Viktigt med bra förebilder

Det är en gammal sanning att framgång föder framgång och att vi alla borde inspirera varandra. I dag kom beskedet att Meyer Werft i Åbo landat en nybeställning om två kryssningsfartyg till RCCL. Detta är viktigt för sjöfarten, Finland, Åland och så vidare. Jag skrev också en text om detta till Sjöfartstidningens Ålandsblogg.

På temat förebilder kan vi också lyfta in sjöfartsarbetaren (det är så han helst vill kallas) Alpo Mikkola som med sina egna händer först byggde rederiet Godby Shipping Ab och nu ägnat fem år åt att bygga en modell av rorofartyget Misida. Det är imponerande på en rad olika sätt.

Inför framtida utmaningar är det också viktigt att ständigt se möjligheterna istället för hindren. Två som gjort det är ålänningarna Marcus Högblom och Dick Björkqvist som jobbar på ett av industri-Finlands mest innovativa och framtidskramande företag, ABB Marine i Helsingfors.

Listan över goda exempel kan göras lång och det är hoppingivande. I allas vårt intresse ligger att vi ska skapa förutsättningar hellre än stänga och släcka. Pessimister lever på hoppet att en dag få rätt och kallar sig i brist på annat för realister. Sådana har ännu aldrig skapat förutsättningar för framgång. Dagens exempel är bevis på att oförvägenhet lönar sig.

En av världens allra största förebilder var Nelson Mandela som figurerat både en och två gånger i denna blogg. När han föddes var nationen Finland inte ens ett år gammal.

Glöm aldrig vägen framåt

På kännspakt och sedvanligt överlägset vis väljer moderaten Jörgen Strand att fortsätta ta som sin uppgift att berätta hur alla andra borde göra. Det är som bekant mycket enklare att se grandet än bjälken...

Förra veckan skrev Strand ett indignerat inlägg som riktade sig mot Centerns politik, alltså den som skapat ett av Europas mest välmående samhällen med friska, starka och företagsamma ålänningar. Det är väl som det är och Strand som hyser tydliga politiska ambitioner griper alla strån för att ingen ska minnas hur han för något decennium sedan föreslog att skärgården skulle evakueras och förvandlas till ett rekreationsområde. Jag håller ju inte riktigt med i det avseendet utan tycker tvärtom att politikens kärna ska bestå av att peka på möjligheter i tillvaron och skapa ljus hellre än mörker. I morgondagens Nya Åland följer han upp med ytterligare en folkilsk insändare där denna blogg citeras med fraser helt ryckta ur sina sammanhang. Så gör bara rättshaverister, de tar fasta på detaljer för att därmed ”bevisa” att de har rätt. Suck och låtom oss aldrig förtröttas att göra det goda, som vännen Helge Sölgén ofta citerade Julius Sundblom.

Lagtingsgruppen skrev med anledning av de Strandska anfallen ett svar vilket publiceras i morgondagens tidningar:

Centern vill att Åland ska växa 

Från djupet av den egna soffan fortsätter debattören Jörgen Strand att med ord lägga en våt filt över den åländska ekonomin och därmed hela samhällsutvecklingen. Av oklara skäl är det Centern som är målet för missnöjet med den förda politiken. Strand hävdar att Centern negligerar det så kallade ”strukturella underskotten” i ekonomin. Trots att det är Centern som genomfört privatiseringen av skärgårdstrafiken, som under den förra regeringen drev i stort sett alla över tid kostnadsinbesparande reformer och samtidigt skapat den för alla samhällen helt avgörande framtidstron och förutsättningar för företag vilket nu visar sig i skattegottgörelsen. 

Vi ser till skillnad från Jörgen Strand långsiktigt på den åländska självstyrelsen och dess möjligheter. Vi vill skapa tillväxt över hela Åland och tycker därför regionalpolitik är bra. Den kommunala strukturen har skapat starka och kreativa medborgare som i sin tur byggt företag som utgör den ekonomiska grund som möjliggör fortsatt utveckling. Vill kommuner samarbeta ska det uppmuntras, inte beordras. 

