Dagens outfit: Häxbrännare

I veckan som kommer ska jag ägna en dag åt att vara statist i en riktig film om en tid som flytt och jag är självklart stolt! Fast karaktären verkar inte vara den allra finaste. Folk som brände häxar på 1600-talet var inga ljuva violer, för att uttrycka det varligt. Återkommer med rapport från inspelningen.

Tills dess får ni nöja er med klädkod från år 1666, på Åland. Mode hör inte till det vanligaste jag skriver om men helt tappad är jag förstås inte. :-)

Bermudastyle, beskrev jag i detalj.
Uteliggarlooken, perfekt för nyårsafton.
Random bilder från olika tider.
Skateboardåkare. Kommentarer överflödiga.

Ha en fin fredagskväll.

Så här ska jag tydligen se ut nästa vecka då det ska göras film om den sista häxbränningen på Åland.
Skor: lite för små. Strumpor: långa och sköna. Bälte: nödvändigt. Väst: snygg! Skjorta: rymlig. Mössa: cool. Tystnad. Tagning.

Nu blir Åland tryggare

Med rösterna 15-9 valde Ålands lagting i går att gå in för att sänka gränsen för rattfylleri på Åland. Istället för 0,5 promille som det hittills varit blir det i fortsättningen 0,2 promille. Jag är glad för det trots att det inte hände i måndags som jag först trodde.

Så här glad kan man bli över att vinna en omröstning i Ålands lagting. Särskilt när det handlar om sänkt promillegräns i den åländska trafiken. #världensbästavardag #roligtpåjobbet #vardagspussel

Då skrev jag så här om förslaget som jag stött från allra första början.

Kollegan Torbjörn Eliasson höll ett lysande anförande där han frågade hur många som skulle sätta sig i ett flygplan som flögs av en kapten med 0,49 promille alkohol i kroppen. Eller för den delen vem som skulle vilja åka i en bil där föraren blåst 0,49. Ingen anmälde sig frivillig. ”Så varför ska vi då inte göra det enda logiska och sänka gränsen”, undrade Eliasson och röstade för en sänkning.

Liberale riksdagsrådet Gunnar Jansson var enligt uppgifter i Nya Åland inte helt nöjd med tingens ordning.  Hur som helst kallade han nånting (oklart vad) i lagtingssalen för ”brigadbordell”. Nu är min erfarenhet av sådana väldigt små varför jag faktiskt inte begriper vad han menar. Tur som är finns Google där detta ord och andra roliga militära uttryck får sin förklaring!

Detta låter konstigt och ter sig oklart kring vad det riktigt handlar om. 

Jag hade nöjet att inleda diskussionen i själva sakfrågan och sade så här:

Talman, 

mitt utskott har bett mig presentera betänkandet över detta lagförslag om sänkt promillegräns i trafiken trots att jag inte stöder det till alla delar. Jag ska förklara varför senare.

Utskottet har ingående hanterat vilka eventuella följder en sänkt promillegräns kan få för samhället. Hörandena resulterade rent faktamässigt inte i några dramatiska åsiktsförändringar. Ingen ändrade åsikt under resans gång vilket ytterligare understryker att det handlar om personlig övertygelse snarare än faktabaserade avväganden. Sanningen finns i lyssnarens öron.

För att göra en lång historia lite kortare är finans- och näringsutskottet enigt om att gränsen för grovt rattfylleri ska sänkas från 1,2 till 0,8 promille. Här behövs inga större förändringar i lagstiftningen och frågan är oomstridd.

När det gäller den lägre gränsen 0,5 promille väljer en majoritet i utskottet att förkasta lagförslaget. Skälen är flera men av den karaktären att jag hellre ser att någon ur utskottsmajoriteten redogör för dem. Jag och utskottskollegerna Karl-Johan Fogelström och Mika Nordberg menar att gränsen 0,2 promille är en viktig signal i arbetet mot det missbruk och riskbruk som detta lagting så ofta säger sig hylla. Jag återkommer snart till det.

