Låt 2021 bli ett friskt nytt år

År 2020 är till ända och det är på tiden. Aldrig förr har vi väl sett så mycket fram mot att lämna ett år bakom oss för att ta oss an ett nytt. För ett år sedan stod vi förväntansfulla och såg fram mot ett nytt decennium med allt vad det innebär.

Efter ett tyst år går vi in mot ett nytt, fullt av liv, ambitioner och förväntningar.

Vi som varit med lite minns 1970-talet och oljekrisen och lågkonjunkturen, vi minns 1980-talet och dess högkonjunktur och glada dagar som slutade med att Berlinmuren föll.

Sedan följde 1990-talet och globalisering och tilltagande digitalisering för att därefter gå vidare till 2000-talet med dess terrorattacker och USAs förste färgade president som mer än mycket gav oss tro på en vackrare framtid.

2010-talet präglades av den arabiska våren som innebar slutet för diktatorer och början på frihet för länder som Syrien, Libyen och Jemen vilket i sin tur ledde till inbördeskrig och flyktingkatastrofer. Allt hänger ihop och världen blev säkrare och osäkrare; samtidigt.

När 2020 kom för exakt ett år sedan såg vi fram mot ett nytt decennium som en konstnär betraktar ett vitt papper, fyllt av möjligheter. Till följd av det sjunde kända coronaviruset vars följder blev covid-19 gick det mesta överstyr och vi på Åland har tillsammans med resten av världen ställts inför något vi som lever nu aldrig hanterat förr – en pandemi.

Jag har gett ut två böcker tillsammans med fotografen Therese Andersson och formgivaren Outi Bergman. Böckerna som är rikt illustrerade redogör för hälften av de dagar som formade ett år som för alltid finns kvar som ett starkt märke i historieböckerna.

Böckerna finns till salu på den här länken.

De kan också köpas på Mariehamns bokhandel och i Lisco.

Trots ett nytt läge fortsatte ändå livet, om än något begränsat. Jag genomförde ett sommarprat där jag berättade saker om mig själv som inspirerat massor av andra människor i liknande situation. Jag har stundtals varit närmast nerringd av folk som vill ha råd, uppmuntran eller bara prata. Alkoholmissbruk är en sjukdom som inte syns så tydligt i det offentliga rummet men som förorsakar elände och problem vilka förstör familjer och hindrar människor för att bli sitt bästa jag. I dag är jag friskare och starkare än någonsin och ett exempel på att det alltid finns möjligheter, även när det tycks nattsvart.

Lyssna på hela sommarpratet via den här länken.

Jag minns också året 2020 som präglat av osäkerhet kring vad som ska hända med öspelen, NatWest International Island Games. Efter talrika möten, förhandlingar och svåra beslut landade det hela i att tävlingarna återuppstår år 2023 på Guernsey.

Här kan du se hela tillkännagivandet.

Tillsammans med Fredrik Rosenqvist har jag under året startat en helt ny tidning som distribueras tillsammans med Ålands Sjöfart och som heter Ålands Handel.

Här kan du läsa både Ålands Sjöfart och Ålands Handel. OBS! Finns även som app där appar finns.

Samtidigt blev det också en podd som hittills gjorts i elva avsnitt och som snabbt seglat fram som Ålands största. Där pratas det hej vilt om precis allt sådant som gör världen roligare och rikare, det handlar om pengar, affärer, entreprenörer, kärlek, tygblöjor, schack, bitcoins, Napoleon, Hemingway, Wall Street, Bob Dylan, Paf och precis allt som gör livet levande. Välkommen in och lyssna, det är gratis och podden finns att hämta till exempel på Spotify.

På den här länken kommer du direkt till podden Ålands Handel.

Året blev inte bara kringgärdat av oro inför viruset. På Åland levde vi den allra största delen av året i en slags bubbla, helt utan att se sjukdomen. Arbetslkösheten rusade men hälsoeffekterna blev mycket små, ta i trä. Den nya tiden har gett outsinliga möjligheter till vardagsträning och frisk luft. Tillsammans med min livskamrat och -kärlek Helena har jag promenerat imponerande sträckor detta år. Det har aldrig känts långt då pratet alltid hållit oss sällskap. Nu när årets sista dag är här visar stegmätaren att vi gått 15.700 steg varenda dag, hela året. Det blir tillsammans drygt 5,7 miljoner steg och känns rätt coolt att blicka tillbaka på.