Konjunkturer kommer och går och sett över tid har skatteunderlaget räckt till för att skapa ett välmående samhälle med obefintlig arbetslöshet och fantastisk sjukvård och övrig samhällsservice. Sådant menar vi att betalar sig i längden, bevisligen lockar det inflyttare. Åland har vuxit mer än i stort sett alla andra nordiska samhällen de senaste tjugo åren. Strands vision är centralisering och nedläggning vilket med säkerhet sparar pengar. Vi vill inspirera och uppmuntra och göra det möjligt för hela Åland att utvecklas. Även den glesbygd och skärgård som under den nuvarande regeringen är satta under ekonomisk press. Vi tror på det unika i det åländska samhällsbygget och på den lokala kraft som skapar liv även i mer perifera delar av självstyrelsen. Ansvarsfull samhällsekonomi är mer än bara affärsbokföring.

Åland har tack och lov aldrig varit strömlinjeformat och det gör oss mer intressant som besöksmål. Just nu är det fokus på kraftiga inbesparingar som slår mot kvinnor, barn och äldre medan regeringen sätter kraft på att sänka rösträttsåldern och bygga en biltvätt för lastbilar. På vilket sätt skapar det framtidstro? Vilka partier är beredda att ta ett ekonomiskt- och socialt helhetsansvar för hela Åland?
Vi anser att politikens viktigaste uppgift är att bygga ett samhälle som tar hand om sina medborgare, uppmuntrar till nysatsningar och i varje läge undvika de eviga pessimisterna som med blicken i backspegeln väljer krypfilen mot framtiden.

Centerns lagtingsgrupp

PS Vännen Harry Jansson resonerar här kring de pågående reformerna som i allt högre grad tycks göras helt utan vidare konsekvensanalyser. Läs också hans blogg här.

Problemet med att fokusera på backspegeln är att framtiden plötsligt ter sig suddig. Bilden har jag lånat från www.keywords-suggestions.com. Denna parallell användes för övrigt av Christoph Treier då han talade inför partiet för något år sedan.

Njut av söndag, läs en bok!

När det inte bara är vilken söndag som helst utan dagen före den finländska litteraturens dag (i morgon måndag) till minnet av Akeksis Kivi passar det utomordentligt väl med en rejäl bok. Eller varför inte två. För egen del blir det en titt i Mitt Liv av Bill Clinton och slöläsning i den stora vapenboken. Så här skrev jag tidigare om just Aleksis Kivi som var den som lärde finnarna läsa, typ.

Böcker är för övrigt något som aldrig får glömmas bort trots att dagarna ibland är korta. Vi är skyldiga vårt intellekt att ständigt tanka med färskt bränsle.

 

I böckerna finns tankarna som skapar framtiden. 

Nu kan det inte bli värre?

När influensan härjar i USA börjar Sverige treva efter feberterometern heter det. Förr eller senare når trenderna i väst även oss i Europa. Det gör mig lite nervös för ett sällsammare skådespel än det som nu pågår i USA finns inte. Presidentvalskampanjen har passerat alla vanliga gränser och i morgon är det dags för den andra debatten. Bästa bakgrunden hittills hittar ni på Dagens Nyhete och roligaste analysen ger Marcus Oskarsson. Verkligheten sådan den nu ter sig är tusen gånger värre än någonsin manusförfattarna till West Wing eller House if Cards hade kunnat hitta på. Bara en sådan sak.

Själv ser jag tillbaka på den kampanj som föregick valet av Barack Obam  och undrar vad folk som John F Kennedy och Ted Kennedy hade tyckt om det som händer nu. Håll i hatten och kämpa mot att tonen i samtalet når även vår del av världen. Detta gäller oss alla.

Vi får inte låta oss se allt i svart eller vitt för då är risken stor för att det blir Brexit för oss allihopa. Ha en skoj lördagskväll och en fin söndag, då ska jag döma volleyboll igen!

 

Dagens Nyheter gör ett strålande journalistiskt jobb kring USA:s presidentval.

Detta gäller oss alla.

Backes ton blev fel

Det ska genast understrykas. Finland åkte på en brutal förlust i går kväll på Island. Efter mål i den sista övertidsminuten vann hemmalaget med 3-2. Hemskt och bedrövligt och yadayada. Det var domarens fel och vädrets och islänningarnas och kommentatorernas och what not. På Facebook gick diskussionen bananas. Väldigt få drog den rätt självklara slutsatsen att förlusten berodde på att Finland gjorde färre mål. Punkt. 

Jag såg matchen och för- och eftersnacket och slogs av två saker som finländske coachen Hans Backe gjorde galet. Före matchen beklagade han sig över spelare som inte var med i matchen och efteråt skyllde han förlusten på domaren.