Talman,
Mot denna bakgrund får jag sammanfatta betänkandet och utskottets förslag till att det andra lagförslaget förkastas medan det första antas med kosmetiska förändringar.
(Sedan fick jag fortsätta med presentationen av själva reservationen.)
Talman,
tack för möjligheten att nu säga vad jag personligen anser när det handlar om förslaget till sänkt promillegräns i trafiken. Vi har i dag en unik möjlighet att göra hela Åland lite nyktrare och trafiken på våra vägar lite säkrare. Genom att rösta för det klämförslag som är bifogat min och utskottskollegerna Mika Nordbergs och Karl-Johan Fogelströms reservation kan vi göra Åland till ett föregångarland tillsammans med Sverige, Norge och Estland och fler. Även i Finland finns ett starkt tryck på att sänka rattfyllerigränsen från 0,5 till 0,2 promille, det är i dag bara en tidsfråga innan det sker, är min bedömning. För det handlar inte i första hand om vad som händer i dag utan det handlar om vår framtid och de som i dag är barn. Ska man förändra attityder är det riktiga åtgärder som räknas, inte fromma förhoppningar. Därför är en lagstiftning om sänkt rattfyllerigräns viktig.

Detta handlar om politiskt ledarskap och vikten av att förändra förhållningssättet gentemot droger i samhället. Frågan bär väldigt många likheter med rökförbudet i offentliga lokaler som infördes år 2007. Trots högljutt motstånd från alla de som tyckte det var fullständigt normalt och klokt att kväll efter kväll sitta i dimmorna som förstörde hälsan och kläderna. Är det någon som i dag saknar röklukten? Är det någon som tycker det är dåligt att försäljningen av tobak minskat radikalt sedan förbudet? Nä, tänkte väl det.

Tobaksförbudet och för den delen erfarenheten av mången annan lagstiftning visar ett väldigt tydligt samband mellan lagstiftning och ändrade beteendemönster. Om vi skulle sänka promillegränsen i trafiken från 0,5 till 0,2 promille skulle effekten bli att folk kör nyktrare. Det är fakta som inte borde gå att ifrågasätta. En människa som har 0,5 promille alkohol i kroppen borde utöver det aldrig någonsin sitta bakom en bilratt, det tror jag vi alla är överens om.

Alkoholen är den dyraste drog vi har i vårt gemensamma samhällsbygge. Utan alkoholen skulle sjukvården, polisen, sociala myndigheter och många fler vara betydligt mindre belastade. Jag vet, det finns inte bara nersidor, alkohol är också ett njutningsmedel som rätt använt bidrar till lyckligare människor och det är ju bra det. Men i trafiken hör denna drog inte hemma.

Den övergripande statistiken är tydlig och logisk. När Sverige sänkte rattfyllerigränsen från 0,5 till 0,2 promille sjönk antalet alkoholrelaterade alkohololyckor med åtta procent. Ja, statistik är ett verktyg som kan användas precis hur som helst men det illustrerar likväl ett faktum. Nyktrare förare kör bättre vilket kanske inte kommer som en chock för alla i denna sal. Det är dessutom ställt utom alla rimliga tvivel i Sverige att attityden till alkohol och bilkörning förändrades i samband med sänkningen.

Vi har i detta lagting regelmässigt diskuterat vikten av att hantera risk- och missbruk i vårt samhälle. Om jag förstått allt rätt finns det egentligen ingen som är för en liberalisering, tvärtom. Det finns en stor insikt i problemen som alkohol och droger för med sig. Mot den bakgrunden inser jag faktiskt inte riktigt problemet med att sänka promillegränsen till 0,2. Nog måste det väl ändå vara rätt självklart att man inte bara i ord stöder arbetet mot miss- och riskbruk. Att sänka promillegränsen i trafiken till 0,2 promille är en konkret och i mitt tycke viktig åtgärd i arbetet med att minska alkoholanvändandet i samhället. Genom att göra detta i dag sparar vi inte bara folks liv och hälsa just nu. Vi är med och förändrar attityden till en av samhällets just nu största utmaningar. Kan vi lagstifta i dag kan vi skörda frukterna av detta i framtiden. Liksom det i Sverige blivit självklart att inte dricka alkohol om man ska köra bil kommer det även att bli på Åland.

Eller finns det alltjämt folk som vill återgå till fri rökning på krogen? Jag hoppas detta lagting är berett att visa ledarskap även i en svår fråga.

När det gäller instrumentet ordningsbot för lindrigare rattfylleribrott råder delade meningar. Är det tillräckligt starkt eller alldeles för svagt. Jag hävdar att det är tillräckligt starkt och ser fram mot Ålandsdelegationens fortsatta hantering av lagförslaget. Ja, ordningsbot är ett nytt instrument för detta brott men vad vore å andra sidan meningen med självstyrelsen om inte också nya verktyg kunde användas?