Till alla från oss önskar vi ett friskt och starkt år 2021. Tag hand om er själva och varandra och ses i vardagen som utgör själva livet.

Med vaccinet kommer hoppet om en öppnare och friskare värld, en sådan vi alla behöver.

Bra start för mindre käbbel

I dag följer jag upp finans- och näringsutskottets strävan mot större enighet och samsyn i den åländska politiska världen. Hittills har denna enighet inte riktigt visat sig från sin bästa sida men i utskottet finns tydliga tecken på vilja att förstå hellre än önskan att missförstå.

Skrev därför en insändare i ämnet och passar samtidigt på att önska alla en riktigt skön julhelg:

Enighet kring budget är grund för samsyn

Det är ett tecken i tiden och en föraning om utveckling och framtidstro att Ålands lagting i fredags, i det närmaste enhälligt, sade ja till det betänkande som finans- och näringsutskottet formulerat kring budgeten för år 2021.

Texterna som stöddes av alla ledamöter ställer krav på reformer, långsiktighet och partipolitisk samling. Det offentliga Åland har därmed att förhålla sig till ett dokument som har stöd i alla grupper vilket gör att reformer och utveckling inte bara är önskvärt utan en beställning.

Till exempel kan detta handla om att utveckla det ekonomiska ansvaret inom hela landskapsförvaltningen så att alla kostnader bokförs där de verkligen uppstår. Det inbegriper också ett uppdrag att leverera ett modernare sätt att styra i form av ett budgetpolitiskt ramverk och mycket annat som kan uppfattas som snärjigt men i själva verket kokar ner i att intäkterna ska räcka till utgifterna och nödvändiga investeringar – precis som i ett alldeles vanligt hushåll. Detta måste ske för att vi ska kunna fortsätta upprätthålla välfärd och trygghet till alla ålänningar.

För att veta hur stort detta handlingsutrymme är krävs långsiktiga prognoser som i och för sig är osäkra men som ändå tjänar som en ram inom vilken vi kan bygga framtiden. Historien har gång på gång visat att det saknats nödvändigt samförstånd kring det ekonomiska handlingsutrymmet vilket gör långsiktiga lösningar svåra. I dag är det svårare än någonsin att skapa denna ram som samtidigt är viktigare än förut att förhålla sig till. Till följd av den osäkerhet som råder är det också nödvändigt med breda överenskommelser och samsyn snarare än snabba och lokalpolitiskt drivna beslut. Landskapet Åland är i dag i stort behov av diskussioner och samverkan för att nå en gemensam syn kring de stora frågorna. I det arbetet måste vi alla sträva mot att förändra sättet vi hittills arbetat på, något som berör alla partier och ledamöter i lagtinget, och byta ut gnabb och felsökning mot genuina försök att driva frågor framåt. I behandlingen av budgeten för 2021 präglades finans- och näringsutskottet av denna vilja till långsiktiga och breda lösningar.

Vi valde bort polarisering för att istället söka gemensamma nämnare och det är ett starkt exempel på ett paradigmskifte som alla vinner på. Läget är utmanande för hela Åland till följd av pandemin som skärper kraven på alla som bär ansvar för vår självstyrelse och de företag som med sina skatter bär upp vår samhällsekonomi. I den mån det hittills funnits spelrum för käbbel mellan partierna råder nu nya tider som förändrar de politiska landskapen norrut och västerut. Det är hög tid att detta sker även på Åland; vi är alldeles för få och sårbara för att stå splittrade.

Jag hoppas alla läser och tar till sig utskottets betänkande och bär med sig budskapet från ett enigt lagting – om någonsin är det nu läge att med kraft och beslutsamhet nå överenskommelser över blocken med målet att skapa en självstyrelse som klarar sig även i framtiden. De stundande helgerna kommer väl till pass för denna nödvändiga tankeövning. Önskar med detta en fridfull julhelg, ett gott slut och ett nytt och friskt 2021, det första året då vi ska fira den självstyrelse som tjänat oss så väl sedan det började den 9 juni 1922.

