Ha en bra dag, hela Finland

Det har i dag gått nittioåtta år sedan Finland under dramatiska former fick sin självständighet och kunde börja bygga det samhälle som vi i dag lever i. Det har funnits gott om umbäranden och utmaningar längs vägen men no matter what så har Finland och Åland hittat lösningar och gått vidare. I dag är utmaningarna lika stora, om inte större, än tidigare. Den ekonomiska verkligheten gör att båda Finland och Åland måste hårdprioritera när det gäller investeringar och verksamhet. 

Om Finland och Åland har jag skrivit ofta och mycket. Det är ett komplext förhållande där ingendera parten är riktigt nöjd. Ibland är det pengar det handlar om, ibland är det språk, idrott, politiskt inflytande eller något helt annat. Fast just i dag släpper vi sådana världsliga ting och gläds tillsammans åt att vi faktiskt har en självständighet att fira. Det finns många som inte har det.

Länkar som passar bra att läsa en dag som denna:

Fjolårets firande!
Dagen då freden kom till Finland.
Krigets första dag.
Slaget som räddade Finland och Åland.
Galningen Stalin som ledde anfallet från Sovjetunionen.

Google hyllar också Finland en dag som denna.

En väldigt våt jaktdag

Jakt är nöje. Sägs det. Fast i går var det... annorlunda, som nöje betraktat. Lagtingets jaktklubb kallade till jakt i Kastelholm och några kom. Ibland har det varit många fler.

Stormen Helga avskräckte och med viss rätt. Den första såten tillbringade jag i ett jakttorn på ett hygge vilket är precis samma sak som att sitta på en flygplansvinge på en DC 9. Det är kallt, blåsigt och blött. Jakt är i det fallet inte alls nöje, snarare tvärtom.

Hur som. Dagen förlöpte utan missöden, ett smaldjur fick sätta livet till och den tyska bratwursten smakade förträffligt. I dag ska det spelas squash och det finns risk för viss träningsvärk i morgon och ett par tre veckor framöver. Matcherna börjar kl 12.00 och platsen är Vikingahallen.

Ibland blir det helt enkelt inte roligare än så här när man står på pass i en skog.

Fler män, färre kvinnor

I går var inte bara dagen då Hoburgen lämnade Mariehamn efter att i snart sex år ha legat förtöjd vid Västerhamn. Det var dessutom dagen då Ålands statistik- och utredningsbyrå avslöjade den senaste statistiken om den åländska befolkningen. Den visar bland mycket annat att kvinnoöverskottet försvunnit. Från att under flera årtionden ha funnits ett hundratal fler kvinnor än män är skillnaden nu utjämnad. Eftersom fler män än kvinnor flyttade in under 2014 är vi i dag nästan i balans. Inte riktigt, än så länge finns något fler kvinnor.

Statistiken visar också med iskalla siffror som stöd att skärgårdsbefolkningen fortsätter minska. Medan i stort sett hela övriga Åland växer minskar skärgårdsborna till antalet. Det är ytterst utmanande mot bakgrund av att den skattefinansierade trafiken aldrig varit lika omfattande som under den aktuella perioden. Skärgårdens överlevnad närmar sig ett allt skarpare läge.

Hela den aktuella rapporten kan man läsa här.

Det är från skärgårdskommunerna som befolkningen flyttar.

I mitten av 1990-talet var kvinnoöverskottet som allra störst på Åland. I dag är skillnaden i antal mellan kvinnor och män i stort sett utjämnad.

Regeringen gör en copycat

I gårdagens plenum tog jag upp jag tre direkta textplagiat i det regeringsprogram som debatterats denna vecka. De tre åländska regeringspartierna Liberalerna, Socialdemokraterna och Moderaterna har kopierat hela meningar från det rikssvenska Folkpartiets valmanifest och låtsats som det var egna skrivningar. Hade det skett i skolmiljö hade det blivit livat, där ser man allvarligt på textplagiat.

