Skilda världar, liknande problem

Två möten med bekymrade människor, det ena tyngre och viktigare än det andra men likväl sådant som väcker frågor om hur saker och tings sköts.

Först dagispersonalen som är rädda för vart barnomsorgen i Mariehamn är på väg. Vi har i staden, enligt dem, gått från världsklass för tio år sedan till ständig känsla av otillräcklighet i dag. Barngrupper växer, barn med speciella behov blir fler, föräldrar väljer allt oftare att hålla ungarna på dagis fast de själva är hemma (vilket inte är helt enkelt att förhålla sig till). Allt medan den personal som ska göra jobbet blir allt färre. Föreståndare ska dela sin tid tills de varken hinner leda eller vara med barnen.

Det kan inte vara rätt. Utan att veta exakt hur resonemanget gått när sparbudgeten lades tycker jag prioriteringarna känns underliga. Om vi INTE har råd att göra det absolut bästa för våra barn. Vad HAR vi i så fall råd med? Jag är fullständigt övertygad om att ju mer vi investerar i barn och unga, desto mindre kostar de när de blir äldre. Som trebarnsfar har jag i många år sett hur självuppoffrande och entusiastiskt stadens dagistanter och -farbröder sköter sitt jobb. Här måste nog en kursändring till stånd.


Oroliga dagistanter slår larm inför stadscentern om hur de planerade nedskärningarna slår mot kvaliteten inom det kanske viktigaste vi har. Barnomsorgen.

Ett stort litet problem
Sedan ett litet mer trivialt bekymmer som sätter fingret på nåt väldigt underligt – landskapets fastigheter och skötseln av dem. Männen på bilden är några av medlemmarna i Överby/Ytterby älgjaktlag som planerar för höstens jakt. Det är lite osäkert om det blir någon jakt då tillgången på bytesdjur är lite skakig... Men en fest måste man ju ändå ha. Sedan Hedenhös tider har jaktlagen hyrt Naturbruksskolan för sin fest. Vi har kommit dit tillsammans med inbjudna markägare, lagat mat, dansat och städat upp efter oss. Men inte i år. Skolan är av sparskäl nedlagd och hyrs inte ut. Trots att den står där, är uppvärmd och liksom spelklar. Ska detta bli ännu ett fall av tomt hus i landskapets regi så vet inte jag. Då råder det i varje fall inte brist på välfärd...




Jaktlagets nestor Roy Karlsson sprider några visdomsord bland älgjaktlagets medlemmar, de som nu frenetiskt letar festlokal sedan Naturbruksskolan inte längre kan hyras för en kväll.

Kommentarer

Populära inlägg