Jörgen Pettersson

Ordförande i finans- och näringsutskottet

Ska man lyckas i pussel krävs tålamod och samarbete; ungefär så är det i politiken också och nu är dags att sluta bråka om bitarna för att koncentrera sig på helheten.

100 dagar om coronahösten

I dag kom den från tryckeriet, den nya boken om Coronahösten 2020 som jag skrivit tillsammans med fotografen Therese Andersson och formgivaren Outi Bergman. Den börjar den 15 augusti och slutar den 22 november och täcker in de händelser som formade en slags vardag under en höst vi aldrig ska glömma.

Här kan både Coronahösten och Coronavåren köpas, för leverans till hemmet, endast 24 euro per styck!

Bokens titel är ”Coronahösten – 100 dagar i det nya normala” och ska läsas som ett nyhetsreportage med personlig touch och lokalt anslag med internationellt perspektiv. Coronaviruset har slagit hårt mot hela världen och lämnat kaos och arbetslöshet bakom sig. I dag finns det vaccin som distribueras över hela världen i en logistiskt mycket svår operation.

Utdrag ur boken:

”Nu är det dags att knyta ihop våra insikter från ett år som för alltid förändrar oss och den tillvaro vi lärt oss ta för självklar.” 

”Alla är förvisso drabbade men medan många förlorat sin sysselsättning, sina kunder och en stor del av det sociala liv som utgör grunden för tillvaron är det många som tvingats arbeta hårdare än någonsin och tackla utmaningar vi aldrig tidigare sett.” 

”Vi hoppas våra böcker från denna extraordinära tid hjälper er minnas och skapar insikter om en tid vi aldrig kan glömma men helst hade undvikit. Vi gör inte heller den här gången anspråk på att sitta inne med sanningen eller svaren. Vi berättar vår bild av det som hände. Vi är vanliga ålänningar som lika förskräckta som alla andra betraktade pandemins framfart från sidan. Det här vår berättelse om 100 dagar mot det nya normala.”

 Till sist:

”År 2020 blev en lång inbromsning av precis allt. Vårt sociala liv upphörde på många sätt, resorna försvann liksom en stor del av umgänget. Arbetslösheten blev en del av vardagen på ett helt annat sätt än hittills. När detta skrivs har det gått elva månader sedan covid-19 första gången upptäcktes i Kina. Före det hade vi hanterat sex olika former av coronavirus med varierande framgång men oftast framgångsrikt. Det sjunde blev oss övermäktigt och jag tänker på det som alla gamla sjömän vet är sant – var sjunde våg är värst.” 

Att skriva en dagbok om en pandemi och dess effekter är både lätt och svårt samtidigt. Det lätta är att det finns hur mycket som helst som händer, det svåra är att veta om det är viktigt eller inte.

Jag hoppas alla som väljer att läsa boken ska gilla innehållet och spara den på en hylla någonstans för att läsa den om tio eller tjugo år. Då kommer det att vara ett historiskt värdefullt dokument.

Boken om Coronahösten finns i Mariehamns bokhandel och Lisco.

 Den kan även köpas för hemleverans på denna länk.

Arbetsplatser är viktigast

Först kommer arbetsplatser, sedan arbetsplatser och därefter arbetsplatser. För att lyckas med det krävs friska företag och ambitiösa medborgare. För att nå detta krävs samsyn och samarbete, löd Centerns gruppanförande i budgetdebatten:

Talman,

för att vi ska klara oss framöver finns det två saker vi aldrig får glömma. För det första att det finns arbetsplatser för vår befolkning. För det andra att Åland förblir ett samhälle som ungdomar vill stanna kvar i eller återvända till. Vi behöver framtidstro och vi behöver handlingskraft på alla nivåer. Därför är det viktigt att finans- och näringsutskottet hittat enighet och samsyn i stora och centrala frågor.