Detta möttes inte av ånger eller förlägenhet eller ens lite ågren. Tvärtom blev regeringsledamöterna arga över att frågan lyftes. Lantrådet Katrin Sjögren höll ett upprört anförande (smickrande att hamna i centrum! :-)) där fokus låg på nån slags liberal kompass som visade riktningar och what not. Jag får konstatera att det tydligen enligt denna kompass är helt okej att plagiera texter och låtsas som om de vore egna.

Bäst sammanfattade Veronica Thörnroos hela cirkusen med hjälp av ett citat från min gamle kompis, Sven Duva:

”Den kulan visste hur den tog, det måste erkänt bli”,
Så talte generalen blott, ”den visste mer än vi”.

Själva anförandet då? Det löd ungefär så här:

Talman, 

Det är ju så klart en möjlighet som inte får passera att uttrycka några ord när ett nytt regeringsprogram presenteras. Det ska ändå sägas direkt, jag hade trott vi skulle få ta del av mer konkreta planer än vad som är fallet. Mycket i programmet låter förnuftigt, rimligt och klokt men jag kan ändå inte släppa det faktum att det i hög grad handlar om självklarheter som få kan ifrågasätta. 

Jag hoppas verkligen, för hela Ålands skull, att regeringsledamöterna tar sig själva i kragen och kommer med tydligare och gärna egna planer inför framtiden. En snabb analys av regeringsprogrammet ger vid handen att det är lite si och så på den punkten. 

Är till exempel Moderat Samling och Socialdemokraterna medvetna om att programmet bär mycket tydliga spår av det valmanifest som häromåret lanserades av svenska folkpartiet i Sverige, alltså det socialliberala parti som nyligen bytte namn till Liberalerna? 

På tre olika sakområden i regeringsprogrammet finns texter som ordagrant och bokstavligen hämtats från rikssvenska Folkpartiet vars starkaste stöd finns i storstadsområdena, särskilt i Stockholm. Nu är liberalismen som idé inte så dum, särskilt som de svenska liberalerna under de senaste decennierna valt en allt tydligare borgerlig väg. Det känns ändå främmande att läsa orden som ska styra Sveriges tio miljoner invånare i det regeringsprogram som ska forma Åland. Och bortsett från det tveksamma i att kopiera uttryck har vi dessutom det akademiskt ohederliga i att skriva text utan att ange källa. Hade regeringsprogrammet varit en skoluppsats hade läraren blivit ursinnig. Man tar nämligen inte andras texter utan att ange källa.

Jag har i en snabb analys hittat inte mindre än tre avsnitt som plockats direkt ur svenska folkpartiets valmanifest och en skrivning som dessutom finns i en riksdagsmotion inlämnad av folkpartistiska ledamöter. Det kan såklart finnas fler plankningar men jag hittade inget från de rikssvenska socialdemokraterna och moderaterna vilket kan tyda på att deras åländska kamrater varit skickligare på att hitta egna lösningar än regeringsbildaren. Eller så har deras inflytande varit svagt.
Jag börjar med utbildningssidan där jag förväntat mig större ansträngningar att formulera egna åländska mål för vår åländska skola. Istället får jag ett citat som lyder ”Utbildningar bryter barriärer och öppnar nya vägar”. Detta skriver landskapsregeringen och detta underströk lantrådet inledningsvis i debatten vilket låter klokt men absolut inte är någon egen tanke. I själva verket är meningen en direkt avskrift ur Folkpartiets senaste partiprogram. Betyder det att det är den svenska skolan som regeringen vill efterlikna? I så fall vill jag gärna avråda. Man gör det mesta bra i Sverige men skolsystemet är inte alltid ett föredöme.

Jag går vidare till avsnittet om en hållbar infrastruktur. Den allra första meningen som anger tonen lyder ordagrant ”Människors frihet och välstånd gynnas av goda kommunikationer”. Smaka på det. Frihet, välstånd och kommunikation. Vem behöver egentligen mer här i livet? Jag kan till och med känna viss avund gentemot den som en gång skrev ner de orden ty de är mycket talande och styr även Folkpartiet i Södra Älvsborgs syn på infrastruktur. Senare har samma ord använts i en färsk motion i Sveriges riksdag, undertecknad av sju folkpartistiska ledamöter.

