torsdag 30 januari 2014

En riktig samhällsbyggare

I dag fyller Knut ”Knutte” Mattsson nittio år. Det är inte så vanligt då medelåldern för åländska män är lägre än så. Knutte är fortfarande stark och pigg och nyfiken, ungefär de egenskaper som i slutet av dagen är de som på riktigt räknas. Mina och Knuttes vägar har korsats lite nu och då genom åren. Ofta har det handlat om stora affärer som han på olika sätt varit delaktiga i och som jag berättat om.

Jag fick från allra första början god kontakt med Knutte som är en man vars handslag räknas och vars idé är oomkullrunkelig. Vad alla de som varit med ett tag vet men som troligen är okänt av den bredare allmänheten är att Knutte var en av dem som på riktigt såg till att Åland i dag har en chipstillverkning av yppersta världsklass. Om detta skrev jag och Anders Mattsson en företagshistorik över Ab Chips Oy Ltd som bolaget hette innan det togs över av Orkla. Knutte Mattsson blev intervjuad och sade så här, vilket passar bra en dag som denna. Själv vill jag bara tillägga: Stort grattis på nittioårsdagen Knutte, kämpa vidare mot hundra!
Hem från Amerika
med smak för chips

Folk borde även i dag hålla bättre uppsikt över vad som händer i Amerika. Det är därifrån de flesta nya affärsidéer alltjämt kommer. Det säger Knut Mattsson som borde veta vad han talar om. Efter att han smakat chips i USA satt smaken kvar ända hem till Åland.

Bankdirektör Knut Mattsson kom i ett mycket tidigt skede i kontakt med chips. Han studerade mellan åren 1957 och 1959 vid universitet i USA. Där var chips vardagsmat. Under de tre år han studerade i USA växte en idé fram hos Knutte.
– Chipstillverkning och potatisförädling kunde kanske vara en framtidsbransch även på Åland. 
Hemkommen från landet i väster med ny utbildning och fylld av idéer anställdes Knut Mattsson snabbt till Ålandsbankens växande företagssektor där han blev chef.
I ett mycket tidigt skede efter hemkomsten till Åland dammade han av sin chipsidé och etablerade kontakt med ett amerikanskt bolag. Han begärde in ritningar på en fabrik och offert på en tillverkningslicens men tvingades av ekonomiska orsaker lägga ner sin idé.
– Amerikanarnas offert kostade skjortan. Sådana pengar fanns helt enkelt inte på Åland, minns han. 
Drömmen om åländsk chipstillverkning dog dock aldrig helt ut i hans tankevärld. Därför var han redo för jobb när han fick smaka på chips som Kungsörnen i Sverige tillverkat på licens från De Danske Spritfabrikker.
– Den var verkligen god, minns han med tillägget ”godare än den amerikanska konkurrenten”. 
Knut Mattsson och kusinen Ludvig Nordberg, ombudsman vid Ålands företagarförening och bankman resonerade om att etablera kontakt med det danska företaget.
– Ombudsman Nordberg sände ett brev i september 1967 i Företagarföreningens namn och en månad senare kom ett mycket positivt besked från danskarna. Samtidigt sökte även andra ålänningar nya utkomstmöjligheter där förädling av potatis bokstavligt talat var en ”het potatis”
– Vi var fullt medvetna om att det var brådskande. Vi visste nämligen att andra producenter var i farten på den finländska marknaden. 
Provodlingarna var igång vid Ålands försöksstation och resultaten föll i god jord hos danskarna. Vid diskussioner med danskarna kom man fram till att det krävdes en försäljningskanal i Finland. Oy Fazer Ab var i ett tidigt skede på tapeten men diskussioner fördes också med Huhtamäki, som dock hade en egen dagordning. Vid sidan av förhandlingarna med ålänningarna planerade Huhtamäki för en egen fabrik. Då sprack det tänkta samarbetet.
Fazer var direkt med på noterna även om ålänningarna nog grillades hårt av dåvarande VD Anders Gyllenbåge.
– Fazer gav oss en sjujäkla skjuts framåt, säger Knut Mattsson. 
I den stenhårda konkurrensen gav Huhtamäki snabbt upp och sålde varumärket Sips och maskiner till det Ålandsbaserade företaget.
– Det kändes som en otrolig seger, minns Mattsson. 
Knut Mattsson slår fast att danskarnas engagemang för Åland och Fazers starka försäljningskanaler var två avgörande faktorer i begynnelsen.
Sedan skulle det dröja över tio år till nästa banbrytande beslut.
– Anställandet av ekonomie magister Sture Carlson var en lyckoträff. Jag kände honom väl eftersom han sommarjobbade vid banken. Han är nog en av de främsta företagsledarna som fötts på Åland. Han kunde se långt i framtiden och kom i ett mycket tidigt skede in på att lönsamheten kan förbättras endast om Chips har en egen försäljning och en egen försäljningspolicy. 
Knut Mattsson säger att Carlsons resonemang främst var en ekonomisk fråga, för mycket pengar gick helt enkelt till licenser och provisioner. Resonemanget möttes inte direkt av applåder från danskar och Fazer.
– Hans förslag irriterade tydligen Fazers eftersom de gick bakom ryggen och tecknade avtal med danskarna om köp av deras aktier. På den tiden visade vi ålänningar vår styrka att hålla ihop utåt. Exempelvis lantrådet Folke Woivalin åkte med oss till Danmark för att övertala danskarna att inte sälja. Knud Beijar vid De Danske Spritfabriker gav oss helhjärtat flankstöd. Vi till och med hotade föra ärendet till Nordiska Rådet, minns Knut Mattsson. 
Kampen för att behålla Chips åländskt lyckades. Det var nödvändigt. 1.500 jobb, de flesta på landsbygden, stod på spel.
– Det förtjänar nämnas att Lasse Mattsson – en av stiftarna – åkte Åland runt för att rädda chipsbolaget i åländska händer. Han hade goda och nära kontakter med jordbrukarna. 
Knut Mattsson medger att det inte känns bra att Chips hamnat i utomåländska händer efter uppköpet från Orkla.
– Vi lever i en globaliserad värld. Även om Orkla bestämt sig för att fortsätta på Åland kan det snabbare än väntat dyka upp nya intressenter med mycket ekonomiska resurser och med andra målsättningar. Eller också snoppar man bort något från Chipskoncernen 
Knut Mattsson funderar med facit i hand om det var så lyckosamt att bli ett börsnoterat företag. Det finns ju andra bolag, typ Ikea, som utvecklats väl genom att stanna utanför börsen. Han framhåller att Åland borde satsa hårt på att följa utvecklingen i USA.
– Det är där som nya affärskoncept oftast föds, säger han.

Knut Mattsson har genom sin optimism och engagemang för näringslivsfrågor betytt mycket för Åland. Han har varit med och startat många bolag, bland dem Transmar, X-leden och Chips.
När det ekonomiska läget var kärvt efter starten gick Knut Mattsson in och borgade för ett banklån på egen hand. Så pass beslutsam var han i sin vision kring Chipsfabriken. Hade inte Knutte varit, är det osannolikt att Chips skulle funnits i dag.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

100 dagar kvar – jag är redo

I dag är det 100 dagar kvar till höstens lagtingsval och jag står till förfogande, starkare och helare än någonsin. Från att ha varit en nov...