Inte en enda ålänning?!

Om hela världen kokades ner till en by med etthundra invånare skulle sextio av dem vara asiater. Femton vore afrikaner och fjorton amerikaner. Elva hade kommit från Europa och faktiskt inte en enda från Åland... Sådana där tankeexperiment leder kanske ingenstans men stämmer likväl till eftertanke. Det gör också slutsatsen att sjutton av dessa etthundra människor inte skulle kunna läsa och att sjuttioåtta av dem inte hade tillgång till dator. Tjugotre hade inte ens haft tak över huvudet.

Läs mer om denna statistik här. 

Sådana här insikter är viktiga att bära med sig även då vi bygger vårt eget åländska samhälle. Själv har jag varit bortrest några dagar och i dag ägnat morgonen åt att läsa ikapp tidningarna. Slutsatsen blir densamma som alltför ofta: det ägnas kopiöst mycket tid och kraft åt att söka fel i detta vårt lilla samhälle som vore mycket mer betjänt av folk som letade rätt.

Ha en skön lördag så här i slutet av sportlovet.

Det nyttjar kanske inte till något men är ändå tankeväckande att föreställa sig hela världen som en by med etthundra personer. I den byn skulle tjugoen personer till exempel vara överviktiga, femton undernärda och en på väg att dö av svält.

Grattis kung Harald V

Är du i Norge i dag ser du flaggor som hissas lite varstans. Det är ingen generalrepetition inför syttende maj utan en hyllning till kungen Harald V som just i dag fyller sjuttiosju år. Jag är såklart medveten om att just detta inte hör till de avgörande dagarna för Åland men det får mig ändå att minnas hans företrädare Olav V som hade ett särskilt gott öga till ålänningar!

Grattis kung Harald V, sjuttiosju år i dag!

Tillbaka till hembygden

Efter fyra dagar i backarna bär det på eftermiddagen hemåt igen. Vemodigt och skönt samtidigt. Skulle såklart ha stannat kvar och fortsatt det friska skidlivet men ser också fram mot att börja jobba igen och tackla de utmaningar som inte precis saknas. Kämpa alla.

Just Eckerölinjen har jag ett alldeles speciellt förhållande till då vi sålde massor av böcker ombord tidigare! Det var långt från comfort zone och just därför så extra berikande!

Riktigt så här ser det inte ut på sjön just nu men reklambildernas uppgift är inte att visa verkligheten utan verkligheten som man skulle vilja att den ter sig.

Heja IFK, nu kör vi igen

I kväll klockan halv sju spelar IFK Mariehamn hemma i Eckeröhallen mot TPS i ligacupen. Är dessvärre fortfarande bortrest och missar matchen. Fail. Skickar därför lite inspiration från tidigare matcher mot just TPS. Ha skoj på matchen!

Här vann vi med 1-0 på hemmaplan!

Här vann vi med 1-1 på bortaplan!

Ett öppet brev till TPS-ledningen.

I kväll är det dags för säsongens första riktiga match i Eckeröhallen. TPS kommer på besök och ska förhoppningsvis återvända till Åbo tomhänta.

Random pics från mig

Lever livets glada dagar med goda vänner och snälla barn i Romme och låter andra hantera utmaningarna. I brist på annat blir det därför en liten titt i fotoarkivet från ett spännande år sedan det förra sportlovet. Njut av stunderna!

Ostfondue är alltid rätt. Särskilt efter en dag i Alperna.

Far fick inte vara med så länge som han borde fått vara med. Därför blir det en och annan tur till minneslunden vilket är ett välkommet avbrott i vardagslunken. Där brukar jag berätta för honom att jag till sist vågade hoppa!

Fantastisk resa till Torquay i november... 

…vilket blev slutet för några fåglar.

Pommern blir ett utmanande projekt under året som kommer. I mars bär det av på ett studiebesök till omvärlden för att förhoppningsvis hitta inspiration kring hur Mariehamns och Åland starkaste varumärke ska hanteras i framtiden. 