Varför gör man detta i det regeringsprogram som ska styra Åland de kommande fyra åren? Saknas idéerna? Är det tidsbrist? Kan regeringen inte skriva? Är det lättja eller något annat? Plagiat borde inte vara något man vill förknippa en regering med. Hur ska vi förklara för våra elever i våra skolor att man inte får planka texter när vår egen regering inte bryr sig?

Det stannar inte där. Avsnittet Äldreomsorg, inleds med följande beskrivande meningar: ”Äldreomsorgen ska vara serviceorienterad och ha som uppgift att underlätta för den äldre att utforma sin vardag efter sina önskemål. Självbestämmande och valfrihet är lika viktigt för alla oavsett ålder. En god äldreomsorg är en rättighet för alla som behöver den.”
Jag behöver kanske inte säga det men jodå, meningarna är ordagrant kopierade från Folkpartiets valprogram år 2014.

Vi har alltså att göra med regeringspartier som valt att ta andras texter istället för att producera egna. Det är kanske inte möjligt att återremittera hela programmet men jag hoppas slippa se liknande klavertramp i framtiden. Vi är Åland och ska försöka formulera våra egna mål, åtminstone i ett regeringsprogram där tre olika partier ska samarbeta. Eller finns detta folkpartistiska, socialliberala och storstadskramande tankegods även hos de åländska socialdemokraterna och moderaterna?

Nog om detta, jag vill också lyfta fram några andra områden som jag tycker det är viktigt att hålla ett extra öga på. Exempelvis kulturen som utgör den märg som varje samhälle växer av.

Kring just kulturfrågor är det svårt att finna tröst i regeringsprogrammet. I själva verket finns inte ett uns av nytänkande, snarare tvärtom. Det står i programförklaringen att kulturen ska skapa ”möjlighet till personlig utveckling, upplevelser av glädje och skönhet, provokation och samhällskritik, gemenskap och ökad förståelse för andra och sig själv”. Med några få ords undantag är det också en kopia, fast av det som dåvarande lantrådet Roger Nordlund skrev i sitt och den dåvarande regeringens kulturpolitiska program år 2006, Växtkraft. Har tiden stått stilla sedan dess?

Landskapsregeringen säger sig vidare vilja utreda möjligheterna till extra anslag för infrastrukturprojekt. En sådan ansökan fanns klar för bara ett halvt år sedan men eftersom den inte inkluderade en tunnel till Föglö föll förslaget till följd av den nya majoritetens agerande. Detta väcker några frågor. Tänker man sig nu gå med mössan i hand till Finland vars sammanlagda lånesumma i torsdags passerade etthundra miljarder euro och be om pengar till en tunnel som ska ersätta ett trettio minuters färjpass. Det finns risk för att det mötet blir ganska kort.

Avslutningsvis några ord om vikten att försöka. Ingen gör alltid rätt. Världens bästa fotbollsspelare missar tjugo procent av sina passningar. Raketforskare räknar fel. Ingenjörer gör aldrig helt rätt. Taxichaffisar kör galet. Kockar vidbränner, läkare felbehandlar och Finlands finansminister pudlar och så vidare. Alla är människor som gör sitt bästa. Det vill jag att ni ministrar ska minnas. Gör saker, ta initiativ, våga misslyckas. Det är ni skyldiga era väljare. De kräver mer än den floskelstorm och idékonservatism som detta regeringsprogram representerar. De kräver action. Och de kräver egna åländska initiativ och visioner, inte andras. Tack för ordet.