Betänkandet från FNU innehåller mycket och kan till vissa delar uppfattas som kritik och till andra som beröm, det är som det ska vara. För att nå samsyn måste alla vara redo att göra kompromisser. Det är ett allvarligt och uppriktigt försök att hitta bred politisk samling och det är en väg vi från Centern stöder. Vi lever i en verklighet vi aldrig tidigare upplevt och vi måste anstränga oss tillsammans för att hitta lösningar som skapar sysselsättning och möjlighet för företag att överleva och växa. För att tala klarspråk. Vi befinner oss i en kris och måste göra saker vi inte är vana vid. Vi kan inte resa och vi får inte umgås och vi delar detta med hela den övriga världen. Ni känner alla till uttrycket att när man är frisk är önskemålen många men när man är sjuk vill man bara en sak.

Från Centerns sida hoppas vi att år 2021 blir året då vi gemensamt försöker nå samsyn kring hur Åland ska göra. Vi har nämligen inte råd att gå splittrade mot framtiden. Enligt vår uppfattning har finans- och näringsutskottet tagit ett viktigt steg i den riktningen. Centerns lagtingsgrupp lyfte i remissdebatten vikten av de förpliktigande orden från behandlingen av den fjärde tilläggsbudgeten. De löd ”Utskottet bedömer att situationen för Åland är så allvarlig att det manar till samling.”

Betänkandet som vi debatterar i dag bär spår av den förhoppningen. Tack vare insatser, och eftergifter, från alla partier finns det nu en god grund att stå på i det fortsatta arbetet med att skapa långsiktig finansiell balans, något vi alla är beroende av, oavsett vilken sida av regeringsbänkarna vi för ögonblicket sitter vid. Åland är summan av många olika beslut men inte sedan krigsåren i mitten av 1900-talet har osäkerheten kring framtiden varit lika stor som i dag. Detta ställer extra höga krav på alla ålänningar och alldeles särskilt på alla vi som fått i uppdrag att hantera våra gemensamma angelägenheter som valda parlamentariker och i förlängningen den landskapsregering som arbetar på vårt uppdrag.

Lagtingsgruppen stöder den övergripande tanken från finans- och näringsutskottet att i nuläget avstå alldeles för hårda åtstramningar i de offentliga utgifterna men att arbetet genast måste fortsätta med att hitta reformer som krymper det strukturella underskottet. I praktiken betyder det att arbetet med en så kallad omställningsbudget nu måste inledas med målet att vara klar i vår. Avsikten var att den skulle genomförts våren 2020 men till följd av pandemin fick den anstå vilket är förståeligt. Ärendet brådskar och inte minst alla våra serviceproducerande kommuner behöver både hjälp och stöd för att kunna fortsätta leverera vardagstrygghet till alla medborgare. Från Centerns sida är vi glada över att Kommunernas socialtjänst nu blir verklighet och att en stor tyngd därmed försvinner från kommunkansliernas vardagar.

Äntligen, säger vi och understryker igen nödvändigheten av politisk samling kring svåra frågor. Det är en fröjd att se hur arbetet löper över partigränserna i den nya partistyrelsen. Vi hoppas också, i likhet med utskottet, att finansåret 2021 blir startpunkten för en ekonomisk styrmodell som kännetecknas av tydlig rambudgetering och utvecklad resultatstyrning. Insikterna om ekonomiska realiteter måste öka på alla nivåer. Låg produktivitet och sjukfrånvaro kostar och bör undvikas med hjälp av starkt, pådrivande och inspirerande ledarskap där alla arbetstagare får växa och nå sin fulla potential. Är det något pandemin lärt oss är det att livet sker lokalt och tillsammans vilket vi aldrig får glömma.

Landskapsregeringen har visat prov på ett enastående ledarskap i en svår tid och är därför väl lämpad att fortsätta den svåra uppgiften att lotsa självstyrelsen framåt, mot det stundande hundraårsjubiléet. Det är många frågor på agendan. Exakt vilka reformer som ska prioriteras är i första hand ett operativt uppdrag och något för landskapsregeringen att hantera.