Verkligheten i hemmakontoret. Det är inte alltid enkelt att finna sinnesro när smårövare som killen på bilden gör allt för att överraska.

Till Madame Butterflys minne

Nu är jag kanske inte en auktoritet när det gäller just operor. De fina konsterna och jag har aldrig blivit såta vänner. Men när det gäller till exempel Giacomo Puccini är det lite annorlunda. Hans verk är sådana som på riktigt gör världen lite mer levande och livet lite färggrannare. Exakt i dag är det etthundratio år sedan hans kanske mest kända verk Madama Butterfly premiärvisades i Milano. Gör därför dig själv en tjänst i dag och släpp in Madama Butterfly i ditt liv!

Så här såg han ut, Puccini. Möjligen inspirerad av Napoleon själv, med handen innanför västen.
Här är klippet, Madama Butterfly!

Mot Romme och backarna

I dag börjar sportlovet vilket betyder Romme Alpin och några dagars slalomåkning efter några timmars bilkörning. Det är på flera sätt vanvördigt, inte minst mot bakgrund av att vi i dag i sann nordkoreansk anda ”högtidlighåller” Kim Jong Ils födelsedag.  Detta är självklart ironi, allt medan en värld blir bättre går man i Nordkorea i motsatt riktning och blir alltmer en jordens soptipp där en mans nycker tvingar ett helt land att lyda. Knäppt.

Här ligger kontoret några dagar framöver. Inte i liften men i baren till hotellet i bildens fond!

OECDs budskap till Åland

För att få ett finansiellt skadeskjutet Finland på benen krävs hårda bandage. Den inte särskilt överraskande slutsatsen levererade OECD:s generalsekreterare Angel Gurria och Finlands finansminister Jutta Urpilainen i onsdags. De huvudsakliga skälen är de ekonomiska konsekvenserna av befolkningens åldrande samt kommunalekonomin vilket tvingar fram reformer.

Jag har läst hela rapporten med stort intresse av det enkla skälet att det som händer i Finland är något vi på Åland måste förhålla oss till. Några spridda iakttagelser från beskedet till Finland (som på flera sätt också är ett besked till Åland):

• Först det positiva som mer är en from förhoppning än snar verklighet. Den finländska ekonomin är på väg att återhämta sig men det råder stora osäkerhetsfaktorer. 

• Sedan klarspråk. Det krävs betydande och beslutsamt arbete för att genomföra nödvändiga reformer vilket krävs för att få fart på tillväxten och konkurrenskraften i Finland gentemot omvärlden. Lyckas inte det finns det inte en chans att vi ska kunna upprätthålla vare sig levnadsstandard eller allmänt välmående bland medborgarna. 

• Den finländska offentliga ekonomi måste konsolideras. I klartext: kommunerna måste bli färre.

• Finlands befolkning åldras snabbare än i de flesta OECD-länderna vilket sätter stark press på de offentliga finanserna (pensionssystemet). Finländarna arbetar för kort tid och slutar i många fall redan vid sextiotre års ålder, vilket är alltför tidigt. Detta måste över tid åtgärdas, konstaterar OECD.

• De finländska kommunerna är alltför små för att kunna hantera utbildning, social service och hälsovård. Därför uppmuntrar OECD Finland att fortsätta uppmuntra kommunerna till frivilliga fusioner och nerdragning av den service som inte är lagstadgad. Här kommer också skatteinstrumentet in som en viktig ingrediens och som något som bör användas.

• För att alls vara med i framtiden understryker också OECD vikten av att ”boosta” (kommer inte på nåt bättre ord på svenska) och upmuntra uppfinningar, innovationer, nya tankar och grön tillväxt genom utbildning och forskning. Syftet är att fasa ut alla miljöfarliga ämnen, var än de finns. 

