Helsingfors 10 juni. Samtidigt som minister Arsim Zekaj och jag promenerade upp mot Riddarhuset från M/S Gabriella pågick statsbesök från Kenya. Presidentens slott, som numera är granne med Ålands representation i Helsingfors i Riddarhuset, pyntades med flaggor och de röda mattorna rullades ut.
Fast den här gången gick vi förbi.
Vårt första stopp för dagen var Embassy of Ukraine in the Republic of Finland, där vi träffade ambassadör Mykhailo Vydoinyk och rådgivaren Vitalii Martyniuk. De besökte Åland så sent som i våras och det var fint att ses på nytt, även om omständigheterna naturligtvis är utmanande, i skuggan av Rysslands anfallskrig.
Det är mot den fonden lätt att tro att samtalen bara handlar om krig, säkerhet och dagsaktuella händelser. Vilket det gör men inte bara, mycket kretsar också kring framtiden.
Vi kom bland annat in på den otroliga utvecklingen av drönarteknik. Idag används den för militära ändamål. Imorgon kan samma teknik förändra civila transporter, logistik, sjöfart och samhällsservice på sätt vi ännu bara anar. Och Ukraina går i täten.
Här är perspektivet viktigt. För förr eller senare kommer freden och när det sker ska mycket av det som utvecklats under kriget hitta nya användningsområden.
Därför är det nödvändigt att hålla fokus på horisonten och jag ser fram mot nya samarbeten med alla våra vänner i Ukraina.
Och här är plats för en så kallad Östergrenare, när man lämnar ämnet för en stund. Igår kväll på väg hem från självstyrelsefestligheterna i Mariehamn kom en ung kvinna i möte och jag och Helena stannade och pratade. Kvinnan är från Ukraina och bor sedan 2022 på Åland och är nu i slutskedet på sina studier till engelskalärare vid universitetet i Kiev. Tack vare insatserna från Åland är hon snart färdig att ta sig an världen, sånt känns starkt rätt in i ett talmanshjärta.
Efter besöket vid Ukrainas ambassad fortsatte dagen på Ålands representation, där ett fyrtiotal ambassadörer och representanter för ambassader samlades tillsammans med företrädare för riksdagen, Högsta förvaltningsdomstolen, presidenten, statsrådets kansli, ministerier, Nordiska rådet, Marinen och flera andra organisationer och institutioner, alla våra vänner. Vi hade ett tjugotal länder på plats!
Det är en fröjd att se hur folk som dagligen arbetar med internationella relationer, säkerhetspolitik, lagstiftning, diplomati och samhällsutveckling även klämmer in Åland i programmet. Människor vars kalendrar sällan är tomma och vars arbetsdagar aldrig är korta tar sig tid att samtala om självstyrelsen.
Och möjligen också för att prova den åländska äppelmusten och Mercedes choklad.
Det finns mycket uppmuntrande i det för självstyrelsen händer inte i ett vakuum. Den utvecklas i möten mellan människor och i den tillit som byggs över tid. Vi talade om den pågående revisionen av självstyrelselagen. Om behovet av att fortsätta utveckla ett system som tjänat Åland och Finland väl i över hundra år och är ett exempel för många vilket närvaron av alla ambassadörer vittnar om.
Därför är det nödvändigt att fortsätta lyfta självstyrelsen internationellt. För att påminna om att Åland är ett levande exempel på att internationell rätt fungerar, att diplomati ger resultat och att kompromisser är vägen framåt.
Det är en berättelse som känns lika relevant idag som när Nationernas Förbund fattade sitt beslut 1921.
Ett varmt tack till Johan Ehn och Marika Mysan Sundqvist för ett värdskap som gjorde dagen professionell och trivsam.
Och tack till Arsim Zekaj för gott sällskap under en dag som på många sätt handlade om samma sak från början till slut.
Att fortsätta kämpa för självstyrelsen och vår rätt att göra och vara lite annorlunda. #teamåland
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar