Dags att göra sitt val

Det är dan för dan och det är självklart spännande. Dessutom visar sig solen från sin allra bästa sida! I morgon är det dags för val och ålänningarna beger sig till röstningslokalerna, alltså de som inte redan förhandsröstat. 

Den vanligaste frågan är ”Hur går det på söndag då?” Jag har fått den hundratals gånger de senaste veckorna och jag svarar likadant varje gång. Ingen aning. Jag tänker på vännen som berättade om tennisspelaren från Lidingö som brukade komma till Åland på 1980-talet. Han var ständigt förbryllad över hur socialdemokraterna i Sverige så ofta kunde vinna.
”För jag känner i alla fall ingen som röstar på dem”, sade Lidingömannen.

Det förklarar mycket väl hur det här med val fungerar. Man bildar sig en uppfattning utifrån de man talar med och man har följaktligen inte en susning om hur det går. För ingen hinner tala med alla.

Ändå känner jag stor optimism. Tidningarnas gallupar gör mitt parti, Centern, till segrare och det skapar stor ödmjukhet. Vi har ett fantastiskt lag med en stor bredd. Vi har djupa insikter i självstyrelsen och vi lever i vardagen. Samtidigt. Vi har tagit ansvar över tid och vi har skapat förutsättningar för de åländska företagen att växa och bli internationella.

Det finns ändå en mycket viktigare sak än att rösta på mig eller på mitt parti. Det är helt avgörande att du överhuvudtaget går och röstar. Genom att avstå säger du att livet och vardagen inte är viktigt och det får man aldrig någonsin låta sig tro. Jag har träffat unga och äldre och inser att en gemensam ståndpunkt för dem alla är toleransen och nyfikenheten. Vi har också sett en gryende människoskeptisk rörelse krypa fram från sina hålor och det skulle jag vilja att ni sätter stopp för. Själv har jag försökt vara så tydlig det någonsin är möjligt. Åland har inte råd att stänga dörren för folk som vill flytta hit. Vi ska säga ja eftersom alla behövs på vår ö. #världensbästavardag

I dag firar vi Alla broars dag genom att uppmuntra till valdeltagande i morgon. Vi har kämpat hårt för att en ny bro ska byggas på Vårdö. Hade vi fått vår vilja igenom (baserad på expertutlåtanden som egentligen var omöjliga att missförstå) hade vi redan varit i gång med bygget. Nu får regionen vänta ett extra år.

Om kampen för måltiden

I dag är det World Food Day över hela världen. Det är en av dessa dagar som behövs för att påminna oss som lever i den bästa av världar att alla inte gör det. Alltför många måste lägga sig hungriga och leva i ständig ovisshet om när nästa måltid serveras. Så var det en gång i tiden också på Åland. För några hundra år sedan gick tillvaron ut på att försäkra sig om maten på bordet. I dag har vi helt andra problem som ibland är konstruerade och jämförelsevis väldigt futtiga.

I dag fyller FAO (FN:s jordbruks- och livsmedelsorganisation) sjuttio år och World Food Day lyfter fram sociala skyddsnät och jordbruk och hur den onda cirkeln av fattigdom på landsbygden kan brytas.

På Åland lever vi bokstavligen i världens bästa vardag och ska såklart njuta av den. Men vi är också människor precis på samma vis som de som tvingas lägga sig hungriga om kvällarna. Av det enkla skälet ska vi hjälpa till där vi kan och göra tillvaron bättre för några. För det är alltid rejälare att göra något än inget. Det hade också de ålänningar som skapade förutsättningar för dagens självstyrelse tyckt. Ha en fin helg.

Den här annonsen satte vi in i dag för att påminna om en av världens viktigaste men inte så uppmärksammade dagar. 

Så här ser den FN-logga ut som tydliggör World Food Day.

BNP-prognos pekar uppåt

Bland de viktigaste egenskaperna som en människa kan ha är att se möjligheterna i utmaningarna. Framtiden är alltid, har alltid och kommer för alltid att förbli lite oklar eftersom den ännu inte hänt. Just därför är det extremt viktigt att förhålla sig optimistiskt till det som komma ska.