Det är fel på alla sätt och det är att välja att se det dåliga istället för det bra. Så ska inte ledare göra. I toppen får man inte gnälla. Det kanske viktigaste skälet till att IFK i år är med och krigar i toppen är insikten att man ska hantera det man kan påverka och inte låta sådant man inte kan göra något åt förmörka tillvaron. Så borde vi alla, alltid, tänka. 

 

Vill man bli en vinnare ska man koncentrera sig på förhållanden man kan påverka, inte sådant som ligger bortom.

Det kom ett gulligt mejl

Det handlar såklart om bedrägeri men är i det här fallet så gulligt att det är värt att sprida. Läs och njut! Kanske man borde svara och åka till Abidjan...

Hit kan man alltså komma bara genom att svara...

Så här lyder det hela:

Hälsningar: Från obefläckad

Abidjan. Elfenbenskusten,

Västafrika .

Hej Kära,

Jag djupt det en respekt och ödmjuk underkastelse, jag ber att ange följande några rader för era vänliga övervägande, jag hoppas du kommer att spara några av dina värdefulla minuter att läsa följande upprop med sympatisk sinne. Jag måste erkänna att det är med stora förhoppningar, glädje och entusiasm som jag skriver du detta mail som jag vet och tror tro att det säkert måste hitta dig i gott skick hälsa.

Mitt namn är Immaculate Johnson; Jag är den enda barn min sena föräldrar Chief. Mr Johnson Idem. Min far var en högt ansedd företag magnet som drivs av kapitalet i Elfenbenskusten under hans dagar.

Det är sorgligt att säga att han gick bort mystiskt i Frankrike under en av sina resor utomlands Även om hans plötsliga död var kopplad eller snarare misstänks ha hjärnan av en farbror till mig som reste med honom på den tiden. Men Gud vet sanningen! Min mor dog när jag var bara sex år gammal, och sedan min far tog mig så speciell.

Innan döden av min far, kallade han mig och informerat mig om att han har summan av tre miljoner, sex hundra tusen euro. (3,600,000.00 €) han avsattes i en privat bank här i Abidjan Elfenbenskusten .. Han berättade att han satte in pengarna i mitt namn, och även gav mig alla nödvändiga juridiska dokument rörande denna insättning med banken,

Jag är bara 22 år gammal och en universitets grundutbildning och vet inte vad jag ska göra. Nu vill jag en ärlig och gudfruktiga partner utomlands som jag kan överföra dessa pengar med hans hjälp och efter transaktionen kommer jag och uppe permanent i ditt land tills en sådan tid att det kommer att vara bekvämt för mig att återvända hem om jag så önskan. Detta beror på att jag har drabbats av en hel del motgångar som en följd av ständiga politiska krisen här i Elfenbenskusten.

Döden av min far faktiskt väckt sorg i mitt liv. Jag vill också investera fonden under din vård eftersom jag är okunnig av näringslivet. Jag är i en uppriktig önskan din ödmjuka stöd i dessa regards. Your förslag och idéer kommer att vara mycket uppskattad. Hur stor andel av det totala beloppet i fråga kommer du brås fonden har överförs till ditt konto och jag kommer över för att träffa dig?

Vänligen överväga detta och komma tillbaka till mig så fort som möjligt. Omedelbart jag bekräfta din vilja, kommer jag att skicka till dig min bild och även informera dig mer information som är inblandade i den här frågan.

Vänliga Hälsningar,

Oklanderligt Johnson.

Bildextra från Sottunga

Vi var i söndags till Sottunga för att bekanta oss med Ålands och Finlands allra minsta kommun. Det blev på många sätt ett minnesvärt besök som man kan läsa mer om här. 

Jag vill också passa på och visa några bilder från den gamla skolan som sottungaborna renoverat på ett pietetsfullt vis. Inuti ser det i stort sett exakt ut som det gjorde när skolan var verksam. Häng med på en tur i historien!

Plåttaket är nytt och renoverat med hjälp av bland annat Leaderpengar. 

Ett av de små rummen som jag gissar utgjorde lärarbostad då det begav sig. 

Sängen med nattkärl och allt. 

Gamla skrivmaskiner får jag aldrig nog av. Känner habegär. 

Från den här katedern spreds klokskap och insikter.

