Hurra för hela Norden!

I dag sitter jag på Färöarna tillsammans med mina kolleger i finans- och näringsutskottet. Vi gör det för att närmare bekanta oss med och låta oss inspireras av hur man har hanterat sådana utmaningar som Åland i dag står inför. Här har man sedan många år tillbaka ett eget skattesystem, ett ekonomiekontor som sköter delar av de trettio kommunerna och ett vägnät som med hjälp av tunnlar bundit samman större delen av det annars ganska splittrade ösamhället. Dessutom finns här ett internationellt sjöfartsregister som hela ön tjänar pengar på. Förutom att detta är såväl intressant som bildande är det också ett exempel på det samarbete de nordiska länderna och områdena ägnat sig åt sedan sextio år tillbaka..

I dag är det nämligen dags att hylla den gemensamma nordiska arbetsmarknaden som undertecknades år 1954 och alltså nu blir sextio år. Denna arbetsmarknad har sedan dess skapat möjligheter för både arbetstagare och arbetsgivare att hitta rätt arbete och arbetskraft. Norden är en framgångssaga på många sätt vilket jag tidigare lyft fram.

Trots denna fantastiska utveckling får man inte slå sig till ro, det får man aldrig. Livet måste vidare och förutsättningarna för sann nordism bli ännu större. Vi i Norden står, liksom alla andra runtom i världen, inför stora förändringar och en ny karta. EU:s inre marknad har sett dagens ljus liksom östblockets upplösning. Som om det inte vore nog dras vi också med stor ungdomsarbetslöshet.

Med anledning av detta vore det viktigt att öppna den nordiska arbetsmarknaden för praktik över de nordiska gränserna liksom att minimera de handelshinder som ännu i dag gör livet mer komplicerat än vad det borde vara.

Detta är vårt Norden som vi borde göra ännu öppnare när det till exempel gäller arbetspraktik över gränserna.

Bondbåten är tillbaka

En gång är som bekant ingen medan två är en vana och tre rena traditionen. Därför är det såklart extra skoj att säga välkommen tillbaka till Northern Cross som förra veckan anlände till sommarkajen i Östra hamnen för tredje sommaren i följd. Det är förstås inte skoj för en båt att ligga vid kaj men visst pryder den upp den annars ganska trista östra utfarten!

Sommaren år 2012 var första gången vi fick stifta bekantskap med detta fartyg som en gång spelade en roll i James Bondfilmen Goldeneye. Då tog jag reda på mer fakta och jag gissar att inget förändrats sedan dess. Kanske är hon rentav lite billigare i dag.

Northern Cross är tillbaka i stan för tredje sommaren i följd, skakad men inte störd, som det heter.

Gör Åland till spjutspets

I senaste numret av Talouselämä skriver Tommy Jacobson, till vardags vd för CLEEN, en välformulerad text där han lyfter fram Åland som Finlands väg till en energiomställning och därmed grönare framtid. CLEEN är inte vad som helst utan ett sedan år 2008 verksamt Helsingforsbolag med världsklass som mål. Bolagets aktieägare är 45 olika globala företag som ser nödvändigheten av att investera i dag för att kunna leva i framtiden.

Tommy Jacobsens text finns tyvärr bara på finska, men du hittar den här.

Övergripande är debattinlägget ett starkt stöd för att Åland ska bli för Finland vad den lilla ön Jeju blivit för Sydkorea; ett forskningscentrum där målet är hållbarhet och energiomställning. I sin text skriver Tommy Jacobsen bland annat att Jejus mål är att inom de närmaste fyrtio åren öka andelen förnyelsebar energi med tio procentenheter per decennium. Det kan också vara målet för Åland. Minst.

”Åland kan bli vår egen motsvarighet till Jeju, en spjutspets när det gäller smarta elnät och förnyelsebar energi”, skriver Jacobson.

Det som talar för Åland är mer vind, mer sol och mer vågor än på alla andra ställen i Finland. De nya systemen kan provköras på Åland med minsta möjliga investeringar och därmed finansiella risker. Åland har egen energilagstiftning och kunde med rimligt enkla medel skapa ett smart elnät, utveckla energilagring, kontroller  och kraftlösningar. I dag pågår dessutom arbetet med att över tid göra Åland till ett hållbart samhälle vilket passar perfekt in i den stora bilden.