Mot den här bakgrunden föreslår jag och Karl-Johan Fogelström och Mika Nordberg i enlighet med vår reservation att lagtinget antar lagförslagen om sänkt promillegräns i trafiken oförändrade samt

att lagtinget uppmanar landskapsregeringen att i skyndsam ordning återkomma till lagtinget med eventuellt nödvändiga förändringar av körkortslagen.

För att detta ska vara möjligt föreslår jag, talman, att landskapsregeringens lagförslag nr 21/2014-2015 ska läggas till grund för ärendets fortsatta behandling.

Vi har ett unikt tillfälle att göra Åland lite nyktrare och vi tycker det är dags att ta det.

På Åland är alla viktiga

I går kväll, i ett blåsigt och råkallt Mariehamn, spelades en av årets viktigaste fotbollsmatcher. Mot ligaspelarna i IFK Mariehamn ställdes amatörerna från DUV Åland. Matchen spelas varje höst och hittills har alltid amatörernas vilja vunnit över proffsens skicklighet. Så blev det också i går.

DUV mönstrade ett lag som förvandlade kvickfotade IFK:are till rundningsmärken. DUV uppvisade kyla när de grönvita vacklade. IFK hade i och för sig ledningen efter första halvlek men DUV utjämnade i den andra och när det kom till straffsparkar var det spel mot ett mål. Slutresultatet blev 26-19 och hela referatet från matchen kan man läsa här. En av de stora matchvinnarna var för övrigt DUV-kaptenen Jan ”Keegan” Mattsson.

Denna match säger mycket om det Åland vi byggt. Det finns inga svaga och inga starka människor. I vardagen behövs vi alla. Måttstocken på varje samhälles framgång är förmågan att se varandra. Den besitter vi på Åland tack vare vår närhet. #världensbästavardag

En iskall septemberkväll går så här många till Wiklöf Holding Arena för att se på fotboll. Det är att på riktigt bry sig om vad händer i samhället.

Efter matchen tackade alla spelare publiken.

Läsande gör skillnad

Länge leve boken! I dag är det den internationella läskunnighetsdagen. Den firas alltid den 8 september och på denna blogg har jag flera gånger uppmärksammat den. Det är inget konstigt med det. Läsandet är en viktig del i alla samhällsbyggen. Det vi i allmänt tal kallar för kultur är nyckeln och skälet till att vi överhuvudtaget fortsätter bygga vidare. Det konstaterade också en gång Winston Churchill då han svarade på förslaget att man skulle dra ner på kultursatsningar för att mäkta med kriget mot tyskarna. Churchill lär ha sagt: ”Men om vi gör det, vad har vi då kvar att kämpa för?”. Vilket sjävklart är sant. Jag har ett gott samvete därvidlag, för mig har kulturen alltid varit extremt viktig. Varför? För att jag befinner mig mitt i den. (Liksom alla andra.)

Att kunna läsa och, framför allt, kunna förstå vad man läser är en oerhört viktig del i den personliga utvecklingen. Det är svårt att växa som människa om en massa information passerar förbi utan att man begriper texterna. I världen i dag är det fortfarande 793 miljoner människor (på en höft) som varken kan läsa eller skriva. Det finns alltså mycket att göra.

Mot den bakgrunden är det besvärande att läsa gårdagens nyheter som gick ut på att finländska ungdomar läser allt sämre. Är det något vi måste kunna hantera i en allt svårare omvärld är det att läsa och kunna ta in även flerdimensionella insikter.

Läsning är ofta själva vägen till kunskap. Det har jag lyft fram rätt många gånger vid det här laget:

• Dels har jag skrivit själv. Som här om Gryningspyromanen.
• Och om Ålands Idrott.
• Sedan har det handlat om nationalromantik.
• Och om Vinterkrig.
• Förstås om vår egen storstjärna Joel Pettersson.
• Samt Victor Hugo!
• Och så en oblyg hyllning till källan till all sorts kunskap; biblioteken!

Här är planschen som tagits fram för att hela världen ska hylla läsandet.

Att lära barn läsa är nyckeln till i stort sett all framgång senare i livet.

