Fredsdag på Ukrainaplatsen

Fick möjligheten att säga några ord vid Ukrainaplatsen idag, på den internationella fredsdagen, stiftad av Förenta Nationerna i en uppmaning till stillhet och eftertanke. En dag som påminner oss om något så självklart och samtidigt det mest svårfångade i vår tid: fred på jorden.

Ungefär så här lät det:

Här, på Ukrainaplatsen i Mariehamn, har ni och vi stått varje dag sedan Rysslands invasion av Ukraina inleddes för snart fyra år sedan, envist, alltid. Denna närvaro är ett bevis på att vi aldrig får vänja oss vid krig, aldrig låta likgiltigheten smyga sig på. Ni påminner oss om att kampen för freden inte är en fråga om en dag om året, utan om alla dagar hela tiden. Över hela världen, där krig skördar liv och begränsar människors möjligheter. 

Åland är i detta sammanhang unikt. Vi är en plats där en internationell konflikt förvandlades till en fredlig lösning. Demilitariseringen och neutraliseringen av Åland är ett av världens äldsta aktiva fredsavtal. Det kom ur en tid av misstro och spänning, sprungen ur kaoset efter första världskriget och en värld i spillror, och blev ett exempel på vad diplomati och envishet kan åstadkomma.

Det är viktigt att minnas: vår ordning har fungerat i över hundra år inte för att alla parter alltid varit överens, utan för att man har hållit fast vid avtalen. Fred är nämligen inte en känsla. Den är inte en stunds stillhet mellan strider. Fred är ett avtal, en överenskommelse, ett löfte som måste förvaltas och försvaras, också, och särskilt, när tiderna är svåra.

Vi vet också motsatsen. Krig bryter ut när någon anser sig stå över avtalen, när gamla löften rivs sönder. När ord inte längre gäller, blir det vapnen som talar.

Det är därför Ålands historia bär på ett så viktigt budskap: Gamla avtal är inte föråldrade. Tvärtom, de blir värdefulla för att de står pall för tidens prövningar. Vår fred är äldre än oss alla, men den binder oss ännu. Den gör oss till en del av något större, något som påminner världen om att fred kan vara beständig. Det är med avtal och överenskommelser som med åldrande människor; för varje dag som går blir de mer sig själva, behöver inte låtsas. 

Det ni och vi gör här idag, på Ukrainaplatsen, är därför mer än en högtidlig gest. Det är en handling i samma anda. Vi säger: vi står upp för de löften som gavs. Vi försvarar rätten till självbestämmande. Vi väljer fred och hoppas världens alla krigszoner ska förstå.

Åland kan inte på egen hand stoppa de ryska attackerna mot Ukraina eller skydda barnen i Mellanöstern. Men vi kan bevisa att fred går att skapa och att det kan hålla i evighet. Och vi kan fortsätta tala, fortsätta påminna, fortsätta stå här tillsammans, tills dagen kommer då Ukrainaplatsen inte längre är en plats för sorg, utan en plats där vi kan fira outtröttligt arbete, envishet, fred, seger och frihet.

Freden är inte bara en dröm. Den är ett avtal, ett ansvar och ett dagligt val. Låt oss därför välja fred, idag, imorgon och alla dagar.

Tack för det ni gör.

Och tack till Sverker för bilderna!

Och till kämparna i IFK Mariehamn som slog VPS för första gången sedan 2019 om jag fattat rätt. Tack Dan för en fin kväll och tack Caj, ordningen är återställd!

Och för fantastiska insatser av Åland United som kämpade väl men inte riktigt nådde fram i cupfinalen mot HJK i Helsingfors.