I går publicerades Åsub:s stora rapport över konjunkturläget i landskapet Åland. Till skillnad mot de allra flesta liknande rapporter de senaste åren andades denna framtidstro. Istället för ”negativ” som det hett är omdömet nu ”svagt positiv” (för år 2015) vilket är en enorm skillnad i sköra tider. Det beror på en massa saker som landskapet Åland på inget vis har inflytande över men det är också en konsekvens av ett samhälle som uppmuntrar företagande.

När infrastruktur som vård, skola och omsorg är i skick får entreprenörer och företagsledare och jobbare tid över för annat – som att utveckla sig själva och sina bolag. Åland är ett i grunden tryggt och välskött samhälle där företag kan växa och finna nya marknader. Om dessa skrev jag så sent som i går på den svenska Sjöfartstidningens Ålandsbloggen. 

Bland orosmolnen lyfter Åsub fram att befolkningstillväxten avtar vilket borde åtgärdas. Vi behöver vi fler och det vet till exempel det åländska näringslivet som starkt gått ut och uppmuntrat inflyttning. Inte minst mot den bakgrunden är det viktigt att skapa en vardag som passar alla.

Under de senaste fyra åren har fokus för landskapsregeringen legat på att utveckla det åländska näringslivet och dess möjligheter. Därför pågår till exempel nu slutfasen av bygget av en jättelik fiskodling på land i Eckerö. Därför bygger Paf och Posten ut i syfte att bli ännu starkare i den omvärld vi är så beroende av. Därför har vi möjlighet att satsa på Team Åland.

Med stöd i Åsubs färska prognos kan man med fog slå fast att de fyra gångna årens politik varit hygglig på Åland. Läget är bättre än i Finland men inte lika bra som då vi blickar västerut. Sverige, vår närmaste stora marknad, är en mönsterelev och kan stoltsera medan Europas typ starkaste ekonomi medan Finland fortfarande har det kämpigt.

Nu gäller det, för Åland, att fortsätta kämpa framåt och inte låta alla dessa energitjuvar och framtidsskeptiker ta alltför stor plats i vardagen.

Den som har roligast vinner. Det stämde i går och det stämmer i morgon.

Här är hela Åsub-presentationen från i går

Ekonomisk översikt hösten 2015 from Ålands statistik- och utredningsbyrå

Alla vinner på större Åland

Jag tror på ett större Åland. Ju fler människor vi blir desto enklare blir det att göra affärer med varandra och skapa tillväxt. Dessutom bidrar inflyttning från utlandet till utökade kontaktytor och därmed nya kundgrupper. Det är avgörande för alla samhällen men extra betydelsefullt för en liten ö som konkurrerar med stora länder. Tack vare de människor som flyttat till Åland har våra företag lyckats ta sig ut i världen – hela Åland till fromma.

Därför blev jag extra glad över att läsa gårdagens inspel från en stor del av det åländska näringsliv som på riktigt skapar de skatteintäkter som gör Åland levande. De företrädare från vårt sjudande näringsliv som skrev under vet vad som behövs. Det är de som i sina dagliga utmaningar har att hitta kunder och möjligheter i hela världen. Det finns massor av exempel på åländska företag som alldeles bokstavligen hämtar in pengar till vår åländska välfärd. Att göra detta gemensamt skickar ut en stark signal 

Jag har med jämna mellanrum lyft fram dessa företag som väljer framtidstro i denna blogg:

• Det var uppfriskande att se hur näringslivet ställde upp för Pridetanken i somras.
• En liten historielektion.
• Carus är ett av de företag som lever gott på utländska affärer.
• Ett annat gott exempel kommer från shippingens ultrainternationella miljö.
• Sjöfart och underhållning är något som gått hand i hand när det gäller bygget av Åland.
• Morgondagens jobb är inte vad vi tror de är. Snarare tvärtom!
• Inficon i Norrböle exporterar produkter till Zeiss, Samsung, Canon och andra världsföretag. 
• Alandia Engineering presenterade jag tidigare på Ålandsbloggen i Sjöfartstidningen.

Och precis därför har jag själv sett mig tvungen att ta strid mot de antikrafter som dykt upp i den åländska debatten i år. Jag menar att det bara är med mod och aptit vi kan hantera framtiden. Inte genom att låsa in oss och tro att vi kan leva på gamla meriter.