”Plagiering innebär att använda någon annan författares verk och presentera det som sitt eget utan att referera till källan dvs. varifrån uppgifterna kommer. Det kan t.ex. röra sig om en text, idé, teori, bild, diagram, figur, musik, datorprogram eller en produkt. Ett plagiat kan också bryta mot upphovsrätten.” (Linköpings universitet)

Vårjakten och dess framtid

I dag firar Förenade Arabemiraten fyrtiofem år som egen nation. Det blev man år 1971 med stöd av de enorma olje- och gastillgångar som doldes under jorden. I dag hör landet och dess nästan sex miljoner invånare till de friskaste och mest välutbildade i arabvärlden. Och där befinner sig sonen Mille sedan en vecka tillbaka och avser bli kvar tills vidare eller i vart fall till våren. Grattis på alla sätt från oss till er.

Här hemma rullar debatten kring det nya regeringsprogrammet vidare i Ålands lagting. I dag ska jag ge några synpunkter på några frågor som jag finner utmanande. Giget börjar efter 13.00 och ni är alla välkomna att lyssna.

Det är mycket som handlar om inbesparingar och balans och det är såklart bra men det är inte allt. Det är också viktigt att förtjäna dessa skattepengar och hålla exportintäkterna så höga som någonsin möjligt. Här spelar näringsavdelningen en avgörande roll.

Jag läser texterna kring detta i regeringsprogrammet och är ganska nöjd. Ändå gnager tvivlet och det beror på människor och ideologi. Den tillträdande näringsministerns (Socialdemokraternas partiledare Camilla Gunell) erfarenhet av privat företagande är inte direkt väldig och socialdemokrati och entreprenörskap är inte lätt att uttrycka i samma mening. Fast lika lite som man måste vara travhäst för att begripa sig på V65 måste man kanske inte ha varit affärsidkare för att bli näringsminister. Tiden får utvisa hur det blir med den saken.

Och när vi ändå är inne på detta område måste jag beröra vårjakten som engagerar mycket och många. Vi har i alla tider levt på överskottet av naturen och vårskyttet, liksom övrig jakt, passar in i det hållbarhetsarbete som många vill genomföra inför år 2051.
I regeringsprogrammet är beskedet glasklart. I verkligheten är det långt ifrån lika tydligt, tillträdande jaktministern har inte precis dolt sin njugga inställning till den vårjakt som i så hög grad byggt det Åland vi lever på och som fortfarande är en högt uppskattad jaktform. Här krävs mycket mer än klyschor (som det finns gott om i regeringsprogrammet) om vi ska kunna bibehålla vårt undantag.

Så här kan det se ut i Dubai och Förenade Arabemiraten nuförtiden. Där befinner sig sonen Mille nu och ett tag framöver.

Årets tyska grisben sänkt

Lycka kan kanske inte köpas men det är bara nästan sant. För utan en rejäl portion eisbein varje år är livet inte riktigt komplett. Det är inte alltid så enkelt att hitta för ett riktigt eisbein finns nästan bara i Tyskland. Och på någon enstaka kvarterskrog i Stockholm.

Årets eisbein sänktes på en lokal kvarterskrog i Berlin, nära Potsdamer Platz. Den smakade precis lika ljuvligt som varje år med potatis, surkål och en puré gjord på palsternacka (tror jag). Tillbehören är inte heller så viktiga, så länge grisbenet är kokat på gränsen till sönderfall och fettet i upplösningstillstånd.

Med detta eisbein i kärt minne övergår jag nu till det vanliga julbordsfrosseriet och hoppas jag har förstånd att bara äta så mycket som behövs för att klara livhanken.

Ha en fin första december och missa inte årets julkalender med Erik Haag och hans kompisar. Den är klart sevärd!

Hmmm... Det är med eisbein som med mig själv. Den gör sig inte riktigt i bild men är god och glad inuti. :-)

Dagen då kriget nådde oss

Det är i dag sjuttioett år sedan Sovjetunionen anföll Finland, övertygade om att segern skulle bli enkel och Finland en del av det väldiga men, skulle det visa sig, sköra riket. Tack vare hjältemod, lokalkännedom och starkt ledarskap lyckades Finland inte vinna kriget men heller inte förlora allt.