Det är ett tufft besked som OECD/Finland levererar och även om det sagts förut måste det nu understrykas. Åland drabbas också. Det måste åtminstone och i brådskande ordning ske en samordning av den sociala servicen på Åland. Landskapet har redan tagit över sjukvården och den större delen av utbildningsväsendet vilket har varit och är bra. Nu behöver även de sociala tjänsterna gå samma väg. Tror man av olika skäl att det inte är nödvändigt tror man, enligt min mening, fel.

Här kan man läsa en sammanfattning av OECD:s betyg på den finländska ekonomin, mest på engelska förutom siffrorna som talar sitt tydliga språk.

Finland genomgår just nu den andra nedgången i ekonomin sedan finanskrisen år 2008. Efter en uppgång som varade till och med år 2011 vände siffrorna neråt på nytt år 2012, vilket framgår av BNP-grafen nertill.

Den heldragna linjen är Finlands bruttonationalprodukt. Landet befinner sig fortfarande långt från den topp som uppnåddes i Nokias kölvatten år 2008, strax före finanskrisen. All den välfärd som då byggdes upp måste nu finansieras med lägre inkomster vilket vem som helst begriper är omöjligt. Därför måste det till förändringar.

Hela rapporten följer nertill (eller på denna länk):

Vildsvin gick till hundattack

Det råder inte längre tvivel om det finns vildsvin eller inte på Åland. De senaste bevisen i form av bilder från Rikard Erikssons åtelkamera i Hammarland, Torp, är stenhårda. Det är ett stort djur, antagligen en galt, som rör sig i trakterna. I början av januari kom de första, ganska svårtydda, bilderna. Natten mellan söndag och måndag senaste vecka kom dessa bilder som är omöjliga att misstolka. Dessutom fick gråhunden Bob alldeles konkret smaka på hur bändiga vildsvinen kan vara.

Torps jaktlag ska i sammanhanget hyllas för sina försök att dels kartlägga vildsvinets vägar och dels i enlighet med jaktlagen hantera problemet, något inte minst markägarna borde applådera, vildsvin på små åländska marker vore väldigt dåliga nyheter. Emellertid höll det hela på sluta på tok senaste måndag, samma eftermiddag som man på natten innan fått bilderna ni kan se nertill. Så här gick det till.

Torps jaktlag samlades snabbt på måndagseftermiddagen för att om möjligt lokalisera och avliva den av bilderna att döma stora vildsvinsgalten som gjort sig hemmastadd i området. Kent Nordlund släppte sexårige gråhunden Bob som visserligen mest jagar älg men är tränad på både björn och vildsvin. Kent själv är en tränad vildsvinsjägare med årliga utflykter åt olika håll, Bob är mer ny på området men satte av med god fart förbi både passkyttar och annat när han fick ordern på måndagseftermiddagen. Efter släppet tog det kanske en halvtimme innan Bob gav skall. Inte ståndskall som är det vanliga utan mer en form av gångskall som sakta rörde sig framåt.

Kent Nordlund är inte överraskad av det snabba upptaget:

”Vi kände genast doften av tjära i skogen”, förklarar han.

Tjäran kommer från åtelplatsen där träden intill maten kletats in med just tjära för att göra det enklare att spåra grisen, den gris som inte gnider kroppen mot ett fint träd finns nämligen inte.

Bobs första skall kom kanske fyra kilometer bort varpå Kent satte sig i bilen och följde efter. Väl på plats kom Bob plötsligt tillbaka vilket är extremt ovanligt, men den här gången synnerligen berättigat. Det skulle senare visa sig att hunden var uppsnittad i de aktre partierna  vilket krävde tio stygn hos Godby smådjursstation. Förklaringen är egentligen bara en, vildsvinet ledsnade på hundens skällande och gick till attack. Inte ovanligt i omvärlden men extremt sällsynt på Åland. Vildsvinsgaltens betar är dessutom rakbladsvassa och kan ställa till med svåra skador både på människor och på djur.

