En tröst i vardagen

I går kom kyrkoherde Jan-Erik Karlström och pastor Kenneth Witick och delade ut den sedvanliga julgåvan som heter Dagens Lösen och är fylld med visdomsord som ska räcka hela året.
I dag ska Ålands lagting debattera ett budgetbetänkande från finans- och näringsutskottet som knappt en mor borde vara stolt över. Det är tunt och oengagerat och bidrar inte alls till fördjupningen av diskussionen, snarare tvärtom. Fast det finns det skäl att återkomma till.

Att recensera andras betänkanden är såklart vanskligt, jag har ju skrivit ett antal själv vilka knappast saknade fel; de heller.

Det sista betänkandet från förra perioden presenterades så här.
År 2013 löd presentationen så här.
Och 2012 slog jag fast att även unga måste spara, i motsats till vad oppositionen då tyckte.

Dagens lösen för i dag lyder för övrigt:

”Gode Gud, låt oss inte strax förkasta det som vi inte begriper. Ge oss mod att möta det nya, tålamod att söka fatta det främmande och visdom att ta emot det goda som kan finnas där vi minst anar det.” (W Penn)

Detta tycks riktat direkt till den nu sittande landskapsregeringen som hittills präglats av snarare det motsatta.

Jan-Erik Karlström och Kenneth Witick överlämnar Dagens Lösen till snällt väntande lagtingsledamöter.

100 år sedan Skiftet sänktes

Det finns ju olika sorters historiska dagar här i världen och i dag är en speciellt sådant. Det är nämligen precis etthundra år sedan passagerarångaren ss Skiftet sänktes med hjälp av tyska minor på Rödhamnsfjärden. Om detta skrev jag ett inlägg på Ålandsbloggen i Sjöfartstidningen.

Har även tidigare berört olika former av katastrofer till sjöss, för att ytterligare muntra upp stämningen! ;-)

Wilhelm Gustloff tog med sig niotusen människor i djupet.
Titanic, say no more.
Estonia och alla ord är svåra.

Skiftet på den tiden det begav sig och hon fortfarande höll till på rätt sida havsytan.

Ha en härlig lucia!

Måste i dag av olika skäl dra västerut och missar följaktligen en av årets mest stämningsfulla morgnar, Luciadagen. Jag har härliga minnen från till exempel lagtinget och alla landskapsanställdas kreativa lösningar vilka alla lämnat tydliga spår, på olika sätt.

Årets högtidligheter sker i Ålands museums nya utrymmen som kanske är små men hjärtligheten garanterat bottenlös.

Ha en härlig och stämningsfylld luciamorgon och läs gärna några gamla berättelser från liknande gig:

Rätt ton och takt, minns vi från år 2011.
Missade fjolårets lucia också; här är länkar till tidigare fester.

Och för att allt inte ska handla om lucia kan ni gå förbi www.sjofart.ax där Tallink Groups senaste satsningar beskrivs!

Så här såg det ut i lagtingssalen år 2014 då social- och miljöavdelningen bjöd på stor show. Tidigare hade bland annat kansliavdelningen visat sina främsta fötter. Nästa år, med lite tur, kan parlamentet ånyo användas för luciafirande efter renoveringen.

Kom i stämning inför Luciamorgonen, värm upp med Pavarotti!

Åland behåller bostadsbidrag

Medan övriga Finland är redo att sänka sina bostadsbidrag är förslaget att Åland ska hålla dem på nuvarande nivåer för såväl vanliga behövande som för studerande. Själv sade jag följande i debatten vilket kanske inte hör till det spänstigaste jag någonsin yppat. Fast det är trots det en viktigt fråga!

Talman,
i den bästa av världar skulle bidrag inte behövas. Därför borde den övergripande målsättningen i allt vi gör handla om att ge folk förutsättningar att klara sin egen tillvaro och på egen hand sköta sin försörjning. Folk växer genom att kunna sköta sin egen vardag. Där är vi inte riktigt ännu och därför är det viktigt och betecknande för varje modernt samhälle att ta hand om de svagaste. Mot den bakgrunden stöder Centergruppen denna ändring om tillämpning på Åland av lagen om bostadsbidrag. Det är ett klokt sätt att använda självstyrelsens verktyg att göra gott för den egna befolkningen. I Finland gör man uppenbarligen inte den bedömningen utan ämnar sänka de maximala boendekostnader som anses godtagbara när det gäller nivån på bostadsbidraget. Skälet till det är förstås av ekonomisk natur, man vill spara in på de statliga utgifterna, kosta vad det kosta vill när det till exempel gäller utbetalningen av socialstöd vilket landskapsregeringen påpekar i beredningen. Ändå väcker det såklart frågor varför Finland väljer att gå mot de svagaste.