Detta låter som musik i mina öron. Jag har tidigare lyft fram utmaningarna som hela Europa och resten av världen står inför. I nordiska sammanhang talade jag för behovet av smarta elnät och möjligheten för envar att bli sin egen producent. I teorin kan till exempel var och en redan i dag bygga sin egen solenergi och till och med sälja energin i de befintliga näten. Framtiden är i dag, liksom i går, ofattbart spännande och vi på Åland borde jobba ännu hårdare för att lyfta fram oss själva som det mönstersamhälle vi strävar till att bli.

I dag rinner för mycket koldioxid tillbaka i atmosfären på grund av ett överutnyttjande av fossila bränslen. Siffran måste ner.

Så här ser visionen för sydkoreanska ön Jeju ut. På ön bor knappt 600.000 människor som alla är inkluderade i arbetet med att på riktigt skapa ett hållbart samhälle.

Grafen visar med alarmerande tydlighet hur utvecklingen gått de senaste hundra åren.

Det väntar förändringar

Det värsta som finns är att inte vara beredd på förändringar. Nya tider kräver andra idéer än de man hittills klarat sig med. Detta gäller överallt men i dag ska det handla om sjöfarten och dess framtid. Sjöfartens dag arrangerades i Alandica senaste torsdag och bjöd på ett fullmatat och högklassigt program som satte fart på både tankar och idéer.

Efter dagens slut skrev jag för Sjöfartstidningen ner några insikter som nått mig under dagen.

För åländskt vidkommande är prövningarna tyvärr inte slut. De rorofartyg som byggdes för att hantera den finländska skogsindustrins exportbehov måste hitta nya marknader vilket några har lyckats med medan andra har det kämpigare. Ett ännu större dilemma är passagerarsjöfarten där de stora spelarna Viking Line och Rederi Ab Eckerö har enorma utmaningar framför sig, huvudsakligen beroende på två faktorer:

1. Värsta rivalen till de åländska bolagen är Tallink Group vars anställda fortfarande är hungriga, påhittiga och djärva och dessutom har fördelen av trettio procent lägre driftskostnader. Man måste inte vara särskilt klyftig för att begripa det omöjliga i den konkurrensen. Kanske är det dags för Viking och Eckerö att förena sina krafter mot den gemensamma konkurrenten.

2. Marknaden som passagerarrederierna rör sig på är mättad, för att inte säga övermogen. Den krymper. I den senaste utgåvan av Shippax redovisas passagerarsiffror för mars som gör vem som helst ängslig. Estlandstrafiken fortsätter öka, tack och lov, medan Finland-Sverige går neråt. Birka Cruises sjönk i mars med 17 procent jämfört med i fjol, Eckerölinjen med 12 procent, Viking Lines Helsingforstrafik med 11 procent, Rosellarutten med 16 procent och Åbotrafiken med hisnande 29 procent. Det börjar bokstavligen brinna i knutarna när det gäller att hitta nya resenärer eller övertyga de gamla att återvända oftare.

Läget är svårt men självklart inte omöjligt. Det är måndag och därmed, igen, läge att agera så du på riktigt kan känna dig stolt i morgon. Ha en bra vecka.

Ms Hoburgen som sedan flera år tillbaka legat upplagd i Västerhamn hör till de mindre rorofartygen som haft svårt att hitta sysselsättning.

Svar på vårdfrågor

En av de vardagliga utmaningar som når politiker är funderingar och påtryckningar från alla möjliga intressegrupper. Jag tycker att frågorna ofta är viktigare än själva svaren och ställer gärna upp. Senast är det Tehy, vårdfacket på Åland, som vill ha svar på några i deras tycke viktiga frågor.

Enkäten gick vad jag begriper ut till alla lagtingspolitiker men endast ett fåtal verkar ha svarat. Det tycker jag är underligt och ganska nonchalant. I en folkvalds sysslor ingår att vara öppen, tillgänglig och gärna tydlig. Det sistnämnda, tydligheten, är dock inte alltid enkel att leva upp till då ett beslut i en fråga ofta (alltid) har effekter på andra områden.

Ändå försökte jag efter bästa förmåga att besvara vårdfackets frågor. Hur det gick? Döm själva!

1. Är hälso- och sjukvården ett viktigt område för dig som politiker? Motivera svaret!

SVAR: Självklart. Varje samhälle är beroende av friska och starka människor för att skapa livsglädje och skattekraft. Ett samhälles styrka mäts i förmågan att ta hand om även de som av olika skäl drabbats av sjukdom eller annan arbetsoförmögenhet.

