fredag 14 februari 2014

Vildsvin gick till hundattack

Det råder inte längre tvivel om det finns vildsvin eller inte på Åland. De senaste bevisen i form av bilder från Rikard Erikssons åtelkamera i Hammarland, Torp, är stenhårda. Det är ett stort djur, antagligen en galt, som rör sig i trakterna. I början av januari kom de första, ganska svårtydda, bilderna. Natten mellan söndag och måndag senaste vecka kom dessa bilder som är omöjliga att misstolka. Dessutom fick gråhunden Bob alldeles konkret smaka på hur bändiga vildsvinen kan vara.

Torps jaktlag ska i sammanhanget hyllas för sina försök att dels kartlägga vildsvinets vägar och dels i enlighet med jaktlagen hantera problemet, något inte minst markägarna borde applådera, vildsvin på små åländska marker vore väldigt dåliga nyheter. Emellertid höll det hela på sluta på tok senaste måndag, samma eftermiddag som man på natten innan fått bilderna ni kan se nertill. Så här gick det till.

Torps jaktlag samlades snabbt på måndagseftermiddagen för att om möjligt lokalisera och avliva den av bilderna att döma stora vildsvinsgalten som gjort sig hemmastadd i området. Kent Nordlund släppte sexårige gråhunden Bob som visserligen mest jagar älg men är tränad på både björn och vildsvin. Kent själv är en tränad vildsvinsjägare med årliga utflykter åt olika håll, Bob är mer ny på området men satte av med god fart förbi både passkyttar och annat när han fick ordern på måndagseftermiddagen. Efter släppet tog det kanske en halvtimme innan Bob gav skall. Inte ståndskall som är det vanliga utan mer en form av gångskall som sakta rörde sig framåt.

Kent Nordlund är inte överraskad av det snabba upptaget:

”Vi kände genast doften av tjära i skogen”, förklarar han.

Tjäran kommer från åtelplatsen där träden intill maten kletats in med just tjära för att göra det enklare att spåra grisen, den gris som inte gnider kroppen mot ett fint träd finns nämligen inte.

Bobs första skall kom kanske fyra kilometer bort varpå Kent satte sig i bilen och följde efter. Väl på plats kom Bob plötsligt tillbaka vilket är extremt ovanligt, men den här gången synnerligen berättigat. Det skulle senare visa sig att hunden var uppsnittad i de aktre partierna  vilket krävde tio stygn hos Godby smådjursstation. Förklaringen är egentligen bara en, vildsvinet ledsnade på hundens skällande och gick till attack. Inte ovanligt i omvärlden men extremt sällsynt på Åland. Vildsvinsgaltens betar är dessutom rakbladsvassa och kan ställa till med svåra skador både på människor och på djur.

”Jag har jagat vildsvin sedan 1988 men aldrig varit med om något liknande. Fast i dag är Bob pigg och redo för nya äventyr igen”, förklarar Kent Nordlund.

Bob vilar nu ut i hemmet och hälsar att han trots allt ser fram mot nya jakter!

Åtelkameror är avslöjande utöver det vanliga. Minns bara när man i Jomala fångad det första lodjuret på bild! Trevlig helg.


Det råder inga tvivel alls längre över att en vild vildsvinsgalt rör sig i trakterna av Hammarland, Torp. Heder åt jaktlaget som seriöst kartlägger djurets rörelser.  De här bilderna togs natten mot måndag senaste vecka av Rikard Erikssons åtelkamera.
Det ska vara gott att leva och det finns i Hammarland.
”Om det bara är jag eller om det finns flera av oss. Fortsätt gissa!” Vildsvinet i Hammarland fortsätter att gäcka jägarna.
Sexårige gråhunden Bob kom undan vildsvinsanfallet i måndags med blotta förskräckelsen och vilar nu ut i hemmet i Vestmyra med tio stygn i de bakre regionerna. För många hundar slutar det sämre än så efter närkontakt med uppretade vildsvin.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Med hopp om förbättring

Jag betraktar mig inte som en blivande gnällgubbe som klagar över skräp på gatan. Hellre plockar jag upp det själv. Inte tycker jag hellre d...