En liten film om vikten av att läsa

Bort med sprit från trafik

I dag ska jag försöka övertyga mina kolleger i Ålands lagting att det är dags att sänka gränsen för rattfylleri från 0,5 till 0,2 promille. I finans- och näringsutskottet blev jag tyvärr i minoritet och tvingades skriva en reservation som kan läsas här. BREAKING NEWS, måndag kl 16.22: På grund av andra ärenden i dagens lagting hanns det aldrig med att hantera den sänkta promillegränsen. Nya tag på onsdag!

Jag har svårt att förstå utskottsmajoritetens syn på det hela när till exempel Polen, Norge, Sverige och Estland redan sänkt och Finland så småningom står i beråd att göra det. Dessutom vet vi att sänkt promillegräns skapar säkrare trafikmiljö och är en stark signal i kampen mot det risk- och missbruk som kostar samhället miljoner varje år. Detta har även Nordiska rådet tidigare insett och talat för en gemensam 0,2-gräns i alla nordiska länder.

Det är, enligt mig, dags att visa ledarskap i denna fråga. Hela Åland blir tryggare när det blir nyktrare i trafiken. Detta har jag resonerat om förut. Till exempel:

• När utskottets inställning stod klar.
• I somras med anledning av att allt fler i Finland också vill sänka.
• Sedan har vi också diskuterat en föreslagen liberalisering av alkohol i Mariehamn och Godby. Jodå, jag var emot det. Jag tycker inte spritflaskor hör hemma i gatubilden.

Det finns faktiskt inga, som jag ser det, hållbara sakskäl till att inte sänka dagens promillegräns. I Sverige där man haft sänkt gräns sedan riksdagen våren år 1990 röstade igenom sänkningen. Det är helt säkert ett av skälen till att attityden till alkohol är annorlunda i Sverige jämfört med i Finland. Alkoholism är eländigt men börjar alltid med en drink för mycket, ju hårdare man kan markera mot det – desto bättre.

Ungefär så här kan det se ut för den förare som sätter sig bakom ratten med 0,5 promille alkohol i kroppen. En normalbyggd människa kan dra i sig rätt mycket innan den gränsen är uppnådd och därmed är skickligheten som bilförare garanterat nedsatt.

Ett vältajmat reportage i dagens Ålandstidning av skickliga journalisten Sandra Widing. Det är de som är allra fullast bakom ratten som åker fast. De är enkelt att gripa. Hur stort mörkertalet är med lättare rattfyllerier vet ingen men jag är övertygad om att vi genom att sänka gränsen för vanligt rattfylleri avskräcker sådana som annars hade druckit ett eller två eller tre glas vin. Detta är en långsiktig lagstiftning som över tid får positiv effekt, hela Åland till gagn.

Ha en härlig söndag

Tag vara på möjligheterna i veckans sista dag. Ät glass, njut, läs en bok och lyssna på musik. Det ska jag göra. I morgon tar vi nya tag med debatt i lagtinget om nykterhet i trafiken och mycket annat. Det blir en spännande dag!

Helga vilodagen och chillaxa. I morgon kör vi på nytt.

Heja Åland, bäst i världen!

När den avgörande seglingen ägde rum på fredagseftermiddagen var det slutsnackat. Det åländska laget Åland Sailingrobots tog storslam. I en ofattbart jämn kamp med Ensta Bretagne var det till sist det åländska laget med Conny Ljunggren, Krister Mattsson och Kjell Dal som var snabbast över linjen.

Det är inte bara ett jättesteg för de inblandade utan också en stor prestigeseger för Högskolan på Åland som allt mer oblygt knuffar fram sina positioner. Det är mycket bra! Grattis!

Det är mycket mek med att få en obemannad segelbåt att segla snabbt. Ålänningarna klarade det bättre än alla andra.

Och vårt andra krig tog slut

I dag för sjuttioett år sedan lade Finland ner sina vapen i fortsättningskriget mot Sovjetunionen. Dagen efter gjorde Sovjet likadant och den 21 september år 1944 undertecknades det slutliga fredsavtalet. Finland hade därmed på kort tid utkämpat två krig mot sin väldiga granne. Först var det vinterkriget och sedan detta.

Effekterna var självklart väldiga. Dels blev freden dyrköpt och dels hade stora delar av landets befolkning tvingats fly, de flesta av dem till Sverige som beredvilligt öppnade sin famn. Alternativet hade varit att stanna kvar för att dö.