Man påpekar vidare från landskapsregeringens sida att beredningstiden varit extremt kort vilket möjligen inverkat på konsekvensbedömningen vilket såklart inte är optimalt och sätter ett större ansvar på utskottet. Här kan man ställa sig frågan varför beredningstiden varit så kort, det är ju inte precis första gången vi drabbats av detta. Enligt minister Wille Valve fick man den här gången vetskap om de finländska planerna tack vare ett pressmeddelande vilket känns rätt tunt. Det kan mot den bakgrunden finnas skäl för utskottet att syna några av de tänkta konsekvenser av att inte sänka bostadsbidraget. Är nivån lämplig? Ska den rentav höjas? Gör bidraget tillräckligt nytta? Varför kom lagförslaget så sent?

Detta är ett gyllene läge för utskottet att bena ut varför vi faktiskt har 491 hushåll som inte mäktar med sina boendekostnader och vad är egentligen orsaken. Är boendekostnaderna på Åland högre än i Finland eller de disponibla inkomsterna lägre?

Vi stöder därmed med varm hand att lagförslaget går vidare till finans- och näringsutskottet.

Hur illustrerar man ett ganska tråkigt inlägg? Med hjälp av en ganska tråkig bild!

Ha en fin tredje advent

Det tredje ljuset tänds i dag och stillheten är fullständig. Mindre än två veckor till julafton och Liverpool håller 2-2 mot West Ham, än så länge. Vid lagtinget har någon skyltat mot kvinnovåld och det är både viktigt och bra och väl tajmat. Huvudpersonen själv har tydligen blivit sjukskriven vilket antagligen är nödvändigt men som ändå väcker frågan: får man faktiskt bli sjukskriven för att man är under polisutredning misstänkt för kvinnomisshandel?!

Ha hur som helst en stillsam och tänkvärd tredje advent.

 

Den här bilden lånade jag från vännen David Janssons Facebooksida. 

Ha en fin lördag

Say no more, njut av dagen!

 

Lantråden fällde viltet

Nästan ingenting går upp mot en livgivande dag i skogen. I dag var det dags för Lagtingets jaktklubb att göra viss gallring i rådjursstammen på Stornäset i Kastelholm.

Om tidigare jakter kan man läsa här.

Det är en traditionstyngd mark där i tiderna självaste Gustav Vasa härjade och såg till att han själv och (i den mån maten räckte till) hans undersåtar fick protein. Så ock gjorde vi.

Första såten blev den mest framgångsrika. Vi touchade golfbanan och satte den tappra taxen Jocke på spår och först hände ingenting och sedan hände ingenting men plötsligt var det som en skolbok i rådjursjakt.

Upptag, skall, PANG... och ytterligare ett PANG och där låg två präktiga smaldjur, båda fällda av tidigare lantråden Roger Jansson och Sune Eriksson. Att regnet föll och temperaturen var låg gjorde ingenting. Värmen i ett jaktlag där allt gått bra överträffar nästan allt.

Såt nummer två var inte full med djur men där fanns några vilka Jocke jagade men vilka också smet mellan passkyttarna på ett mycket listigt vis. Samma sak hände på såt nummer tre men däremellan hann vi grilla korv och berätta mer eller mindre sanna historier för varandra. Jakt förenar människor av olika bakgrund och sätter allt vad som kallas utveckling i perspektiv. Vi diskuterade fågelinfluensa, rådjurshundar, älgjakt och lustiga jägare man ibland stött på; alltså ett alldeles vanligt lägereldssamtal. Roger Jansson lät meddela att detta fällda rådjur i dag var ett jubileum, det var sextio år sedan han år 1956 fällde sitt första vilt, alfågel på Svartbådan väster om Nyhamn.

Med denna magiska jaktdag i kärt minne får jag önska alla en skön helg och skitjakt i den mån sådana planeras.

Tidigare lantrådet Roger Jansson öppnade dagens konto med ett välriktat skott...

...som följdes upp av tidigare lantrådet Sune Eriksson (till höger). Per-Erik Lindholm hjälpte till med passningen, jodå levern tog vi tillvara!

Den mesta tiden av jakten går ut på att blicka in i en tom skog. Vackert men inte alltid så händelserikt.

Samling kring elden och historierna. Samförstånd är enklare att nå när man delar en bränd grillkorv. Kastelholm borde mot den bakgrunden användas ännu oftare i samtalen med våra kolleger i både Sverige och Finland.

Carola Boman med dagens hjälte Jocke, 8, som satte fart på rådjuren. För bara tre år sedan var Jocke med och jagade och blev illa sparkad av en älg och därmed konvalescent under lång tid. Nu är han, tack och lov, tillbaka i gammal god form. 

Hasse Nordqvist från Nåtö var en av gästerna vid dagens jakt.  

Per-Erik Lindholm och Roger Jansson vid elden.