• Larmet om ”rasistbrevet” skulle jag när som helst slå på igen.
• Här är debatten på Åland24 mellan mig och Stephan Toivonen som från Portugal ansåg sig ha rätt att definiera åländskhet, något som ju aldrig varit statiskt.

Bra gjort ni alla som skrev på uppropet. Politik och näringsliv går hand i hand på Åland. Vi är små och måste därför göra gemensam sak när det gäller övergripande framtidsfrågor. Tillväxt och företagsamhet är viktigast av dem alla.

Pridefesten är ett viktigt exempel på att den som har flest vänner vinner. Det är Åland för mig. Bilden som är tagen 2014 av Oskar Koivumäki har jag lånat från Yle.

Fulspel om siffror

Jag är såklart oerhört glad över den bromance som utvecklats mellan kumlingebon och oppositionspolitikern Mats Perämaa och Ålandstidningens direktör Niklas Lampi, vänskap är vackert och berikande! Det är alltså inte det som är problemet och skälet till att jag skrev en insändare i gårdagens tidning.

Det som stör mig är det insinuanta och intellektuellt tveksamma sätt på vilket de jämför bokslut med budget inom landskapet Åland. Det är dels genuint osant och dels moraliskt... underligt. Landskapets budget och dess bokslut är helt enkelt inte jämförbara av det enkla skälet att allt man vill göra inte blir genomfört. Precis som i allt annat ekonomiskt liv. Det finns planer som inte går vägen. Så är det i Kumlinge kommun och så är det i ÅTT. Allt man vill sker inte och något av det man inte vill, händer.

Mot den bakgrunden skrev jag följande insändare i dagens Ålandstidning:

Siffrornas tydliga språk 

Ålandstidningens Niklas Lampi gör gemensam sak med kumlingebon Mats Perämaa (Lib) när det gäller att måla morgondagen mörk och tveksam. Jag har under mina fyra år som ordförande i finans- och näringsutskottet konsekvent arbetat utifrån faktiska siffror och kraften i framtiden. Under Mats Perämaas tid som finansminister såg bokslutets sista rad ut så här: 

År 2008: +7,8 miljoner euro (ME). 

År 2009: -21,9 ME.  

År 2010: -10,6 ME. 

År 2011: -13 ME. 

Sedan blev det, tack och lov, regeringsskifte med följande resultat:
År 2012: -3,5 ME. 

År 2013: +2,7 ME. 

År 2014: +2,8 ME. 

Finansminister Roger Nordlund har vänt under- till överskott trots utmanande tider. Det jobbet är långt ifrån över. Massor finns kvar att göra vilket jag lyft fram vid många tillfällen både i bloggen och i lagtingets talarstol. Fast den verkligheten tycks inte intressera herrar L & P som funnit varandra i en dyster dans.

Jörgen Pettersson (C)

Ordförande i finans- och näringsutskottet

www.jorgenpettersson.ax

Ålandstidningen strök titeln av oklara skäl i den tidning som utgavs i dag. Det är inte oviktigt i sammanhanget att den som har posten i mitt utskott bär ansvar för såväl finans- som näringsområdet (just det är för övrigt ett faktum jag inte riktigt gillar, det blir att man bromsar och gasar samtidigt vilket inte är riktigt lyckligt men det är en annan fråga). Sanning, fakta och verklighet verkar inte vara prioriterade områden på ledarsidan. I en kommentar till insändaren (vilket i sig är osjysst) skriver sedan Niklas Lampi följande:

”Finansutskottets ordförande Jörgen Pettersson ’glömde’ att nämna ett år: 2015. Då är resultatet -12,4 miljoner euro, enligt landskapets budget.”

Detta får mig att treva efter lugnande. Skillnaden mellan budget och resultat är något som lärs ut i högstadiet men inte till ledarskribenter. Därför skriver jag i dag följande tillägg:

Nej, jag glömde ingenting 

Jag skrev i gårdagens tidning en insändare som till etthundra procent baserade sig på lättkontrollerade fakta – boksluten för landskapet Åland. Redaktören Niklas Lampi hävdade att jag ”glömde” resultatet för år 2015, vilket inte är sant. Det finns inget resultat för år 2015 av det enkla skälet att år 2015 inte är över än. Siffran som Lampi nämner är ett budgeterat resultat som inte stämt överens med verkligheten en enda gång av de nämnda åren.

Jörgen Pettersson (C)

Finans- och näringsutskottet

www.jorgenpettersson.ax

Bilden har naturligtvis ingenting med texten ovan att göra. Alla likheter med verkligheten är därmed tillfälliga. #mancrush

Till detta ska läggas att Ålandstidningens ledarsidan även tidigare kallat den nutida klumpsumman för störst någonsin. Det är inte heller sant. Vi är i dag tillbaka på år 2007 års nivåer vilket inte står sig mot den befolkningstillväxt vi haft samtidigt. Mer om det kan man läsa och se på den här länken.

Här skriver förresten också lantrådet Camilla Gunell om olika syner på samma siffror.

Talet till lyceisterna

”Den bästa debatten hittills!” var det flera av de mer rutinerade partiledarna som tyckte efter gårdagens gig i Ålands lyceum inför alla dess elever. Jag kan bara hålla med. Det var oerhört stimulerande att prata inför unga väljare. Fast också nervöst. Jag minns själv hur in i vassen kritisk jag var som artonåring.

Det blev en debatt som handlade mycket om människosyn och hantering av den enorma flyktingkatastrof som härjar i Europa. Bland dem som kom till debatten fanns Stephan Toivonen som var den som skrev brevet där blonda och blåögda fördes fram som något slags ideal var där och upprepade sitt hot om en polisanmälan. Den har jag tidigare berättat utförligt om.

Förutom den raka debatten om en mängd olika frågor fick vi som stod i panelen sextio sekunder på oss att presentera våra idéer och sedan trettio sekunder för att avsluta det hela. Mina ord föll ungefär så här:

Tack vare Ålands självstyrelse och världens bästa vardag är ni bättre rustade än många andra inför framtiden. Jag önskar jag hade vetat det jag vet i dag när jag stod i era skor i denna skola för några år sedan. Jag var nervös. Det behöver inte ni vara. Möjligheterna är alltid mycket större och viktigare än de hinder man målar upp för sig själv. 

Vi i Centern gör det möjligt för ålänningar att förverkliga sina idéer och nå sina mål. Ni är ett resultat av detta liksom alla de åländska företag som tjugofyra sju är ute och konkurrerar i världen. Åland har alltid levt av och med utlandet. I dag är jag också president för den internationella öspelsrörelsen med verksamhet över hela världen. Jag har besökt massvis av öar som vår och vet därför att Åland är världsklass på precis alla sätt. 

I Europa härjar just nu en fruktansvärd flyktingkatastrof som kräver insatser även på Åland. Vi är redo att välkomna nya ålänningar. Centern är öppenhet, framtidstro, initiativkraft och entreprenörsanda. Precis som ni.

Och avslutningen:

Vi tror på kraften i individen. Jag har sett otaliga exempel på hur framgångar inspirerar andra att bli lika bra och bättre. Detta gäller i företagsvärlden och skolvärlden och i alla andra världar. Konkurrens förbättrar. Centern har över tid byggt ett tryggt, starkt, kreativt och öppet Åland där alla medborgare syns och blir sedda. Därför är ni som sitter här i dag världsklass. Vi har tillsammans och med hjälp av vår självstyrelse skapat ett klimat där idéer blir verklighet! Det är världens bästa vardag och där ryms fler.

Det blev till sist en fullsatt gymnastiksal i Ålands lyceum fast då glömde jag bort att ta en bild. Det här är strax före debattstarten. 

Efter debatten gjordes en snabb opinionsundersökning som jag tyvärr bara kom delad tvåa i. Måste putsa argumenten inför framtiden!
:-)

Starka ord om folkvett

Det var en spännande dag i går för ett hundratal blivande konfirmander i Mariehamns församling. I stort sett stadens alla fjortonåringar var på plats för att få sig en dos av Herrens och hans medarbetares förmaningar och planer inför nästa sommars skribbaläger. Jag var också där och lärde mig mycket.

Få är lika skickliga som kyrkoherden Gunnevi Styrström när det gäller att prata begripligt till unga – och äldre med för den delen. Hon lyfte på ett imponerande vis fram nödvändigheten att se det goda i alla människor. Det borde även vi vuxna minnas. Hon uttryckte det ungefär som att alla (även de man av olika skäl inte kommer överens med) människor är större än vad man själv tror och dessutom är man själv större än vad andra tror. Varje gång vi uttrycker oss förklenande om andra är det egentligen sig själv man beskriver. Det är viktigt att minnas och leva efter också, särskilt i valtider när frestelsen att förminska andra är stor.