Det är precis vad som i dag händer i Syrien. Folk tvingas fly för att leva. Dessa flyende människor har kallats både det ena och det andra i debatten och mot det har jag protesterat. Ni har alla sett bilden på den döde Alan, 3 år, och till det är kommentarer inte nödvändiga.

Det är viktigt att minnas sin historia i tider som vi nu lever. Europa står inför den största flyktingkatastrofen sedan andra världskriget och alla händer behövs. Det handlar om att vara människa och hysa känslor. Det handlar om empati. På samma sätt som det handlade om empati när vårt eget land stod på sina knän.

Mot den bakgrunden är det viktigt att se möjligheterna i utmaningen. Åland kan och ska dra sitt strå till den väldiga flyktingstacken, annars har vi inte uppträtt mänskligt och så vill väl ingen bli ihågkommen.

Ha en fin fredag och en trevlig helg.

Storbritannien öppnar famnen efter bilden på Aylan.

Alla tidningar över hela Europa är på banan. Det är inte så konstigt. Sist och slutligen är vi alla människor som någon gång kan behöva andras hjälp.

Det är bland annat dessa människor det handlar om.

Detta är en av de starkaste bilder jag någonsin sett. Den har flugit runt jorden sedan den togs och kan, på egen hand, kanske förändra världens syn på flyktingkatastrofen. Det är människor som treårige Aylan det handlar om.

Underbar intervju med Hans Rosling!

Så tar vi plats i världen

Åland är aldrig större än vi själva anser att vi är. Därför gäller att i varje enskilt läge lyfta fram vår självstyrelse, vår neutralitet och vår demilitarisering. Det var vi några som gjorde under några intensiva dagar i Rostock Warnemünde. Om det har jag berättat tidigare, BSPC-samarbetet är Ålands tydligaste internationella plattform. Läs gärna mer från de här länkarna:

När vi utsåg ny generalsekreterare i Berlin.

Den första konferensen (för min del) i Olztyn, Polen.

För Östersjön i Hamburg.

Talet i Rostock.

Mer om sjöfarten.

Bildextra!

Vid sidan av det skrev jag och Annette Holmberg-Jansson en insändare som publicerats i dagens tidningar. Den lyder så här:

Viktigt vara med där det händer
Nyss hemkomna från tre intensiva dagar i Rostock Warnemünde i norra Tyskland vill vi understryka betydelsen av Ålands plats i Baltic Sea Parliamentary Conference (BSPC). Det är snart val och en ny BSPC-delegation ska tillsättas av det nya lagtinget. Till dem som efterträder oss vill vi betona uppdragets vikt och möjligheter. I BSPC-samarbetet är Ålands lagting ett av tjugotvå parlament runt hela Östersjön och åtnjuter där samma rättigheter och möjligheter som de stora länderna. I den ständiga kommittén och på konferensen lyssnar man på de åländska förslagen och våra tankar har ofta vunnit gehör. Det är resultatet av att hellre tala än tiga och att vara väl förberedd i både tanke och handling. De åländska framgångarna ska också tillskrivas delegationssekreterare Niclas Slotte som med sitt oerhört breda kontaktnät gör det åländska inflytandet större än vad vår befolkning skulle medge. Grattis redan nu till de som får fortsätta arbeta med att stärka Ålands plats bland länderna i Östersjön, det är ett viktigt uppdrag.

Jörgen Pettersson
Annette Holmberg-Jansson

Team Åland på plats i Rostock bland alla andra lagstiftande församlingar runt Östersjön. Från vänster Axel Jonsson, Annette Holmberg-Jansson, Jörgen Pettersson och vår klippa, delegationssekreterare Niclas Slotte.

Spridda bilder från Rostock

Hej Åland, skoj att ses igen! I dag väntar möten från åtta på morgonen, lagtingsplenum och mer möten och fler. Det råder inte längre något tvivel. Vardagen är tillbaka!

Men först en snabb tillbakablick från några inspirerande dagar i Rostock, en av sjöfartsbranschens allra mest intensiva hamnar. Det var ibland svårt att slita sig från utsikten över fartygen som avlöste varandra rakt framför min balkong. Här finns mer att läsa om de åländska framgångarna inom BSPC.

