Tystnad som talar högt
Om man verkligen inte vet vad man ska säga är det som bekant bäst att hålla sig tyst. Fast då kan observationerna bli intressanta. Generellt sett ska man ju akta sig för folk som inte talar och hundar som inte skäller. Båda är oftast dåliga tecken. Eller som Abraham Lincoln lär ska ha uttryckt det: ”Det är bättre att vara tyst och bli betraktad som en idiot än att öppna munnen och bevisa det.”
Våren 2017 beslöt Ålands landskapsregering att Vårdö i den åländska skärgården inte längre kan betraktas som en skärgårdskommun. Detta drog i ett slag undan mattan för en lång rad företager som fick se sin vardag förändras utan att göra ett smack åt saken. Sedan dess har jag på olika sätt försökt ändra på detta men i stort sett mötts av tystnad.
Gjorde därför ett nytt försök i dag och skrev en insändare tillsammans med kompisarna Eriksson och Mattsson (han som såg till att Chips-fabriken i Haraldsby blev till) vilka sakligt sett börjar komma till åren när det gäller fysiken men där intellektet är intakt liksom kampviljan.
Knutte var för övrigt också ordförande för Centerns stämma våren 2017 som drog storpublik till Solhem.
Fortfarande tyst kring Vårdöbeslut
Våren 2017 förklarade Ålands landskapsregering (LR) att Vårdö, dit man tar sig med färja från Prästö i Sund, inte längre är en skärgårdskommun utan i trafikmässig mening något annat. Beslutet innebar att LR över en natt drog undan mattan för ett redan hårt prövat näringsliv. I dag framkommer problemen i allt skarpare ljus.
Till följd av beslutet har näringslivet bromsat in och trafiken till och från kommunen minskat. År 2016 transporterades 336.593 passagerare och 213.998 fordon på Töftölinjen. År 2017 var motsvarande siffror 320.771 respektive 211.937. Det har alltså blivit tystare och mörkare i skärgården. Den största förloraren är turistnäringen vars förutsättningar förändrades över en natt men även andra grenar av ett litet näringsliv har drabbats hårt och företagare har tvingats lägga ner. Åtgärden har haft en negativ effekt på skapandet av ett levande samhälle.
Lagtingets finans- och näringsutskott konstaterade 2017 att de ändrade reglerna skulle påverka tre olika grupper: varutransporter, turistföretagare och privatpersoner – alltså precis alla vårdöbor. Men efter att ha landat i slutsatsen att landskapsregeringen ”arbetar på att minska olägenheterna” godkände utskottet åtgärden.
Mot den här bakgrunden ställde vi fyra frågor till landskapsregeringen:
1. På vilket sätt har beslutet att ta bort Vårdös status som skärgårdskommun utvecklat regionen, skapat arbetsplatser och uppmuntrat till ett levande samhälle?
2. Avser LR rätta till beslutet och återge Vårdö rätten att vara en del av skärgårdens infrastruktur?
3. Anser LR att beslutet gynnar skärgården och dess näringsliv och förutsättningar?
4. Vad har landskapsregeringen gjort för att ”minska olägenheterna” för de drabbade företagarna och alla andra?
Något svar har ännu inte givits vilket får oss att undra vad som egentligen händer i landskapsborgen. Har rättsstatsprincipen (Rule of Law) slutat gälla? Detta handlar om samhällsutveckling och nödvändigheten att avtal ska hållas. Genom att lyfta bort Vårdö från skärgårdstrafiken förändrades och försämrades möjligheterna till företagande på Vårdö dramatiskt och omedelbart. Företag som satsat utifrån givna förutsättningar har tvingats se sin omsättning sjunka. Kostnaderna har blivit högre och företagarnas tilltro till samhället är sargat. Beslutet som drabbat Vårdö och dess företagare var och är orättvist, oförutsägbart och kontraproduktivt.
I dessa dagar pågår budgetbehandlingen inom landskapsregeringen. Det vore klädsamt och rakryggat att svara på ovanstående frågor och berätta vad man avser göra framöver. Att tjurnackat tiga still är inget alternativ när det handlar om att skapa framtidstro.