2. Har du gjort någonting eller planerar du att göra någonting för att förbättra hälso- och sjukvården?

SVAR: Jag arbetar aktivt inom tredje sektorn med idrottsarrangemang och träning och anser det viktigt att skapa förutsättningar för förebyggande friskvård.

3. Anser du att avdelningsskötare, sjukskötare och annan vårdpersonal har tillräckligt höga löner med hänsyn till deras utbildning och ansvar? (Löneskalan för barn­skötare, tandskötare och närvårdare med examen på gymnasialstadienivå är 1.895-2.223 euro. Löneskalan för sjukskötare med 3,5 års högskoleutbildning är 2.062-2.759 euro. Löneskalan för avdelningsskötare, som har både 3,5 års sjuksköterske­utbildning samt 60 poäng ledarskapsutbildning, är 2.280-3.107 euro. Därtill kommer erfarenhetstillägg om högst 10 % och allmänna tillägget om 120 euro.)

SVAR: Kring detta har jag egentligen ingen åsikt. Jag förutsätter att lönerna är ett resultat av förhandlingar mellan berörda fackförbund och i det här fallet Ålands landskapsregering och liknande offentliga organ. Alla vill såklart tjäna mer men det gäller också att finansiera eventuella merkostnader, en gigantisk utmaning för framtiden.

4. Är barnomsorgen och äldreomsorgen viktiga områden för dig som politiker? Motivera svaret!

SVAR: Friska och trygga barn skapar starka och modiga vuxna. Svaret är liksom i fråga ett självklart ja, barnomsorgen är viktig liksom, äldreomsorgen. De som varit med och byggt upp det Åland vi lever i idag förtjänar att tas om hand på bästa möjliga vis; helst i den miljö de själva vill vistas i.

5. Har du gjort någonting eller planerar du att göra någonting för att förbättra barnomsorgen eller äldreomsorgen?
SVAR: Här är det viktigt att anlägga ett bredare ekonomiskt perspektiv på frågan. Förbättringar kostar pengar och då gäller det att hushålla klokt med skattemedel inom andra områden. Till de viktigaste politiska utmaningarna är att skapa livskraft över hela Åland vilket också förutsätter god barn- och äldreomsorg.

6. Är jämställdhet ett viktigt område för dig som politiker? Motivera svaret!
SVAR: Ja, såklart. Eftersom vårt samhälle över tid och med nödvändighet består av hälften kvinnor och hälften män är det önskvärt att båda könen finns representerade i motsvarande förhållande. Det skapar bättre dynamik och klokare beslut.

7. Anser du att jämställdheten idag är tillräcklig eller är du beredd att göra någonting för att öka jämställdheten beträffande löner och inflytande på de åländska arbetsplatserna?

SVAR: Generellt sett tycker jag det är orättvist att män och kvinnor ersätts olika för liknande arbetsuppgifter. Det vore dags att koncentrera sig på denna snedvridning i kommande löneförhandlingar. (Till exempel lagtingsuppdraget arvoderas lika, oberoende av kön.)

8. Är arbetarskydd och trygghet i arbetslivet viktiga områden för dig som politiker? Motivera svaret!

SVAR: Ja. Envar har rätt att till alla delar känna trygghet på sin arbetsplats. Utmaningarna i vårt samhälle är stora ändå och för att hantera dem krävs mod att delegera och kraft hos arbetsgivare att alltid och ständigt medverka till gott arbetsklimat och säkra arbetsplatser.

9. Har du något förslag på någonting som skulle kunna göras för att förbättra arbetarskyddet och tryggheten i arbetslivet?

SVAR: Jag tror att det offentliga Åland (och många andra arbetsplatser) skulle må bra av ytterligare utbildning i ledarskap. En stark och modig ledare (oberoende av nivå eller arbetsplats) gör enorm skillnad för stämningen på jobbet. Det är oerhört viktigt att skapa en förtroendefull och inspirerande arbetsplats som är förlåtande och krävande samtidigt.

10. Är du intresserad av att få mer information om hur det fungerar inom vård- och omsorgssektorn från dem som arbetar där?

SVAR: Ja, så länge det handlar om strukturer hellre än personliga upplevelser; sådana ska hanteras av arbetsledning och styrelser.

Alla de övrigas svar finns på Tehys hemsida. Tyvärr har bara Centern, socialdemokraterna, obunden samling och liberalerna funnit det värt mödan att svara. Sammanlagt tog sig bara tio av trettio ledamöter tid för att svara...

Så här som Tecknar-Anders karikerar det hela får det självklart inte och aldrig gå till.