Rovfågel in action.

Djur och natur är något som hör alla gamla skolor till.

På utsidan vaktar den gamla traktorn.

Kloka ord.

Och även Igge Igelkott finns med på ett hörn.

Djur och bullar och energi

Ännu en torsdag och ännu en morgontur med Rosella på väg västerut. Fast inte så långt. I dag stannar resan i Sverige för lite jakt med goda vänner. I dag är det också Djurens dag vilket möjligen kan låta konstigt men ändå inte. Det finns knappt större djurvänner än jägarkåren och dessutom hör jakt till de mest hållbara sysselsättningarna man kan ägna sig åt. Förutom Djurens dag firar vi också Kanelbullens dag (kanonrecept finns här!) samt den internationella samåkningsdagen.

I dag skriver jag också ett svar på vännen Wille Valves utfall om den egna förträffligheten där han bland annat medgav hur han utan att göra något såg ett underskott växa. Valves text kan man läsa här, om man vill. Den texten var för övrigt ett svar på den ständiga politiska pingpongmatch som jag själv startade här. 

Just nu utstrålar LR:s ukaser negativ mer än positiv energi vilket inte är optimalt, om man uttrycker det försiktigt.

I övrigt rekommenderar jag varmt läsningen om Kökar och Sottunga där lokalsamhället skördar framgång.

Så här lyder dagens ord:

Jag vidhåller att landskapsregeringen står under fel träd och skäller genom att till exempel lägga all kraft på att i strid med de flesta remissinstanser sänka rösträttsåldern istället för att hantera för självstyrelsen och hela Åland direkt avgörande frågor. Detta tycker inte minister Wille Valve (M) som nu säger sig ha sett ”vartåt det barkade” under den förra mandatperioden. Ändå gjorde han ingenting i alldeles bokstavlig mening. Jag hävdar att den åländska välfärden fortsättningsvis står på hyggligt stadiga ben och vill påminna om några fakta:

1. Det var Centerns ministrar som drev de största reformerna under den förra regeringens tid. Det blir tröttande att nämna alla men ta till exempel KST som borde hanterats av kansliminister Valve men till följd av dennes tillkortakommanden var det Roger Nordlund som skötte det. Lägg därtill skapandet av det av alla prisade Fastighetsverket (Nordlund) och privatiseringen av skärgårdstrafiken (Veronica Thörnroos) och mönstret blir tydligt.

2. Åland är ett skuldfritt och dynamiskt och inflyttningsvänligt samhälle. Det har det blivit tack vare Centern och andra ansvarstagande partiers långsiktiga arbete där omsorg för hela Åland gått före den egna personen.

3. En aning vanvördigt kallar Valve sina tidigare ministerkolleger för ”centerproppar” vilket är stilistiskt barnsligt men kanske pubertalt skoj. Vill man ta det ett steg till kan man hylla dessa proppar; om inte sådana finns i elskåpet blir det mörkt och kallt i huset vilket den nuvarande regeringen tydligen aktivt arbetar för. Det är viktigare för den sittande LR att släcka än att tända vilket vi inom Centern aldrig tyckt. Vi har vårdat och tagit hand om hela Åland och avser fortsätta med det.

4. När det gäller ekonomin har vi inom Centern alltid betraktat samhällsbygge långsiktigt. Utvecklingen ger oss nu rätt. Den ökade skattegottgörelsen bidrar med 12-13 miljoner extra i landskapskassan och statens konkurrens- och sysselsättningsavtal ger ytterligare 2-3 miljoner euro i minskade kostnader. Detta raderar antagligen ut underskottet för år 2017. Detta visar att Centerns mjukare och mer ansvarstagande ekonomiska linje med lägre inbesparingar på sjukvården och mindre minskning av landskapsandelarna är den riktiga. Den politik LR nu vill genomföra medför skattehöjningar i kommunerna och slår hårt mot kvinnor, åldringar och barn. LR har också aviserat nedskärningar med 700.000 euro när det gäller sociala stöd, alltså åtgärder som direkt gör det svårare för de allra svagaste i samhället. Är det att ta ansvar?

5. I våra diskussioner med kommunerna framstår LR:s reformarbete alltmer som kaotiskt. Reformer går inte i takt, ministrar hotar i strid med lagstiftningen att stänga kommuner och på kommunfältets frågor är landskapsregeringens svar i bästa fall omöjliga att begripa. Ofta ännu värre.

