söndag 7 december 2025

Några ord från den stora balen

Tack, presidentparet och tack Finland för en kväll som dröjer sig kvar långt efter att ljusen släckts i salarna. Här kommer några bilder från en kväll där vi bokstavligen dansade oss rätt in i framtiden!Att stega in i presidentens slott är att kliva rakt in i historien, men också rakt in i nuet: i värmen, i samtalen, i skratten, i musiken och i den där alldeles särskilda stämningen som bara uppstår när ett helt land samlas i högtid och gemenskap. 1.800 gäster och ändå kändes det mänskligt, nära och levande.


Värdet av en kväll som denna är högt. Att få skratta och dansa tillsammans, att mötas utan protokollets skarpa kanter, att dela glädjen mitt i en tid som annars präglas av oro är en påminnelse om varför frihet, demokrati och tillit är värden värda att vårda varje dag.
Det är också en stor glädje att möta så många Ålandsvänner i vimlet. Ansikten man känner, röster vi delar historia med och nya möten som redan kändes bekanta. Matti Vanhanen, fortfarande uppfylld av boken Is av Ulla-Lena Lundberg. Antti Lindtman. Anna-Maja Henriksson, liksom presidentens hustru vackert smyckad med örhängen från åländska Guldviva.

Biskopar, ambassadörer i klungor, alla lyriska över Åland (som alla våra asiatiska vänner), eller på väg för att hälsa på, min jaktkompis Jenna Simula och Kinas ambassadör som med värme tackade för sitt senaste, magiska besök på Åland. Människor från så många håll, och ändå med beröringspunkter som gör världen mindre. Våra åländska kämpar, Mats och Noora, Irina och Sören, Maria och Fredrik, Matias och Aino, tack för era insatser under hela kvällen!

Och mitt i allt detta: åländska Amalias Limonadfabrik, som stod för delar av drycken till alla läckerheter. En stillsam men självklar påminnelse om hur Åland finns representerat också i det finstilta, i smakerna, i hantverket, i detaljerna som förgyller helheten.

Kvällen bar på mycket mer än glitter och frackar. Den bar på tacksamhet. På respekt. På den där lågmälda men starka känslan av samhörighet som inte behöver stora ord för att vara verklig.
Tack för en oförglömlig kväll. Tack för värmen, mötena och skratten.

Och tack för dansen.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Därför kämpar vi för Fredens öar

Det händer ibland att jag stannar upp och försöker se Åland utifrån. Inte som talman. Inte som politiker. Utan som människa. Som någon som b...