Tack vare de bedrifterna kan vi på Åland i dag debattera fritt om hur vårt landskap ska styras de följande fyra åren. Regeringsprogrammet ska diskuteras med början 13.00 i lagtinget. Välkomna.

Nej, detta är inte en actionbild från lagtingssalen utan en ögonblicksskildring av finländska soldater i snödräkter.

Så ska jorden räddas

I morgon inleds Förenta nationernas klimatkonferens i Paris, COP 21. Det är, igen, ett av världens viktigaste möten med ett uppdrag som kort och gott lyder: Rädda Jorden. På plats är alla världens länders allra tyngsta politiker för att tillsammans försöka minska eller i vart fall bromsa mängden växthusgaser som höjer jordens medeltemperatur, smälter glaciärer och gör livet mindre levande.

Ja, jag vet att det finns skeptiker men jag tror inte på dem. Ja, det finns naturliga variationer men jag väljer att tro på de nästan hundraprocentigt samstämmiga vetenskapliga rapporter som utan minsta tvekan slår fast att jordens klimat förändrats på grund av människornas framfart.

Här är en fantastisk länk till Aftonbladets storsatsning på miljöhoten inför den stora kongressen. Läs.

Kring detta om klimat och framtid har jag skrivit många gånger:

När jag blev medlem i Ålands natur- och miljö. För att det kändes rätt.
Världsmiljödagen är liksom alla andra dagar viktiga att ta vara på.
Tyvärr är det ett faktum att folk ger katten i miljön så länge teven fungerar. Det måste vi få ändring på.
Om vi inte skapar bättre regler riskerar vi hela jorden.
Avdelningen goda nyheter hävdade en dag att vi har gott om tid på oss. Fast jag undrar det jag...
Miljömålen i Mariehamn diskuteras allt oftare vilket är bra.
Så här kan Åland bli ett hållbart samhälle.
Om att det viktigaste vi sist och slutligen äger är vattnet.

När världens ledare möts för att diskutera miljömål kan det se ut ungefär så här.

Till minne av Leslie Nielsen

Inte är heller denna lördag annorlunda än andra. Det finns händelser som är viktigare än andra och i dag är det precis fem år sedan Hollywoodhjälten Leslie Nielsen packade ihop verktygslådan i en ålder av åttiofyra år.

Det har fler åländska kopplingar än man först tänker på. Faktum är att Leslie Nielsen var en av Pafs allra första superhjältar och reklampelare när Onlinespelen lanserades i början av 2000-talet. Sedan dess har det blivit många fler, till exempel Bob Dylan!

Leslie Nielsen-filmen blev till sist ingen succé till följd av oklara rättigheter men filmen finns fortfarande att se på Youtube!

För fem år sedan i dag blev världen lite tristare. Fast på Youtube och i några åländska internetpionjärers minne lever Leslie Nielsen kvar för alltid!

Här är filmen!

Hej Berlin, skoj att ses!

I dag blir det kort för nu ska Berlin upptäckas tillsammans med jubilerande svärmor och många fler. Jag gillar denna stad och ser fram mot att lära mig ännu mer. Ha en fin fredag!

Det är för övrigt mycket resa just nu. Förra helgen var det Shetland som på många sätt borde bli en förebild för det idrottspolitiska program som snart ska arbetas fram. Sedan blev det Arlanda där Mille tog språnget mot Dubai. Nu väntar Tyskland.

Här är från ett tidigare besök, god läsning.

Brandenburger Tor är ett måste för alla Berlinresenärer. Jag, John F Kennedy och Ronald Reagan. Till exempel! :-)

Femton steg stärker Åland

I går kom regeringsprogrammet för de kommande fyra åren. Nu är sådana sällan av den karaktären att det uppmuntrar till frivolter och glädjeskutt, snarare tvärtom. Detta är inget undantag.

”Kraftsamling för stabilitet och förändring”, lyder nyckelorden och bortsett från några dikeskörningar finns där få överraskningar. Hade inte läge att läsa in mig på innehållet i detalj men hörde blivande kulturministern Tony Asumaa beskriva kulturen som något som ska ”pigga upp vardagen”. Det är inte säkert att den så kallade kultureliten delar den uppfattningen...