Jag återvänder till vardagen i lagtinget stärkt i övertygelsen att allt är möjligt så länge man behåller fokus på framtiden, inte gårdagen. Det är viktigare att söka rätt än att söka fel. #världensbästavardag 

Häng med på en tur i Rostock, den största staden i den tyska delstaten Mecklenburg-Vorpommern!

Ska det sägas ska det sägas på latin. Exakt vad detta står för har jag inte tagit reda på. Fast det handlar om en beef på 1500-talet och betyder ungefär: ”stad rekreation konsekventa varelser”. Just det. 

det råder inget tvivel vilket land man befinner sig i när dessa fönsterformar syns överallt. 

Rostock hörde till det gamla DDR som återuppbyggts närmast från noll. I den processen har man inte fäst stor vikt vid gatukonst. Det är rätt fattigt på just den unkten vilket är synd. Jag tycker konst hör hemma i miljöer där folk vistas. 

Den här farbrorn hittade jag efter lite sökande. 

Och dessa inte helt lättförklarade stoder. 

Mitt i staden badade folk i fontänen.

Och vid torget hade man hottat upp byggnaderna i olika färger.

Några djärva konstnärer tog sig an att göra vardagen och fläktskåpen lite skojigare.

Säg detta ord tolv gånger i snabb följd och du kommer att klara dig bra på din tyska.

Det pampiga kongresscentret där vi ägnade dagarna åt till exempel den sjöfartsrapport jag skrev. 

Utanför hotellrummet passerade sjöfarten förbi.

Det här såg rätt skoj ut. Bogserbåten på fören backade medan den bakom körde framåt.

Nej, militärfarkoster har inte belönats med namn. Den här såg diskret men lömsk ut.

För Åland, i Östersjön

Det har blivit september men sommaren håller fortfarande sitt vakande öga över den norra delen av Tyskland. Hemma i Mariehamn inleds VM för obemannade segelbåtar vilket är väldigt coolt. Själv laddar jag för en sista dag inom BSPC-samarbetet där det även i dag ska handla om social- och hälsovård.

Det kan låta tradigt men är ändå viktigt. Arbetet i BSPC är Ålands i dag viktigaste plats när det gäller att ha inflytande på vad som händer i Östersjön. Vi är förvisso små men vårt inflytande är på riktigt. När vi sitter i mötesrummet med Ryssland, Polen, Sverige och många fler väger våra ord lika tungt som deras.

Just nu är det Rostock som gäller. Nästa år är det Lettland och sedan bär det av till Hamburg. Vi har under några intensiva dagar diskuterat antibiotika i djur. utsläpp från kryssningsfartyg, flyktingar, oroligheterna i Ukraina och mycket mer. De åländska förslagen kring hur man ska hantera dessa frågor gick i mångt och mycket hem. Det är som alltid här i världen kraften i idéerna som bär längre än mängden invånare.

Här rapporterar Ålands radio om framgångarna.

Mitt inlägg i debatten i går löd ungefär så här:

Chairman,

We are all dependent of the wellness of the Baltic Sea. Water is life. We use our beloved Baltic for trade and pleasure and food. For the Åland Islands it is all that and even more. The Baltic Sea is for real our door to our neighbours. There are no other roads than those on water. We have no other borders than the water surrounding us.

The BSPC-cooperation is of highest importance for our island society. With you we can share our experiences and make you aware of our presence and need for a sound sea and a sustainable future. We are not as many as the rest of you but our views on the Baltic are at least as strong as yours.

From time to time we have had extensive discussions regarding ie the wording in the resolution from our conference. We have become good at finding compromises which is a strength. As in any families there will very rarely be totally unanimous how the future should be handled. We are all influential and have strong feelings about our common sea. As it should be.
From Åland we would like to emphasise the importance of the BSPC for the wellbeing of the Baltic Sea and its neighbours and all the people that are depending on our common Baltic. At this conference we are in the position to make a difference for real. We can influence environmental policies, we can address current topics and challenges. When people meet, like right now in Rostock, contacts will be made which will make it easier to achieve cultural and educational exchange in the region. By working together and find common grounds we can spread hope around the Baltic Sea and that is at the end of the day why we are here and what we do. We are building a future that will inspire our people.

We are the Baltic Family and we must never forget that.

På plats i talarstolen.

Åländska deltagare på plats i Rostock. Jag själv, Annette Holmberg-Jansson och Axel Jonsson.

Hade nöjet att sitta viceordförande för en av debatterna. 

Och så här såg det ut från den andra sidan.