Vård och omsorg hamnar vi alla förr eller senare under. Då gäller det att respekten och empatin finns på plats.

Grattis Norge, 200 år i dag!

Ja, vi elsker dette landet! Faktiskt har jag alltid gillat Norge och norrmännen och har tidigare hyllat denna lilla stora nation. I dag är det tvåhundra år sedan den norska grundlagen antogs år 1814 och Norge antog sin egen grundlag. Att det sedan dröjde till 1905 innan den inte så lyckade unionen mellan Norge och Sverige skrotades är som man säger en helt annan historia.

Är man på plats i Norge kan det i dag vara svårt att missa festen. Syttende maj är inget att skoja med ens annars och i år gissar jag att hyllningarna överträffar precis allt som är normalt. Hatten av för det. Man ska vara stolt över sitt ursprung, sin hemort, sitt land och sina medmänniskor på samma sätt man ska hysa respekt för alla andra.

I dag är det en annan viktig dag som vi uppmärksammar, nämligen den internationella dagen mot homofobi. Om man flaggar i Ryssland och Turkiet i dag är oklart, men det borde de göra. Annars riskerar de fler ballongattacker... Har ingen aning om vad schlagersegraren Conchita Wurst har för preferenser här i klivet men tycker det passar bra att hylla honom ännu en gång i dag.

Mer läs- och tänkvärt kring Norge:

Attentatet mot ungdomarna på Utøya var ett anfall mot oss alla.
Rättegången var en historia för sig.
I tjänstens vägnar tog jag en dag flyget till Stortinget.
En gång hyllade den norska kungen åländska seglare.
Här skriver norsksvensken Harald Gustafsson väl om jubileumsåret i Svenska Dagbladet.

Avslutningsvis är det norske författaren Henrik Ibsen som kommer med dagens citat:

”Var det du är och var det helt och icke styckevis och delt.”

Gratulerer med dagen Norge, tvåhundra år i dag!

Äntligen en bisamråtta!

Nästan ingenting går upp mot de tidiga morgonpromenaderna. I går var annorlunda än vanligt då jag fick sällskap av vikens bisamråtta. Eller. En av vikens bisamråttor, det lär ska finnas fler...

Bisamråttor är fascinerande varelser då de tar sig fram överallt och på ingenting och har förmågan att spårlöst försvinna, särskilt om man sitter med ett hagelgevär i famnen. Vilket alltså inte hände i går. Morgonpromenader är fredliga historier.

I går ägnade jag i övrigt hela dagen åt megaeventet Sjöfartens Dag i Alandica. Det blev en mycket lyckad tillställning med såväl fördjupningar som gott sällskap. Återkommer framöver. Ha en trevlig helg!

Ungefär mitt i bilden, vid strandkanten, ser man bisamråttan komma simmande. Den kan vara hela tjugo minuter under vatten om det kniper.

Så här ser den ut på torra land.

Spännande kväll på WHA

Var ska Ålands grönaste parti hålla till om inte på det grönvita templet Wiklöf Holding Arena. Kring sextio sympatisörer i alla möjliga åldrar och med olika bakgrund kom till Åländsk Centerns vårstämma i går kväll. Jag hade nöjet att leda ordet under den tre timmar långa sejouren. Det handlade om vitt och brett och högt och lågt och vi avslutade med en hundra procent ovetenskaplig gallupp kring en eventuellt sänkt gräns för rattfylleri på Åland. Den slutade nästan exakt oavgjort vilket väldigt tydligt illustrerar de dagliga utmaningar politik handlar om. Åsikterna är olika, starka och många. Framtiden är antingen full av möjligheter eller i total avsaknad av dem; lite beroende på vilken syn man väljer att ha.

IFK Mariehamn som det oftast handlar om på Wiklöf Holding Arena bär många likheter med just Centern. Båda bär den gröna färgen och kämpar för hela Åland. Ibland med stor framgång, ibland med övertidsminuterna emot sig. Själv lyfte jag i några korta inledningsord fram det jag tycker är viktigare än allt annat, att hålla hela Åland i minnet. Vi är för små för att vara dels stad, dels landsbygd och dels skärgård. Helheten ska vara vägledande vilket jag lyft fram i tidigare sammanhang. Åland är satt under press på flera håll, vår tidigare största näringsgren sjöfarten vacklar och tillväxten är lägre än i både Sverige och Finland, vilket är utmanande. Ändå är Åland till skillnad från både de länderna skuldfritt och har en arbetslöshet som är ljusår lägre.