Våren 2017 beslöt Ålands landskapsregering att Vårdö i den åländska skärgården inte längre kan betraktas som en skärgårdskommun. Detta drog i ett slag undan mattan för en lång rad företager som fick se sin vardag förändras utan att göra ett smack åt saken. Sedan dess har jag på olika sätt försökt ändra på detta men i stort sett mötts av tystnad.
 |
| Knutte Mattsson, till vänster, och Kurre Eriksson är två kämpaglada gentlemän som tycker landskapsregeringens behandling av Vårdö trotsar all beskrivning och är djupt orättvis. Jag håller med. |
Gjorde därför ett nytt försök i dag och skrev en insändare tillsammans med kompisarna Eriksson och Mattsson (han som såg till att Chips-fabriken i Haraldsby blev till) vilka sakligt sett börjar komma till åren när det gäller fysiken men där intellektet är intakt liksom kampviljan.
Knutte var för övrigt också ordförande för Centerns stämma våren 2017 som drog storpublik till Solhem.
Fortfarande tyst kring Vårdöbeslut
Våren 2017 förklarade Ålands landskapsregering (LR) att Vårdö, dit man tar sig med färja från Prästö i Sund, inte längre är en skärgårdskommun utan i trafikmässig mening något annat. Beslutet innebar att LR över en natt drog undan mattan för ett redan hårt prövat näringsliv. I dag framkommer problemen i allt skarpare ljus.
Till följd av beslutet har näringslivet bromsat in och trafiken till och från kommunen minskat. År 2016 transporterades 336.593 passagerare och 213.998 fordon på Töftölinjen. År 2017 var motsvarande siffror 320.771 respektive 211.937. Det har alltså blivit tystare och mörkare i skärgården. Den största förloraren är turistnäringen vars förutsättningar förändrades över en natt men även andra grenar av ett litet näringsliv har drabbats hårt och företagare har tvingats lägga ner. Åtgärden har haft en negativ effekt på skapandet av ett levande samhälle.
Lagtingets finans- och näringsutskott konstaterade 2017 att de ändrade reglerna skulle påverka tre olika grupper: varutransporter, turistföretagare och privatpersoner – alltså precis alla vårdöbor. Men efter att ha landat i slutsatsen att landskapsregeringen ”arbetar på att minska olägenheterna” godkände utskottet åtgärden.
Mot den här bakgrunden ställde vi fyra frågor till landskapsregeringen:
1. På vilket sätt har beslutet att ta bort Vårdös status som skärgårdskommun utvecklat regionen, skapat arbetsplatser och uppmuntrat till ett levande samhälle?
2. Avser LR rätta till beslutet och återge Vårdö rätten att vara en del av skärgårdens infrastruktur?
3. Anser LR att beslutet gynnar skärgården och dess näringsliv och förutsättningar?
4. Vad har landskapsregeringen gjort för att ”minska olägenheterna” för de drabbade företagarna och alla andra?
Något svar har ännu inte givits vilket får oss att undra vad som egentligen händer i landskapsborgen. Har rättsstatsprincipen (Rule of Law) slutat gälla? Detta handlar om samhällsutveckling och nödvändigheten att avtal ska hållas. Genom att lyfta bort Vårdö från skärgårdstrafiken förändrades och försämrades möjligheterna till företagande på Vårdö dramatiskt och omedelbart. Företag som satsat utifrån givna förutsättningar har tvingats se sin omsättning sjunka. Kostnaderna har blivit högre och företagarnas tilltro till samhället är sargat. Beslutet som drabbat Vårdö och dess företagare var och är orättvist, oförutsägbart och kontraproduktivt.
I dessa dagar pågår budgetbehandlingen inom landskapsregeringen. Det vore klädsamt och rakryggat att svara på ovanstående frågor och berätta vad man avser göra framöver. Att tjurnackat tiga still är inget alternativ när det handlar om att skapa framtidstro.
Jörgen Pettersson, C, lagtingsledamot
Kurt Eriksson, pensionerad sjökapten och företagare
Knut Mattsson, pensionerad bankdirektör
Kommentarer
Skicka en kommentar