LR riskerar hela självstyrelsen

Jo, jag vet att det är otroligt lätt att som opposition ramla ner i gnällfällan. Under den förra perioden tyckte jag Liberalerna inte gjorde något annat än bromsade och bråkade. Det är kanske svårt att undvika.

Men ändå. Det måste sägas nu när Åland står inför ett konkret hot mot hela självstyrelsen att detta famlande i blindo riskerar välta hela skutan. Detta har jag påpekat tidigare och i samband med partistämman i söndags gjorde vi ett uttalande i samma riktning. Detta följdes upp i går då lagtingsgruppen påpekade vikten av att i detta skede inte splittra utan ena.

Jag hoppas verkligen landskapsregeringen tar åt sig av detta då alternativet kan bli historiskt ödesdigert. I Finland verkar man redan ha räknat bort självstyrelsen då Yle i samband med tisdagens presidentbal pratade om nitton landskap i Finland... Verkligheten är att det finns 18 landskap och en autonomi och den skillnaden är gigantisk.

Gårdagens uttalande löd:

Självstyrelsen vittrar sönder
Den åländska självstyrelsen är under hård press från Helsingfors till följd av finländska samhällsreformer. Detta står i strid med rättssamhällets principer och Rule of Law som stadgar att lagar ska följas och ingångna avtal ska hållas.

Alla dessa utmaningar borde ha krävt fullt fokus från första dag som Ålands nuvarande landskapsregering tillträdde för drygt ett år sedan. Istället har LR agerat mot den kommunala självstyrelsen på samma sätt som den finländska regeringen nu gör mot hela Åland. Vår egen landskapsregering devalverar därmed värdet av självstyrelsen och äventyrar det välstånd alla ålänningar i dag åtnjuter.

Vi vill mot bakgrund av denna historiska utmaning mot självstyrelsen att KST verkställs (för att trygga de svagastes situation i samhället) medan det övriga kommunala reformarbetet bordläggs för att koncentrera alla krafter på att säkerställa den åländska självstyrelsen.

Landskapsregeringens egna utredningar har visat att kommunreformen till skillnad mot hotet mot självstyrelsen varken är akut eller kostnadsinbesparande.

Om landskapsregeringen skapar intern splittring riskerar argumenten gentemot Finland att vittra sönder. Genom att minimera betydelsen av den egna självstyrelsen spelar ålänningarna den nuvarande finländska regeringen rätt i händerna.

Centerns lagtingsgrupp

Ett samtal om det mesta

Jag liksom många andra här i världen är alldeles för dåliga på att ge beröm när folk gör bra ifrån sig. Vet inte riktigt varför men det är något vi alltid borde tänka på. Därför blev jag väldigt glad över reaktioner över det radiosamtal som jag hade förmånen att hålla tillsammans med Frippe på Steel FM förra veckan. Tror jag aldrig fått lika mycket feedback på en alldeles vanlig intervju. Några exempel:

”Hej du. Jag brukar inte egentligen bry mig om politiska diskussioner på radion men det som du hade att säga i heta stolen med Frippe idag tyckte jag om. Det kändes inte krystat och invant utan rakt och ärligt och jag tyckte det var riktigt bra. Kan nog hända att jag måste se över hur jag röstar nästa val.”

”Hej Jörgen, trevligt att höra dej prata i Steel FM, du är en klok man . Jag brukar tycka politikprat är tråkigt men måste säga att Frippe på St Fm gör det rätt intressant, har lyssnat på fler regeringsmedlemmmar.”

Och så vidare. Jag tackar och bockar och tar åt mig och lovar att själv bli bättre på att säga snälla saker. För om man inte kan det är det precis som Stampe säger i Bambi: ”Då kan man lika bra vara tyst!”

Just det, äras den som äras ska, Frippe Granlund stod för ett mycket proffsigt programledarskap, man fick prata tills man var färdig och ämnena var spänstiga.

På den här länken kan man lyssna till hela programmet.

Tack för värmande ord efter radiopratet i Steel FM. Bilden har jag lånat från Nya Åland.

99 år av nationsbygge

Det är såklart på sin plats att i dag gratulera republiken Finland på denna dag som saknar blott ett år tills etthundra år passerat från det historiska beslutet om självständighet. Finland fyller nittionio år och det stämmer till eftertanke på många sätt.

Vad var det till exempel som gav finländarna kraft och mod att driva igenom självständigheten? Jag var ju inte med och kan därför inte veta men tror det handlade om en obändig vilja att forma sin egen framtid. Man hade testat att tillhöra svenskar och ryssar men saknat friheten. Ur detta sprang en idé om att man endast står stark om man själv kan bestämma om tingens ordning. Det är frihetskamp på riktigt.

