Skatter är trixiga grejer

Lagtinget kom sig samman i går för nästsista gången före vinterlovet. På agendan stod en förändring i skattelagar som väldigt kort uttryckt handlar om att ändra den åländska kommunalbeskattningen så den medger att företagsbeskattningen på Åland liksom i Finland sänks från 24,5 till 20 procent. Kring det rådde inga som helst meningsskiljaktigheter ens bland åländska politiker. Plötsligt hände det. Det blev debatt kring extremt kufiska saker som varför rätten att dra av restaurangbesök plötsligt begränsas och vilka effekter det eventuellt kan ha på Åland.

Frågan är såklart berättigad och i Finland har för den som ens i begränsad omfattning följt debatten saken varit klar. Redan i juni i fjol kom de första reaktionerna – krogbranschen gillar inte förslaget. Det verkar nu ha kommit som en total överraskning för delar av de åländska restaurangerna trots att de mycket väl känner till att det har ingenting med den åländska behörigheten att göra och trots att det var ett år sedan förslaget först väcktes. Ibland är det helt enkelt för sent att vakna tidigt. Jaja, debattungarna föds där man minst anar det. Så här lät mitt eget anförande över det betänkande vi i finans- och näringsutskottet tog fram.

Talman,
Detta lagförslag är en följd av den näringspolitik som republiken Finland anammat och som i korthet går ut på att sänka skatten för företag för att på det sättet stärka konkurrenskraften gentemot utlandet. Genom att sänka företagsskatten från 24,5 procent till 20 procent vill man sätta fart på det företagande som behövs för att vi ska kunna fortsätta bygga det välfärdssamhälle vi vant oss vid. Om det räcker till är omöjligt att säga men det är i vart fall ett försök i rätt riktning. När det gäller tillväxt måste alla vägar prövas.
På Åland saknar vi behörighet när det gäller statsbeskattningen medan vi bestämmer över kommunalbeskattningen. Det är skälet till att dessa ändringar i skattelagstiftningen för år 2014 föreslås av landskapsregeringen. Om lagtinget antar förslaget betyder det att åländska företag betalar samma skatt som företagen i Finland. Här kan man tycka att det vore bättre om vi kunde sänka ännu mer för att ytterligare stimulera våra åländska företag. Tyvärr är det inte riktigt så enkelt av olika skäl. Dels skulle det bli komplicerat rent redovisningsmässigt då företag med verksamheter i både Finland och på Åland skulle bli tvungna att redovisa exakt var pengarna förtjänats och dels är det för ögonblicket knappast klokt att gå in för en annan skattenivå på Åland än i Finland. Dessutom är konsekvenserna när det gäller kostnaderna för avvikande skattehantering inte klarlagda. Ändå vill vi från utskottet i vårt eniga betänkande påminna om vikten av att ständigt analysera vad skattelagar av blankettlagskaraktär får för faktiska konsekvenser på Åland. Vårt näringsliv är de facto annorlunda jämfört med Finlands. Här är tjänstesektorn störst och här är de stora industrierna inte lika dominerande som i Finland. Den verkligheten är något vi antagligen måste börja hantera i ännu högre grad i framtiden.
Lagförslaget innehåller också en ändring i grundavdraget i kommunalbeskattningen som ger lite mer pengar över för främst låginkomsttagare och därmed skapar lite bättre köpkraft. Mot bakgrund av detta föreslår finans- och näringsutskottet att landskapsregeringens lagförslag om ändringar i skattelagstiftningen för 2014 antas.

 

Efter en dag i lagtinget, på fyra andra möten och ett besök till frisören sitter det bra med lite tulpaner och champagne som mamma kom över med i går kväll. Fyrtionio tulpaner för att vara exakt!