Möte med Danmarks kung

Ett varmt tack till Danmarks kung Frederik X och drottning Mary samt vännerna på den danska ambassaden i Helsingfors för den fantastiska och generösa mottagningen på Finlandiahuset igår kväll. Det var en kväll fylld av samtal, gott humör, omtanke och en stark känsla av gemenskap.

Mottagningen var ett genuint uttryck för tacksamhet gentemot Finlands president Alexander Stubb och hans hustru Suzanne Innes-Stubb, men också till hela det finländska folket som med stor värme och entusiasm välkomnat det danska statsbesöket. Under två dagar har vi fått bevittna hur starka och naturliga banden är mellan våra nordiska länder – en sammanhållning byggd på historia, värderingar och en vilja att möta framtiden, tillsammans.

Danmark och Finland har mer gemensamt än gränslös vänskap; länderna delar också erfarenheter av självstyrelse. Danmark med Färöarna och Grönland, Finland med Åland. Genom att utbyta kunskap kan vi stärka varandra och visa hur autonomi och stat kan gå hand i hand – en insikt som blir allt viktigare i en värld där även stora nationer kämpar med att förstå sig själva och varandra. Vi gör varandra bättre och det som är bra för Åland är också bra för Finland.

För Ålands del har resan mot självstyrelse sina rötter i 1856 års demilitarisering och idag är vi en internationellt garanterad, neutraliserad fredszon. "Fredens öar" är mer än en titel – det är en påminnelse om att fred, samförstånd och samarbete – diplomati – kan övervinna konflikter. I en värld där alltför många känner oro känns detta viktigare än någonsin.
Kvällen bjöd också på en musikalisk upplevelse av sällsynt skönhet. När Köpenhamns gosskör och den finländska kören Cantores Minores tillsammans fyllde salen med sina röster var det som att höra själva essensen av det nordiska samarbetet – harmoni, historia och hopp om framtiden.

Jag känner mig särskilt tacksam för det enskilda samtal jag fick möjlighet att ha med kungen och presidenten. Att höra kung Frederik X dela sina minnen från Åland och seglingsvärlden var rörande – särskilt berättelsen om hur hans far, prins Henrik, en gång köpte en framgångsrik drakbåt från den numera bortgångne ålänningen och vännen Henrik Dahlman.

Henrik Dahman finns inte löngre bland oss men minnena lever kvar: https://www.jorgenpettersson.ax/2020/02/till-minnet-av-henna.html

Havet binder oss samman, precis som historien, framtiden och – viktigast av allt – vänskapen mellan våra länder och kunskapen om våra självstyrelser. Och en obruten tro på möjligheterna i framtiden. 

Tack för en minnesvärd kväll och för det nordiska samförstånd som känns starkare än någonsin.