Från denna tanke om frihet och beslutsrätt är steget till Åland kort. Bara några år efter självständighetsförklaringen år 1917 stod det klart att den nya republiken även fick en självstyrelse till skänks. Nationernas förbund fattade ett historiskt beslut och trodde så till den grad på det självständiga Finland att republiken även erhöll landskapet Åland.

Mot den här bakgrunden och med tanke på den okuvliga vilja till självbestämmande ter sig dagens ton från Helsingfors gentemot Mariehamn oväntad och historielös. Om några borde finländarna begripa vikten av självstyre och autonomi. På samma sätt som finländarna slet sig fria från Ryssland har ålänningarna kämpat för att stå fria gentemot Finland. Inte fria som självständiga men fria att fatta sina egna beslut så långt möjligt utan att vara en egen stat.

Jag hoppas vännen Juha Sipilä och hans regering tar sig en funderare denna dag och inser att självstyrelse är bra och vackert och att man inte ska blanda ihop de finländska finanserna med de åländska. Vi är två fickor i samma byxa, vi hör ihop men ska inte blandas samman. Sote-reformen är ett dubbeleggat vapen som fel hanterat kan skada mer än det gör nytta, och sådant ska man passa sig för. Finland har fått Åland till skänks av omvärlden och borde därför hantera självstyrelsen med större omsorg och respekt än vad som i dag är fallet. Det vinner alla på.

Några spännande länkar om Finland och dess förfäder och dramatiska historia:

• Mitt öppna brev till Finlands president Niinistö.
• Därför ställer man två ljus i fönstret. 
• Första festen i det nyrenoverade slottet, 97 år av självständighet.
• Finlands 96-årsdag och några ord om omställning.
• President P.E. Svinhufvuds Ålandsbesök.
• Dagen då de röda gav upp och det blev bättre ordning i republiken.
• Svinhufvud som prisutdelare till Ålands kanske mest okända idrottshjälte.

Den här bilden som föreställer den senat där de första tankarna om självständighet för Finland formulerades lånade jag från vännen Jan-Erik Berglunds Facebooksida. Vid bordets ände sitter blivande presidenten P.E. Svinhufvud. Runtom sitter Onni Talas, Jalmar Castrén, Arthur Castrén, Eero Yrjö Pehkonen, Juhani Arajärvi, Alexander Frey, Heikki Renvall, E N Setälä, och O H Louhivuori.

Var Trump faktiskt på Åland?

Alltså, vet inte riktigt vad jag ska tro just nu och skulle gärna vilja att någon reporter med självaktning skulle reda ut det här med Donald Trump och hans Ålandsbesök. Själv hinner jag inte riktigt.

Enligt Ålandstidningen var Donald Trump till Åland och Stallhagen i juni år 2013. Redan då var han på många vis en superkändis och när han sedan vann presidentvalet blev han plötsligt världens mäktigaste människa. Det är alltså en nyhet bortom alla andra om Trump faktiskt varit till vår självstyrelse och bekantat sig med vårt lokala bryggeri som för övrigt just nu är inne i en intensiv expansionsprocess! Det närmaste vi hittills varit en amerikansk president är att John F Kennedys son en gång paddlade kanot i Lumparn!

I samband med att jag skrev om Trumps valseger gjorde en anonym källa följande inlägg på denna blogg:

Angående Trumps besök på Åland, jag var skeptisk när jag läste artikeln i höstas eftersom den verkade så vag. Donald Trump är en världskändis, och att inte ett enda foto av hans besök här skulle ha tagits, att ingen annan än Christian Ekström verkar ha sett honom, att han inte visar upp det påstådda tackbrevet gjorde att jag inte visste vad jag skulle tro.

Historien blev aktuell med valvinsten för ett par veckor sen, och idag fick jag reda på att man kan göra sökningar långt bak i tiden på folks twitterkonton. Efter att ha ägnat en halvtimme åt att läsa Donald Trumps twitter från juli och augusti 2013 håller jag det som 100 procent omöjligt att han varit på Åland. Han skriver om olika teveprogram och radioprogram han ska vara med i, han håller tal och han reser till Miami. Ingenstans antyds eller ges tidsluckor för en yachtresa i finska skärgården med kompisar.

Därtill har det framkommit i den senaste rapporteringen att Trump är ett vanedjur som helst tillbringar sin tid i sin jättevåning på Manhattan. Det här var inte svårt att ta reda på om man lade lite tid på det, och det tycker jag reportern på Ålandstidningen också kunde ha gjort.

Gjorde själv också en snabbspaning på juni men hittade inget tecken på någon snabbtripp till Åland. Alltså. Detta är ett scoop hur det än slutar. Har han verkligen varit hit är det kanon, har han inte varit hit är det... något annat; och vem som helst vet att det är lätt att ta miste på folk och folk. Reportrar, ta er samman och gör ert jobb! #alltärintecopypaste

Var USA:s blivande president Donald Trump till Åland eller inte sommaren år 2013? Jag vill veta.