Även på många andra sätt var det en fin och sprakande gudstjänst i går. Kyrkan är en plats som vi alla skulle må bra av att bevista lite oftare. Det är aldrig fel att tänka de djupare tankarna. Hör tyvärr inte själv till de flitigare besökarna men har inte varit helt borta därifrån:

• Den första gudstjänsten bar Matilda Koskinens signatur. November år 2011.
• Det allra första talet jag fick hålla i Mariehamns kyrka. Det var mycket spännande.
• De hårda buden från kyrkan. November år 2012.
• Mot framtiden, med musik. November år 2013.
• St Peterskyrkan i Rom kanske inte räknas in i den åländska kristendomen. Men cool är den allt!

Kyrkan är en plats som liksom många andra kämpar om gunsten från folket. För mig har det aldrig varit ett alternativ att lämna. När eländet på riktigt är framme finner jag både tröst och framtidstro i den gemensamma bönen. Ja, alla är starka, var för sig. Men när det oförutsedda händer krävs en samlande kraft och för min del är det kyrkan.

Det var proppfullt i Mariehamns kyrka i går när stadens blivande konfirmander samlades.

Siffror som förklarar

Den senaste veckan har en debatt ägt rum där frågan är om Åland har pengar eller inte. Och i så fall hur mycket – särskilt i framtiden. Sanningen är följande vilket jag touchade på i ett tidigare inlägg:

Ålands likviditet är god. Än så länge. Det beror på att man valt att hålla tillbaka nödvändiga reinvesteringar i infrastruktur såsom färjor och vägar och broar. I klartext betyder det att plånboken krymper eftersom kostnaderna ohjälpligen stiger när dessa investeringar ska göras.

Detta presenterades förra veckan av finansminister Roger Nordlund och hans avdelning. Hela den presentationen finns längst ner i denna blogg.

Likviditeten är inte vad den var förr i tiden men fortfarande tillräcklig. Såvitt att de nödvändiga reinvesteringarna inte görs... Då blir det knapert i kassan. Därför är den åländska plånboken krympande.

Den här regeringen har under finansminister Roger Nordlunds ledning startat ÅDA (vilket borde ha gjorts av den förra), fiskodling på land i Eckerö, Team Åland med allt vad det innebär och mycket annat. Roger & Co har valt att göra. Det stöder jag. Dessutom har man på allvar lyft uppfrågan om Kommunernas Socialtjänst vilket över tid utgör en god investering. Inte att förglömma skärgårdstrafikens privatisering vilket gjort det möjligt att upprätthålla en god trafik. Tack vare bland annat dessa utvecklingsprojekt ska det skapas utrymme för att investera.

Utvecklingen över tid när det gäller penningströmmar mellan Finland och Åland.

Hur har då Åland klarat sig under senare år? Några fakta som de presenterats för finans- och näringsutskottet under de senaste fyra åren. Detta är verkliga siffror, baserade på bokslut:

• År 2008 var överskottet 7,8 miljoner euro (ME).
• År 2009 blev underskottet -21,9 ME. 
• År 2010 var underskottet -10,6 ME. 
• År 2011 var underskottet -13 ME. 

Sedan blev det regeringsskifte och siffrorna under den nya ledningen blev följande:

• År 2012 blev underskottet -3,5 miljoner euro. Förändringar tar tid och de reformer som genomfördes var omfattande. #omställningsbudgeten
• År 2013 blev överskottet 2,7 miljoner euro, ett resultat av omställningsbudgeten.
• År 2014 steg överskottet i bokslutet till 2,8 ME av samma skäl som ovan.
• År 2015 vet ingen ännu hur det ska sluta. Budget är budget och till följd av yttre omständigheter svår att förutspå. Kanske blir det överskott, mer troligt blir det underskott. Man ska dock komma ihåg de nödvändiga utvecklingsprojekt som sjösatts under innevarande år. För när ska man satsa framåt om inte när tiderna är tyngre?