Från Centerns lagtingsgrupp vill vi ändå lyfta behovet av tydlig och transparent ekonomisk politik och styrning och betonar vikten av att utveckla finanspolitiken till något långsiktigt där målet ska vara stabilitet och utgifter som motsvaras av intäkter. Det är vi skyldiga vår självstyrelse och det jobbet har blivit väldigt mycket mer utmanande till följd av pandemin som satt stopp för så mycket. Det är vanskligt att jämföra oss alltför mycket med kringliggande och väldigt mycket större länder men det som hände i Sverige efter 1990-talskrisen stämmer till eftertanke och utgör inspiration. Då var det fastighetsbranschen som kraschade och utlöste en finanskris vilket ledde till valutakaos och en höjning av marginalräntan till 500 procent. När det hände stod alla frågande men efteråt insåg alla att den krisen utgjorde det värsta som hänt just Sverige sedan det andra världskriget. I efterhand blev det också det bästa för ur krisen kom ett starkare och friskare Sverige.

Finland har också genomgått liknande stålbad och laman som i tid låg nära Sveriges finanskris utlöste enorm arbetslöshet och skapade ärr som landet fortfarande lever med kulturellt, politiskt och socioekonomiskt. Dessa länder hanterade sina kriser på olika sätt men båda gjorde det målmedvetet och långsiktigt och lät sig också inspireras av varandra vilket sannolikt gjorde att de nordiska ekonomierna kom tillbaka på banan hyggligt snabbt efter kraschen. Genom att förena alla våra krafter kan vi också göra Åland friskt, attraktivt och konkurrenskraftigt igen. I remissdebatten förde vi fram tanken på ett gemensamt och flerårigt ekonomiskt synsätt för Åland, ungefär som man gjorde i Sverige efter krisen. Där kom man överens om fleråriga utgiftstak, överskottsmål, ekonomisk stabilitet, effektiv hushållning och tillväxtmål vilket mynnar ut i attraktionskraft. Den kris som Åland nu genomgår ställer höga krav på oss alla och därför understryker vi gärna behovet av politisk samling för att försöka skapa ett ramverk vi alla kunde hålla oss till.

Pandemin gör detta arbete brådskande för vi har en självstyrelse att sköta och den ska om bara två veckor finansieras med ett helt nytt system som på många sätt är bättre än det föregående men som kräver en näringspolitik som skapar friska och lönsamma företag och arbetsplatser över hela Åland. Det är privata företagare som bygger välfärd och därför är det direkt nödvändigt att göra Åland attraktivt för inflyttning vilket också stärker den gemensamma ekonomin. Detta kräver en expansiv finanspolitik som träffsäkert skapar tillväxt och därmed arbetsplatser inom den privata sektorn. Vi hoppas såklart alla att våra gränser ska öppnas på nytt och att resandet ska få en renässans och då gäller att vi står redo.

I samband med pandemin och de stängda gränserna har den åländska BNP-utvecklingen inte bara avstannat. Just nu ser det ut som om vår ekonomi krymper med sexton procent under detta år. Det är med råge mest i Finland och visar tydligt hur mycket krishanteringen kostat i pengar. Vi har drabbats av rekordhög arbetslöshet och måste stå redo för de konsekvenser detta kan medföra i form av social oro och en känsla av hopplöshet. Vi stödjer tanken på en ”Ekonomi i balans” och prioriterar det målet mycket högt. Sommarens tre idégrupper skapade många goda idéer och några av dem lyfts fram i betänkandet vilket vi stöder, till exempel förstärkning av Ålandskontoret, offentlig riskkapitalförsörjning, att högskolan ska fungera som motor för Åland och bildande av attraktionskraftsenhet. Som en konsekvens av det uteblivna resandet har Åland drabbats hårt och nu måste vi alla arbeta för att återskapa attraktionskraften och göra Åland till det självklara målet för alla som bor runtom Östersjön och bortom. Jag slutar som jag började och påminner om det viktigaste. Vi måste göra allt som står i vår makt för att få ner arbetslösheten och starta samhället på nytt. Många av våra företag står i dag och gungar utan att veta om de kan överleva eller inte. Det hänger på hur pandemin utvecklar sig och när vaccinet kommer och när resandet kan nystarta. Fram till dess ska vi förbereda oss på en stark comeback.

I vårt uppdrag i denna sal ingår därför att gjuta framtidstro i alla ålänningar, överallt, och då är det uppriktiga försök till politisk samling som präglar finans- och näringsutskottets betänkande behövligt.

Så länge tillväxten fortsätter att växa på Åland och det finns arbetsplatser åt helst alla fortsätter Åland att växa och frodas. Foto: Pixabay.