6. LR har lovat komma med kostnadssänkande lagändringar gentemot kommunerna; av dessa har inget ännu setts till och år 2017 närmar sig.

7. LR bär sig åt som en klassisk rastplatsmobbare där fokus ligger på de minsta och svagaste. Eller varför nämns aldrig Mariehamn och centrala Åland i diskussionerna? Det är ändå där som de stora kostnadsstrukturerna finns.

8. Det är dags att lyfta diskussionen och hantera de på riktigt viktiga frågorna för hela Åland: hur ska vi få fart på tillväxt, inflyttning och utveckling? I ledarskapets främsta uppgift ingår att skapa framtidstro, sådant sker inte genom att flytta kommungränser och tvinga fram skattehöjningar och hota och gå på. Det enda resultatet av det blir negativ energi i hela det offentliga samtalet. Vi tror att trygga människor bygger starka samhällen. Vi jobbar för att idéer ska växa och tas tillvara. Hittills har LR mest gjort tvärtom och skapat osäkerhet och otrygghet.

Avslutningsvis måste man minnas att makt är övergående. Centern har alltid lyssnat på väljarna vilket gjort att vi långsiktigt har och har haft ett brett stöd bland befolkningen på hela Åland.

Åländsk Center
Jörgen Pettersson
Ordförande

Sottunga ser möjligheterna

Åländsk Centers partiledning och lagtingsgrupp var på söndagen ut till Sottungas gamla skola där vi på plats i historien fick ta del av den framtid som sottungaborna ser fram mot och arbetar för. Ett trettiotal sottungabor dök upp till diskussionen som handlade om sådant som gör vardagen levande och tillvaron viktig för Finlands minsta kommun.

Här är några rader från ett tidigare Sottungabesök.

Jag inledde med det gamla citatet från 1800-talet som beskrev Sottungaborna som ”de stiligaste och kraftigaste bland ålänningar” och påminde om den omfattande bondeseglation som i tiderna gjorde Sottunga välbärgat och tjänade som förebild för resten av Åland.

Det kan låta annorlunda i debatten i dag men faktum är att de stora ofta har mer att lära från de små än tvärtom. Hos de små är det svårare att smita från sitt eget ansvar.
Diskussionen handlade sedan, bland annat, om den kommande pilgrimsvägen (St Olafsvägen) som ska binda samman Sottunga med Kökar och fasta Åland och vidare till Finland. Detta projekt initierades från början från Sottunga och är ett utmärkt exempel på att bygga samman framtiden med historien.

Vi diskuterade hamnutvecklingsprojektet, erfarenheterna från sammanslagningen av församlingarna, vikten av endräkt och att jobba tillsammans och den eviga frågan vad en kommun egentligen ska göra. Kommunalarbetaren och företagaren Jenny Nylund sammanfattar det hela mycket beskrivande:

”I dag känns det som att mycket handlar om inbesparingar och väldigt lite om att utveckla samhället och göra det bättre. Jag är rädd att den politik som förs i dag kommer att ta bort det som gör Åland unikt och speciellt. Den fina småskalighet och närdemokrati som finns riskerar att försvinna genom sammanslagningar.”

På Sottunga är talkoandan ständigt närvarande, inte minst då upprustningen av den gamla skolan genomfördes och när fokus har lagts på gästhamnen och Östersjöns godaste wienerschnitzlar!

Tack vare det lokala engagemanget är butiken vid liv och med hjälp av egna krafter ordnas Sottungaloppet och den stora julmarknaden den 3 december.

Livet sker lokalt och inte bara med hjälp av kalkylatorer och statistik. Från Centerns sida vill vi skapa grogrund för folks idéer och vi vill se människors idéer växa. Det sker genom inspirerande ledarskap och lokala initiativ.
Från Centerns sida deltog förutom ordförande Jörgen Pettersson och partisekreterare Jenny Schuhmeister även lagtingsledamöterna Roger Nordlund, Britt Lundberg, Runar Karlsson och Mikael Lindholm samt VU-medlemmarna Mathias Johansson och Anna Holmström.

Hittills har Centern varit till Hammarland, Kökar och Sottunga på sina kommunrundor. Nästa i tur är Saltvik där partiet hoppas möta så många samhällsintresserade saltvikare som möjligt.

Vi får aldrig glömma att samhällsbygge består av människor, inte bara siffror. Vi vill fokusera på möjligheter snarare än hinder. Vår självstyrelse och vårt decentraliserade samhälle är unikt och därmed även ansvarstagande och långsiktigt hållbar.

Här vare fika för alla. Det blev på många vis en fin dag i går. Först Sottungabesöket och sedan slog IFK PK-35 och övertog ledningen i årets liga. Här är ett referat jag skrev senare på kvällen.

Äntligen fick jag leka lärare för en eftermiddag! Platsen är klassisk, Sottungas gamla folkskola som är upprustad till dåtida skick.

Några av de våra som följde med för att med egna öron höra Sottungabornas syn på tingens ordning. Från vänster Britt Lundberg, Roger Nordlund, Runar Karlsson och Mathias Johansson. 

Jenny Schuhmeister var också med och styrde upp i köket. Trettio på kafferep kräver mycket kaffe.

Utanför skolan står en traktor modell något äldre. Från vänster Mathias Johansson, Runar Karlsson och Roger Nordlund. 

Det blev fullsatt i det gamla klassrummet när Sottungas framtid diskuterades.

Jodå, det blev en bock!

Årets första hundjakt är över och från Överby i Jomala kan vi rapportera om en mycket lyckad premiär. Inga eftersök och en handfull fällda djur! Det var jakt när det är som bäst och kröntes av en mårdhund som kom fel plats vid rätt tidpunkt, som det heter.

Den första hundjakten är spektakulär. Det var varmt och fint men blåsigt så vissa torn gav känslan av att sitta på en flygplansvinge. Mitt eget bidrag till dagens fångst kom i slutet av den sista såten, djupt inne i skogen. Det slår för övrigt sällan fel. Chansen att få skjuta ökar proportionerligt med längden av sträckan som det aktuella bytet ska släpas ut ur skogen. Så blev det också nu. Efter två timmars intensivt iakttagande av en gran och några tallar skramlade det till i skogen och ut ur buskarna kom en get i halvfart. Sådana får man inte skjuta. Strax därefter kom ett som jag uppfattade som ett smaldjur kanske trettio meter efter geten. Den passerade med sidan till på hyggligt hagelavstånd och jag fick upp bössan och klappade till med mina pålitliga Rotweilerskott i loppet. Den stöp direkt och skulle senare visa sig ha två små pinnar till horn och väga skapliga 18 kilo. Ett perfekt byte med andra ord och efter en sådan start på årets jaktsäsong får man liksom gubben som sköt jätteälgen på sitt livs första jakt utbrista: Vad ska man nu se fram mot?

Timmarna i skogen ger också möjlighet till eftertanke och funderingar. Tänker till exempel mycket på Sottunga som ska besökas i dag. Där fanns i tiderna ett blomstrande litet lokalsamhälle och där finns i dag framtidstro men också en åldrande befolkning. Till följd av det skallar ropen ”Lägg ner”, rationalisera och sparasparaspara, ibland med tonen hos människor som förlorat balansen.

Förra helgens besök på Kökar gav nämligen många insikter i kraften hos det lokala samhället. Vi såg framväxten av nya bostadsområden, finansierade med privata pengar och planerade med endräkt som mål. Det hade aldrig hänt om Kökar blott varit en bit av något mycket större. Fast det är nog det som många av centraliseringsivrarna vill, flytta mer makt till centrum och enklast vore om hela självstyrelsen hanterades från Helsingfors.

Men se, det vill inte jag och det parti jag företräder! Vi tycker folk så långt möjligt ska avgöra sin egen vardag, det vinner hela Åland på.

Den här utsikten är omöjlig att ledsna på även om det ibland kan bli lite långtråkigt.

Ungefär här kom geten och lillbocken som snart ska möta en järngryta nära mig.

Inte så konstigt att jag faktiskt inte såg pinnarna när djuret passerade.

Äntligen dags för hundjakt

Det har blivit lördag och om det finns inget att tillägga. Fast helt vanligt är det inte. I dag är det premiär för rådjursjakt med hund och det är extra på alla vis. I dag ska det jagas i Överby och vi ska skratta och håna i lika stora mängder. Vi ska även i år minnas vännen Thomas som inte längre är med oss.

Ha en fin lördag och njut av allt Åland har att erbjuda,

Bilden på taxen och rådjuret är lånad från www.svenskjakt.se.