De stadgeenliga frågorna gick som planerat, alla beviljades ansvarsfrihet och bokslutet godkändes. Det fördes en konstruktiv diskussion kring LBU-stödet och stämman godkände en motion om elbilsuttag på Åland. EU-kandidaten Britt Lundberg intervjuades av partiordförande Harry Jansson varpå EU-kännaren och specialmedarbetaren Mats Löfström från Eckerö gav oss en unik och insatt bild av den verklighet som finns i Bryssel och som påverkar Åland. Det är både enklare och svårare än man kan föreställa sig.

”Men det finns knappt någon bland alla de finländska EU-kandidaterna som är ens nära Britt Lundberg när det handlar om kompetens och kunskap om Europa och europeiska frågor”, löd Löfströms hyllning.

Löfström har i EU-parlamentet kämpat mycket och hårt för den åländska och finländska sjöfarten. Den ska i dag diskuteras, hyllas och hanteras i samband med evenemanget Sjöfartens dag som pågår från morgon till kväll. Ses där!

Den här bilden ”lånade” jag från Annika Hambrudds Facebook-sida. Hoppas hon inte misstycker... Den föreställer hur som helst den dynamiska duon Jörgen Pettersson (kvällens ordförande) och Cia Nummelin (partisekreterare). Tillsammans har vi bland annat rustat om partiets hemsida något tillsammans med Strax Online.

Det blev trångt om saligheten i Wiklöf Holding Arena när Åländsk Center intog nationalarenan i går kväll. Omgivningen inspirerade till goda diskussioner och många kloka inlägg.

Nu är dags att rösta i EU!

Sedan år 1995 har Åland varit en del av EU. Under den tiden har tidigare rättigheter försvunnit och nya skyldigheter dykt upp. Allt har inte gått perfekt. Vårjakten har dessvärre blivit stympad och handeln mot omvärlden beskrivs ibland som problematisk. MEN. Tack vare det skatteundantag som Åland till skillnad mot resten av EU fick har vi sedan år 1995 kunnat fortsätta att åka färja till öster och väster till priser som andra regioner bara kan drömma om. Åland har vuxit befolkningsmässigt och kontakterna mot omvärlden är täta och utvecklande.

Åländsk Center har gått i bräschen för detta närmande gentemot Europa i och med observatörsmedlemskapet i EU-parlamentets tredje största parti, ALDE. Här är några ord från då jag presenterade Åland och självstyrelsen i Pula, Kroatien.

Under dessa år inom EU har Åland förgäves kämpat för en plats i Europaparlamentet. Argumenten är många och starka men Finland säger nej och därmed är den förhoppningen grusad. MEN igen. Det finns som alltid andra vägar, på samma sätt som Åland och ålänningarna över tid ordnat och styrt i sina egna angelägenheter. Här skriver Harry Jansson insiktsfullt om denna fråga.

Just nu heter den möjligheten Britt Lundberg, den enda åländska kandidaten till Europaparlamentet. Genom att rösta in Britt till sätet i Bryssel försäkrar vi oss om att det i vart fall finns en röst som först tänker på Åland och sedan på EU. Det är väldigt mycket bättre än det någonsin hittills har varit. Ja, det finnas samarbeten och allianser och specialmedarbetare och yadayada. Ingen av de lösningarna går upp mot en kandidat som växt upp och lever på vår ö, väl införstådd med de prövningar och möjligheter det innebär.

I en annan tid, när vårjakten för första gången ifrågasattes på allvar av EG-domstolen i Luxemburg var Britt Lundberg på plats för att tillsammans med dåvarande lantrådet Roger Nordlund försvara våra traditioner och vår rätt till att beskatta den natur vi så väl tar hand om och utvecklar. Jag var också på plats. Britt gick hem överallt. Hon har den sällsamma förmågan att tala med domare på domares vis och med andra så att de lyssnar och förstår. Den gången gick det inte vägen för beslutet var fattat långt på förväg. Ändå visade hennes beslutsamhet att hon är villig att kämpa och göra skillnad.

Nu finns det en verklig möjlighet att på riktigt sätta Åland på kartan med allt vad det innebär i form av inflytande. Dessutom skulle en liten ös representant i ett stort Europa skapa uppmärksamhet som hela Åland vinner på.

Vänta inte, gå och rösta redan i dag!

Genom att sätta din röst på Britt Lundberg i EU-valet är du med att ger Åland och ålänningarna en plats i det allt viktigare Europaparlamentet.

