talman.

Kommentarer

Populära inlägg