Sist och viktigast. Ja, pengarna fortsätter att i hygglig takt strömma in i landskapet och likviditeten tycks god. Det är rätt och fel samtidigt. Det finns massor av åtgärder om borde genomföras. Nu gäller att hitta rätt balans i hur likviditeten kommer hela Åland till godo. Investeringsbehovet är enormt och utmaningarna långt ifrån enkla. Till det ska läggas utmaningarna gentemot omvärlden där alla försöker mer för att hitta nya inkomstmöjligheter och klumpsumman från Finland antagligen minskar istället för att öka.

Finansministern Roger Nordlund är förresten med och gästspelar i denna blogg i dag. Så här ser hans resonemang ut beträffande de utmaningar som väntar:

Nästa valperiod innehåller många arbetsuppgifter och utmaningar, speciellt inom det ekonomiska området. Om vi ska kunna ha långsiktig uthållighet och tryggad välfärd också i framtiden kommer det att kräva ansvarstagande och förmåga till helhetssyn. I debatten är det nu starkt fokus på kommunstrukturen och det faktum att vi har sexton kommuner på Åland. 

Det finns all anledning för ansvarstagande kommunalpolitiker att utveckla kommunsektorn på ett sådant sätt att ålänningarna på hela Åland kan känna trygghet och ha tillgång till likvärdig service. I det arbetet ska LR vara stödjande och främja alla former av samarbete och samgåenden i de fall kommunerna själva kommer fram till att det är bästa framtidslösningen för att trygga rättssäkerhet och service. 

Den stora uppgiften för nästa LR är att samordna och hitta rätt nivå på styrningen av landskapets egna myndigheter. I dagsläget har landskapet 15 fristående myndigheter såsom ÅHS, Ålands Gymnasium, Polisen, ÅMHM osv. Dessa myndigheter har verksamheter som bygger på lagstiftning, egna budgetar, egna styrelser och operativa ledningar. Framförallt har de också ambitionen att göra det bästa möjliga med sina verksamheter. Det är här som de stora pengarna finns och skall vi ha en långsiktig hållbar ekonomi så måste alla nivåer fastställas utgående från en helhetssyn. När jag arbetade på Viking Line sade min dåvarande chef Thor-Alf Eliasson många kloka saker. En sak som jag speciellt kommer ihåg och som har bärighet på landskapets situation i dag var ”för att en decentraliserad organisation ska fungera väl krävs det en stark central ledning”.

En välfungerande, samordnad och kostnadseffektiv kommunsektor är viktig ur service synpunkt. Men för landskapets ekonomi har det utan tvekan större betydelse hur väl nästa LR och Lagting lyckas med styrningen av sina egna 15 myndigheter.

Roger Nordlund

Finansminister

Finansavdelningens presentation den 30 september 2015 

I dag gäller mat och kultur

Lördag! Ny helg och massor av möjligheter. På det seriösa planet har vi Aleksis Kividagen vilken har en låg profil på Åland men hög i Finland. Där hyllar man Aleksis Kivi som den som inte bara skrev Sju bröder utan också gjorde finländarna till ett läsande folk och kanske var den allra första som skrev litteratur på finska.

På ett mer vardaglig plan hyllar vi i dag den folkligaste maten av dem alla – gröten. Inget går upp mot en rejäl portion havregrynsgröt då tiden inte riktigt räcker till för annat. Vill man festa till det lite mer finns annars lyxigare tips på hur gröt blir fest.

En tallrik gröt kan vara skillnaden mellan framgång och misslyckande.  Det handlar om havregryn, mannagryn eller vid festligare tillfällen risgryn. Gröt är både vardag och fest. Framför allt är det mat och framtidstro!

När det handlar om mat vill jag också påminna om hur man lagar fantastisk skav på rådjurslår, det är ju extra aktuellt i dessa jakttider.

Centern har lång erfarenhet av samhällsbygge. Ibland är det festligare än annars. Oftast är gröt tillräckligt bra. I dag firar hela världen grötens dag. Vi instämmer i hyllningarna, inget går upp mot en rejäl tallrik livgivande gröt! För att sedan fortsätta arbetet mot i morgon. Och glöm för all del inte bort att sitta ner någon timme med en god bok också. Det är ju trots allt ändå lördag!

#världensbästavardag #grötensdag

Har man inte gröt kan man alltid svänga till några abborrfiléer!

Då blir man så här nöjd efteråt.

Och orkar med en sväng ut på sjön!