Så här såg det ut år 2005 då den åländska vårjakten stod inför skarnet i Luxemburg. På plats och försvarade den åländska positionen fanns från vänster dåvarande jaktförvaltaren Tommy Blomberg, lantrådet Roger Nordlund och jaktministern Britt Lundberg. 

De gjorde vad de kunde och det med bravur, Roger Nordlund och Britt Lundberg.

The Brown Bomber, 100 år!

Jag förstår såklart att folk ska undvika att använda våld mot varandra. Det ingår i grundutrustningen och i en god uppfostran och själv har jag aldrig haft de fysiska förutsättningarna för att göra annat än söka fredliga lösningar på olika utmaningar. Men. Jag gillar boxning och då särskilt proffsboxning och alldeles extra särskilt tungviktsboxning. Inget är lika definierande som två stora män som i The Noble Art of Self Defence försöker göra så den andra somnar.

Bland de matcher som mer än andra satte fart på detta intresse fanns The Rumble in the Djungle. Boxning är mer än matcherna, det handlar också om individerna och just i dag skulle den största av dem alla ha fyllt etthundra år om han inte loggat ut redan år 1981, bara sextiosex år gammal – Joe ”The Brown Bomber” Louis. Denne 188 centimeter långe son till en urfattig bomullsplockare i den amerikanska Södern (Alabama) skulle bli en av de mest uppburna och hyllade boxarna i alla tider. När tidningen och institutionen Punch rankade de etthundra främsta boxarna i världen sattes The Brown Bomber högst av alla ”punchers”, alltså de boxare som hade de effektivaste knockoutslagen.

Denna dag passerar inte obemärkt. Till exempel Life Magazine ägnar plats åt en specialhyllning till den boxare som näst efter Muhammed Ali betytt mest av alla för den internationella boxningen. Njut av det Champ, där du sitter på din molnkant och dinglar med dina ben. Du gjorde skillnad.

The Brown Bomber slog knockout mer effektivt än alla andra boxare. 

Ny tider, härliga sådana

Om Conchita Wurst från Österrike vet jag ingenting annat än att han vann den europeiska melodifestivalen i lördags. Jag känner honom inte och hade aldrig hört talas om honom innan han blev skäggiga damen med hela Europa. Jag är antagligen en genuint tråkig människa men istället för att se på Melodifestivalen kollade jag Wolf of Wall Street som är en fragmentariskt och till synes snabbt tillyxad film baserad på en fantastisk bok med samma titel. Det skrivna ordet utklassar filmen med i stora drag hundra triljoner miljoner dollar, för att prata samma språk.

Nåväl. Conchita Wurst. Jag gillar låten men jag gillar egentligen alla låtar, fast på olika sätt, som kommer så långt som till final. Att han till sist vann visar precis det Europa som jag själv vill leva i. En världsdel där härkomst, släktskap eller preferenser inte spelar roll utan där din egen förmåga och vilja att lyckas gör skillnad. Exakt det definierar ett välmående samhälle. Inte rädsla för det nya och absolut inte statliga dikeskörningar. Wurst som är ett artistnamn har gått den långa vägen till framgång. Skolgången kantades av mobbning och ett utanförskap som ofta drabbar de geniala. Uppväxten var tuff men Conchita vek inte ner sig, han fortsatte att kämpa och gå sin egen väg här i livet. DET är beundransvärt bortom det begripliga.

Conchita Wurst visade med sin seger att toleransen lever och gör skillnad, han visade det orimliga i hat, förtryck och mobbning. Med sin seger bevisade han att varenda en människa, någonsin född i Europa eller i den övriga världen, är lika värdefull oaktat kön, utseende, läggning eller något annat. Jag kan känna stolthet över det som hände. Europa hör nu till de platser i hela världen där kärleken vinner över hatet.

För vad det är värt blev årets europeiska sångfest därmed viktigare än alla andra. Den skapade grunden för en nation som jag vill att mina barn och deras ska växa upp i. Därför är den gångna helgen viktigare än de allra flesta andra helger vi sett komma och gå. När det gäller människors värde finns bara en måttstock och den är är enkel. Var dig själv och gör så gott du kan.

Conchita Wurst visade hela Europa att det inte är lika viktigt vem du eventuellt är som vad du gör. Conchita, till exempel, sjunger bättre än precis alla andra som gick till final i den europeiska Melodifestivalen.

Så här låter vinnarlåten: