Så kan skit bli värme
Jag blev i likhet med många andra imponerad över den stora kunskap om alternativa energikällor som vuxit upp på Åland. I går berättade jag om storbyggaren som i dag arbetar dag som natt med sin miljövision i Saltvik. Tidigare har jag berättat om det åländska bolaget CleanGas som är långt komna med sin vision att skapa dieselbränsle av vanliga sopor.
I samband med Bioenergiseminariet i onsdags berättade blivande maskiningenjören och bondpojken Samuel Pettersson om sitt arbete kring gårdsbaserad biogasproduktion på Åland. Det började för länge sedan då han körde dynga hemma på gården och ständigt funderade på om man inte kunde göra något vettigare av skiten, för att uttrycka det rakt. I dag vet han. Biogas är en bra energiresurs som borde utnyttjas bättre. Väldigt enkelt uttryckt kan man utvinna två tredjedelar värme och en tredjedel elektricitet ur vanlig koskit. Bäst verkningsgrad har dock fiskrens med hönsgödsel som god tvåa. Tekniken finns. På Åland har vi också några gårdar som rätt enkelt kunde bli både el- och värmeproducenter. Dilemmat är avsättningen. I en normal bondgård av den lite större modellen (70-150 djur) är det enkelt att bli av med elen men värmen är det sämre med då djuren är sina egna värmekällor. Den perfekta kombinationen kunde kanske vara ett stort växthus intill en stor ladugård?
Detta är ingen utopi, i Tyskland är det rätt vanligt med biogasanläggningar i anslutning till gårdar. Där har man också ett slags stödsystem för att göra den initiala investeringen möjlig. Det är också något vi måste överväga på Åland. Det är i alla ålänningars intresse att minska på behovet av fossila bränslen och istället övergå till förnybara energikällor.
Biogasen är i dag något som är på stark frammarsch i Norden, i dag faktiskt mest i Finland. Det vet till exempel Goodtech Environment, det norskägda åländska bolaget i Norrböle som på fem år gått från en omsättning på tio miljoner euro (2007) till nitton miljoner euro (2012). Det är en utveckling som saknar motstycke i det åländska näringslivet just nu. Ålänningarna bygger biogas- och andra miljöanläggningar över hela Norden men än så länge bara tre på Åland: Lotsbroverket i Mariehamn, Chips i Haraldsby och ÅCA i Jomala.
Frågan är efter seminariet: Vore det inte dags att bygga en samrötningsanläggning på Åland. Den energin kunde användas till mycket. Exempelvis kan man med fem kilo matrester köra en bil i tio kilometer.
Frågorna och idéerna är många och något som snart måste hanteras på riktigt. Utvecklingen går mot dyrare oljepris alltmedan vi fortfarande har det lika kallt och kör mer bil för var dag som går. Efterfrågan finns, kunskapen finns, nu återstår ”bara” beslutsamhet och mod att försöka. Ha en trevlig helg!
I samband med Bioenergiseminariet i onsdags berättade blivande maskiningenjören och bondpojken Samuel Pettersson om sitt arbete kring gårdsbaserad biogasproduktion på Åland. Det började för länge sedan då han körde dynga hemma på gården och ständigt funderade på om man inte kunde göra något vettigare av skiten, för att uttrycka det rakt. I dag vet han. Biogas är en bra energiresurs som borde utnyttjas bättre. Väldigt enkelt uttryckt kan man utvinna två tredjedelar värme och en tredjedel elektricitet ur vanlig koskit. Bäst verkningsgrad har dock fiskrens med hönsgödsel som god tvåa. Tekniken finns. På Åland har vi också några gårdar som rätt enkelt kunde bli både el- och värmeproducenter. Dilemmat är avsättningen. I en normal bondgård av den lite större modellen (70-150 djur) är det enkelt att bli av med elen men värmen är det sämre med då djuren är sina egna värmekällor. Den perfekta kombinationen kunde kanske vara ett stort växthus intill en stor ladugård?
Detta är ingen utopi, i Tyskland är det rätt vanligt med biogasanläggningar i anslutning till gårdar. Där har man också ett slags stödsystem för att göra den initiala investeringen möjlig. Det är också något vi måste överväga på Åland. Det är i alla ålänningars intresse att minska på behovet av fossila bränslen och istället övergå till förnybara energikällor.
Biogasen är i dag något som är på stark frammarsch i Norden, i dag faktiskt mest i Finland. Det vet till exempel Goodtech Environment, det norskägda åländska bolaget i Norrböle som på fem år gått från en omsättning på tio miljoner euro (2007) till nitton miljoner euro (2012). Det är en utveckling som saknar motstycke i det åländska näringslivet just nu. Ålänningarna bygger biogas- och andra miljöanläggningar över hela Norden men än så länge bara tre på Åland: Lotsbroverket i Mariehamn, Chips i Haraldsby och ÅCA i Jomala.
Frågan är efter seminariet: Vore det inte dags att bygga en samrötningsanläggning på Åland. Den energin kunde användas till mycket. Exempelvis kan man med fem kilo matrester köra en bil i tio kilometer.
Frågorna och idéerna är många och något som snart måste hanteras på riktigt. Utvecklingen går mot dyrare oljepris alltmedan vi fortfarande har det lika kallt och kör mer bil för var dag som går. Efterfrågan finns, kunskapen finns, nu återstår ”bara” beslutsamhet och mod att försöka. Ha en trevlig helg!
Så här ser processen ut för biogasanläggningar, visade Samuel Pettersson i sitt examensarbete. |
Goodtech Environment visade en bild på vilket avfall som innehåller mest energi. Fiskrens ligger i topp! |
Kommentarer
Skicka en kommentar