Starkt jobbat i utskottet

Varje budgetförslag som lämnas av Ålands landskapsregering till Ålands lagting behandlas ingående av ett utskott innan lagtinget tar beslut. I dag presenterade finans- och näringsutskottet sitt betänkande som präglas av samsyn i högre grad än bråk. Det känns helt rätt att i dessa tider bidra med konstruktivitet och eftertanke och hela processen slutade med endast tre omröstningar vilket jag tror nästan aldrig hänt förut. I presentationen sade jag ungefär så här:

Talman,

låt mig börja med att nämna några av de slutsatser som finans- och näringsutskottet dragit i samband med behandlingen av budgetförslaget för 2021. Landskapet Åland och självstyrelsen befinner sig i en utomordentligt utmanande och exceptionell situation. Arbetslösheten är historiskt hög och den övergripande ekonomiska aktiviteten låg till följd av pandemin.

Vi står också inför ett nytt finansiellt system som från och med år 2021 gör landskapet Åland mer beroende av friska företag, inflyttning och hög sysselsättning än förut. Vårt underskott i de offentliga finanserna är i år uppemot åttio miljoner euro vilket tarvar åtgärder på i stort sett alla plan. Pandemin berör oss alla och alldeles särskilt ryggraden i den åländska ekonomin – passagerartrafiken och den besöksnäring som går hand i hand med fri rörlighet.

Mot den här bakgrunden gäller att med omsorg och stor eftertanke analysera och genomföra åtgärder med målet att nå större hållbarhet i hela landskapets ekonomi. Detta har finans- och näringsutskottet gjort och nått några rekommendationer som framkommer i betänkandet och som jag snart återkommer till. På ett rent allmänt plan står det bortom alla rimliga tvivel klart att nya satsningar och skattefinansierade verksamheter måste analyseras noga innan de verkställs eller ens fortsätter.

Detta ställer höga krav på det finansiella och politiska ledarskapet och förutsätter en annan och noggrannare kontroll än hittills. I samband med hanteringen av budgetförslaget har utskottet hört sjuttionio ålänningar med olika vardagar och perspektiv på vad landskapet Åland borde göra. Var och en av dem har på varierande sätt lämnat spår i betänkandet som debatteras i dag och som präglas av samförstånd i högre grad än missförstånd.

Jag vill tacka alla utskottsmedlemmar för att ni på ett framåtriktat och osjälviskt vis bidragit till texterna och tagit ett steg närmare den politiska samling som lagtingets alla ledamöter efterlyste i samband med att vi debatterade tilläggsbudget nummer fyra tidigare i höst. Det står oerhört klart att den ekonomiska verkligheten i pandemins spår är brutal och kräver åtgärder av oss alla. Vi ska inte tokspara för det gör bara situationen ännu värre men vi ska reformera och förändra för att långsiktigt komma tillrätta med den alltför stora skillnaden mellan intäkter och utgifter.

I utskottsarbetet har vi låtit detta prägla diskussionen och vinnlagt oss om både ton och innehåll i texterna. Ni har alla fått betänkandet och det nyttjar inget till att läsa upp hela. Jag vill ändå lyfta några frågor som är av särskilt intresse inför kommande budgetår. Vi har till exempel själva budgetprocessen som borde ses över med högre transparens och förståelse som mål. Vi har efterlyst detta i repriser och nu är dags för verkstad. Vi måste nå ett system där långsiktighet, såvitt möjligt, ska råda. Detta inkluderar fleråriga prognoser över inkomster och utgifter vilket gör det möjligt att skapa ett budgetpolitiskt ramverk och modernare styrmodell. Redan före pandemin slog till hade vi ett underskott i landskapets offentliga finanser på uppemot trettio miljoner euro och nu måste det till nya system, annars är nedskärningar i välfärden oundvikliga.