”Jag har jagat vildsvin sedan 1988 men aldrig varit med om något liknande. Fast i dag är Bob pigg och redo för nya äventyr igen”, förklarar Kent Nordlund.

Bob vilar nu ut i hemmet och hälsar att han trots allt ser fram mot nya jakter!

Åtelkameror är avslöjande utöver det vanliga. Minns bara när man i Jomala fångad det första lodjuret på bild! Trevlig helg.

Det råder inga tvivel alls längre över att en vild vildsvinsgalt rör sig i trakterna av Hammarland, Torp. Heder åt jaktlaget som seriöst kartlägger djurets rörelser.  De här bilderna togs natten mot måndag senaste vecka av Rikard Erikssons åtelkamera.

Det ska vara gott att leva och det finns i Hammarland.

”Om det bara är jag eller om det finns flera av oss. Fortsätt gissa!” Vildsvinet i Hammarland fortsätter att gäcka jägarna.

Sexårige gråhunden Bob kom undan vildsvinsanfallet i måndags med blotta förskräckelsen och vilar nu ut i hemmet i Vestmyra med tio stygn i de bakre regionerna. För många hundar slutar det sämre än så efter närkontakt med uppretade vildsvin.

Grattis till Nordiska rådet!

Jag är inte längre bara stadsbo, finströmare och ålänning med stadig förankring i utlandet. Jag är också nordist vilket jag gärna vill utveckla.

Tack vare Nordiska rådet finns det en nordisk passunion vilket gör det fritt fram att resa mellan alla de nordiska länderna: Danmark, Island, Norge, Sverige, Finland, Åland, Grönland och Färöarna. Tack vare samma samarbete finns det också en gemensam arbetsmarknad i Hela Norden. Detta har sammantaget fört de nordiska länderna närmare varandra och skapar en viktig plattform även för Åland. Är man liten måste man, som bekant, finnas med där de stora rör sig.

I dag är det sextioett år sedan de första medlemsländerna Danmark, Island, Norge och Sverige möttes för första gången, ett knappt år sedan bildandet, den trettonde februari år 1953. Platsen var Christiansborg i Köpenhamn. Kring detta skulle jag tidigare inte reflekterat så mycket men från och med i år är jag en av Ålands fyra parlamentariker med tillträde till Nordiska rådet. Sammanlagt består rådet av åttiosju ledamöter. Det känns både främmande och pirrigt och det är med stora förväntningar jag ser fram mot att delta i mitt första möte i Akureyri på Island i april. Här kan man läsa mer om hur Nordiska rådet är uppbyggt och här finns den officiella hemsidan.

Åland må vara minst av alla medlemsstater och som vanligt gäller det då att komma med de mest genomtänkta inläggen och de vassaste argumenten. Det blir en helt ny utmaning igen och sådana ska man aldrig tacka nej till.

Här hela Norden och dess spelare samt Shetlands och Orkneys flaggor, två öar jag också håller mycket av.

För vänner av flödesscheman är det så här det fungerar. I teorin. 

I dag minns vi Lincoln

För exakt tvåhundrafem år sedan i dag föddes en man som skulle komma att förändra en hel värld. Han hette Abraham Lincoln och skulle bli USA:s sextonde och det republikanska partiets förste president för USA. Detta firar man fortfarande i dag då amerikanarna är ett folk som ogärna släpper taget om den historia som så tydligt finns med i allt som fortfarande händer.

Abraham Lincoln har jag tidigare hyllat. Som här efter att ha sett filmen om honom i ett skakigt flygplan på väg till Kroatien. Och här efter att ha insett det han kanske aldrig sade: Man kan inte stärka de svaga genom att försvaga de starka.

Skänk i dag en tanke till den man som byggde den demokrati vi i dag är en del av.

Abraham Lincoln i sin krafts dagar. Han föddes den 12 februari 1809 i Kentucky och mördades den 15 april 1865 blott femtiosex år gammal. Under den tiden hann han bli landets kanske viktigaste president.