Stor eller liten är frågan

Så blev det då Kökar en hel dag och Mariehamns stads politikerskolning en helkväll. Det var en färd mellan skilda världar. Ändå får man slå fast en liten detalj som likt en sten i en sko fastnade i mitt medvetande. Det hördes fler skratt under en dag på Kökar än under en kväll i stadshuset.

KÖKAR

Det var inget varmt mottagande det bjöds på på Kökar. Vädermässigt. Mänskligt finns inget att anmärka på. Värdarna begripas sig på värdskap och minestronesoppan på Sommarängen var inget annat än världsklass!

Här bor 249 personer i dag och skuldsättningen är närmast grekisk. Det beror på i stort sätt en enda sak. Bygget av äldreomsorgen. Från sidan har det bygget tett sig lite svårt att förstå mot bakgrund av den finansiella situationen. Men efter att ha hört motiven bakom satsningen måste jag tillstå att kommunen i stort sett gjorde allt rätt. Hade man väntat eller sparat eller inte byggt alls hade det liv som i dag finns kvar på Kökar flyttat någon annanstans. Det kanske det gör ändå, men om inte annat har den utvecklingen hejdats något. I dag råder dessutom viss optimism. Kommunen planerar för ett bostadsområde i Helsö, inte långt från Västra sundet, vilket blir ett av de finaste som någonsin skapats i bostadsområdesväg. Utsikten därifrån kan omöjligt bli annat än magisk. Dessutom pågår långt framskridna planer på en orkidéodling i privat regi på kommunens mark. Krisen är absolut inte över, men kampviljan lever stark på Kökar.

MARIEHAMN

Det var mycket folk i stadshuset när det ordnades politikerskolning på torsdagen. Programmet var synnerligen fylligt med så mycket förvaltning att mer hade blivit frosseri. Mantrat kring den ekonomiska situationen var att läget är ”dystert och osäkert”. Alltmedan midvinterkölden utanför stärkte sitt grepp om en sovande stad.

På lite drygt tre år flyttar lika många människor in till Mariehamn som i dag totalt sett bor på Kökar (inflyttningstakten till staden är sett över tid 75 personer per år). I Mariehamns stad är 800 människor anställda. Det råder alltså inte många likheter mellan de två kommunerna. Förutom på en punkt. det finansiella läget är dystert även i Mariehamn. Hävdar i vart fall stadsledningen som bokstavligen hamrar in mantrat ”dystert och osäkert” i de nyvalda beslutsfattarna. Kökars lån per invånare uppgår till 6.834 per kökarbo medan stadsborna är skyldiga 2.258 euro per gubbe och gumma. Det borde alltså i runda slängar vara tre gånger värre på Kökar än i Mariehamn. Ändå var det ingen på Sommarängen som beskrev läget som ”dystert och osäkert”. Faktiskt rentav tvärtom.

Om det gör Kökarborna blåögda inför en krass verklighet eller om det gör stadsledningen deppig och defensiv ska jag låta vara osagt. Förmodligen finns det sanningar i båda. Jag får dock konstatera att det var närmare till skrattet på Kökar och Sommarängen än i stadshuset denna torsdagskväll då temperaturen på utsidan föll ner mot minus sexton grader och man till sist tvingades inse att vintern är här.


Jag får också konstatera att Kökarborna gör allt som står i deras makt för att folk och företag ska finna kommunen attraktiv. På den punkten skulle kommunen Mariehamn må bra av lite mer kökartag i sig. Måhända man inte i sådana fall skulle klara sig med lite färre utredningar och istället rikta in sig på att bygga själva istället för att hänvisa alla till Jomala.


Och kom ihåg att gå och rösta. Det är viktigt oberoende vad ni råkar tycka om de två kandidaterna. Gillar ni ingen så rösta blankt, men gå dit!

Ha en skön söndag, i morgon kör vi igen!