Vi måste prioritera och detta kan bara ske med hjälp av reformer och en ny finanspolitik som grundar sig på fleråriga utgiftstak, överskottsambitionerl (om möjligt) och breda finansiella mål; något som är självklart i både Finland och Sverige. Det är utskottets fromma förhoppning att vi alla skulle komma överens om synen på läget just nu och inför det kommande decenniet för att därmed nå samsyn kring det ekonomiska handlingsutrymmet med målet att över tid anpassa utgifterna till inkomsterna; detta är nödvändigt för självstyrelsens utveckling och framtid. Vi kan inte fortsätta att hantera kostnader på årlig bas utan att ha en övergripande samsyn kring intäkterna. Vi måste skapa ramar och vi måste nå långsiktighet. Utskottet har analyserat behovet av en efterfrågad och utökad lånefullmakt, från 60 miljoner euro till 77 miljoner.

Mot bakgrund av det oerhört ansträngda läget och behovet av reformer har utskottet gått in för att inte utöka fullmakten som beviljades i samband med hanteringen av tilläggsbudget nummer fyra. Det är bra att lånebegäran kommer inför helåret 2021 men innan utskottet godkänner att den växer vill vi att landskapsregeringen presenterar fleråriga finansieringsanalyser där det framgår hur skuldbördan förväntas utvecklas över tid och hur lånen ska återbetalas. Utskottet föreslår därför att den nu beviljade fullmakten på 60 miljoner euro förlängs från den 30 mars till den sista december 2021. Talman, det är mot bakgrund av det sagda tufft för väldigt många just nu. Tack och lov är vår välfärd stark och våra företag många, några av dem har klarat pandemin bra.

Nu, om någonsin, gäller att skapa tillväxt och arbetsplatser och satsa våra pengar och resurser på sådant som är långsiktigt lönsamt. Exakt vad detta är vet ingen och just därför är det viktigt att investera i kunskap, social hållbarhet, ny teknik, utbildning och sådant som skapar framtidstro och attraktionskraft och, framför allt, arbetsplatser. I utskottets behandling har vi nämnt de orden ofta tillsammans med konkurrenskraft och det är sådant vi aldrig borde glömma. Vi kan bara skapa riktig hållbarhet genom att bygga ett samhälle som är minst lika bra som våra omkringliggande regioner. Misslyckas vi med det flyttar folk bort vilket minskar skattekraften och så vidare. I denna strävan efter konkurrenskraft och skatter har utskottet identifierat några branscher där efterfrågan är stor på våra omkringliggande marknader och därför stödjer vi ett distributionsstöd till livsmedelsföretag och därför väljer vi att lyfta fiskodling som en avgörande ingrediens i att skapa hållbarhet i skärgården. Denna fråga är såklart ett politiskt känsligt fält och våra vänner i Hållbart Initiativ och socialdemokraterna håller inte med men det gör vi andra i utskottet.

Med beaktande av sysselsättning och exportintäkter anser majoriteten att industrin har en framtid, att folk runtom oss behöver mat och att det inte vore mer rätt att fiskodling sker någon annanstans. Vi förutsätter såklart att detta sker i samklang med miljökrav och med omsorg om våra gemensamma resurser som till exempel rent vatten och en inbjudande skärgård. Tack vare de etablerade fiskodlingarna är skärgården i dag levande året runt och det är något vi borde fortsätta uppmuntra.

En annan fråga som är svår och ständigt högaktuell är vår vardagsservice som sköts av sexton kommuner. I takt med att kommunernas ekonomi blir allt mer ansträngd samtidigt som kommunernas lagstadgade skyldigheter ökar kommer Åland allt närmare en verklighet där kommunerna inte längre har realistiska ekonomiska förutsättningar att fullgöra sina skyldigheter ens med de tillskott som landskapsandelssystemet ger. Att utöka kommunernas lagstadgade skyldigheter i en utsträckning som kommunerna inte kan finansiera är inte hållbart.

Landskapets ekonomiska situation tillåter inte heller att de totala offentliga utgifterna ökar. Därför behövs samling för att komma överens om de lösningar som bäst banar väg för ett framtida välfungerande livskraftigt samhälle. Vi lever just nu i en slags brytningstid där Kommunernas socialtjänst startar efter årsskiftet och måste få arbetsro för att komma igång. Som jag nämnde inledningsvis i dag är KST redan i dag ett starkt exempel på vad politisk samling kan åstadkomma.

I denna budgetbehandling har vi för första gången också försökt vidga våra vyer och anlägga ett barnperspektiv på det hela. Det är uppfriskande på många sätt och något vi varmt rekommenderar. Det råder nämligen stor skillnad mellan vuxenvärldens kan-allt-filosofi och barnets vardag. Hade vi alltid agerat utifrån barnens bästa hade vi sett till skolskjutsarna fungerar även om föräldrarna väljer att separera. I dag är det inte så. Utskottet har i samband med budgetbehandlingen också erfarit att alltför många ungdomar fortfarande trillar mellan stolarna beroende på oklarheter i vem som ska göra vad när det gäller vidareutbildning. Så kan vi inte ha det. I Finland går man in för att förlänga läroplikten nästa höst till 18 år. Det är för tidigt och osäkert att säga att vi ska gå samma väg på Åland men det är också för tidigt att slå fast att vi inte ska göra det. Landskapsregeringen måste nu analysera det som händer i Finland och komma tillbaka med förslag till åtgärder.

Vi vill inte att våra åländska ungdomar ska stå sämre rustade för framtiden än ungdomarna i Finland. Vårt ekonomiska läge är extremt utmanande och därför har utskottet valt att slå in på sparsamhetens stig. Vi vill, därtill inspirerade och uppmanade av finansministern i remissdebatten, begränsa lånefullmakten till 60 miljoner euro för att sätta tryck på behovet av reformer och analyser.

Vi har valt att lyfta bort pengar från en utredning kring en bro över Prästösund för att skapa arbetsro för den kommitté som har till uppgift att granska förutsättningarna för en tunnel till Föglö. Det står landskapsregeringen fritt att återkomma med detta anslag när tunnelkommittén är färdig med sitt arbete.

Det finns andra investeringar som utskottet fört ett resonemang kring, till exempel det planerade smittskyddsrummet vid ÅHS. Utskottet inser behovet men understryker att investeringar ska ske i samarbete med Fastighetsverket för att uppnå mesta möjliga flexibilitet i alla byggnaders användning och disposition. En fråga som absolut inte är enkel men ändå nödvändig att lyfta är finansieringen av Ålands radio som minskar till följd av övergången till medieavgift. Hur viktig public service än är för vårt gemensamma Åland är den ekonomiska verkligheten ännu viktigare.

Åland har i dagens läge inte finansiellt utrymme för något annat än nödvändigheter vilket utmanar mycket av sådant vi fram tills nu tagit för självklart. Vi genomgår en slags stresstest av hela självstyrelsesystemet och i det arbete måste alla delta. Betänkandet över budgeten 2021 är unikt och präglat av stor samsyn och vilja att göra bättre. Vi har försökt nå politisk samling och vi har till stor del lyckats, alla ledamöter i utskottet, ordinarie och de suppleanter som närvarat, har på olika sätt bidragit till innehållet i betänkandet. Alla inblandade partier har tvingats till olika eftergifter och även om ingen budgetmotion godkänts lever många av förslagen i motionerna kvar i betänkandet.

Jag vill gå så långt som att slå fast att detta betänkande skapar underlag för en långsiktigare finanspolitik med målet att göra Åland starkt och friskt igen med målsättningen att skapa arbetsplatser och bygga framtidstro.

Talman, innan jag slutar vill jag rikta mitt och de övriga ledamöternas tack till utskottssekreterare Emma Dahlén som efter årsskiftet återgår till sitt jobb vid Mariehamns stad. Emma Dahlén har lyhört, tålmodigt och lösningsorienterat lyssnat in, analyserat och formulerat ganska yviga tankar till pregnanta slutsatser. Detta har gjort utskottets arbete både progressivt och levande och eftersom jag har äran att inleda denna debatt vill jag gärna att ni alla försöker göra som vi gjorde i utskottet; lyssna på argumenten, invänd sakligt och kom ihåg att bakom varenda mening finns en människa som liksom du själv drivs av att göra Åland bättre för alla. Med detta önskar jag alla en livfull och framåtblickande debatt, vi har utmaningar framför oss men vem är bättre skickade att hantera sådana än ni som sitter i denna sal just nu?

Varje framgång börjar med en gemensam syn på problemet vilket ofta leder till beslutsamhet och laganda. Politik präglas inte alltid av detta men det gör detta betänkande från finans- och näringsutskottet.