Vännen Tony är också idrottsminister med en gedigen och internationell domarkarriär i botten. Ändå var jag inte helt överens med honom när vi tidigare diskuterade hur högt man som ledare egentligen ska sikta. Jag tyckte då han lade ribban för lågt och hoppas nu han i sin nya roll på riktigt förmår inspirera och entusiasmera för sist och slutligen är det vad ledarskap handlar om. Lycka till!

Med anledning av regeringsprogrammet skrev jag en insändare i går. Till min glädje ser jag att flera av mina femton punkter finns med i programmet. Blir nog en skojig diskussion i lagtinget på måndag!

Insändare: Femton steg mot ett starkare Åland
Regeringsprogrammet för de kommande fyra åren skrivs just nu som allra argast – jodå, det pågår in i det sista – och eftersom jag är en generös själ vill jag på det här viset bidra med några idéer till hjälp och inspiration. Håll till godo nya LR och tänk på att Åland och ålänningarna just nu och framöver behöver... 

...ännu bättre balans mellan utgift och inkomster. De senaste fyra åren har medfört ett tydligare finans- och budgetsystem och boksluten har förbättrats kraftigt. Ändå är balansen i budgeten (ej att förväxla med bokslutet!) inte uppnådd till följd av reinvesteringar som under de två senaste decennierna inte gjorts. 

...en ännu starkare självstyrelse och sannolikt mer resurser till lagberedningen. Finlands senaste grepp att decentralisera en stor del av makten i nya landskapsförvaltningar riskerar göra Åland lite osynligare. Det vore illa. Vi borde göra det till en hederssak att lyfta egna lösningar istället för att härma Finland. Det är ju därför vi har en självstyrelse. 

...starka, lyhörda och samkörda ministrar. Om man uttrycker det försiktigt är risken ganska stor att de ideologiska skillnaderna och historiska motsättningarna i regeringspartierna kan göra samsyn svår.

...styrka och kondition. Jag har med egna ögon sett hur Åland halkat efter i konkurrensen inom till exempel öspelen till följd av att andra öar satsat långsiktigt, seriöst och målmedvetet på att utbilda ledare. Ligafotbollen på Åland är undantaget som bekräftar regeln men det finns många andra idrotter som också kräver uppmuntran. Dessutom är friskvård rent generellt en god samhällsinvestering.

...fler ålänningar. Om vi ska klara framtidens behov av arbetskraft måste vi göra allt för att Åland ska vara intressant för alla inflyttare. Och se till att de flyktingar som tar sig hit gillar läget och hittar jobb.

...bildade och kreativa medborgare. Vi vet alla att läsandet minskar vilket är det minsta vi behöver. Se till att utbildningarna i allmänhet och Högskolan i synnerhet ges möjligheter att göra sitt jobb. Det bidrar dessutom till att Åland blir större och ålänningarna klokare. Kultur är märgen i samhällsbygget.

...en Föglötunnel. Inte. Varje timme som ägnas åt den planeringen är förlorad. Koncentrera arbetet i skärgårdstrafiken på att hitta lämpligt tonnage och sluta använda de stora färjorna i sådan trafik som kan skötas med med mindre båtar. Inför passageraravgifter.

...en starkare Public Service som motvikt till den maktkoncentration som uppstått i två av de privata mediahusen och riskerar skapa ett tystare Åland. Skrota det orättvisa licenssystemet och inför en mediaavgift på skattesedeln.

...en berättelse som gör invånarna i omvärlden nyfikna på vilka vi är. Lyft till exempel storyn kring Bomarsund till de höjder den förtjänar. Och förklara varför en fiskedag kan förändra ett helt liv. Inte att glömma att vi i dag spelar golf där Gustav Vasa i tiderna drog upp linjerna för hela Sverige.

...mod, företagsamhet och jävlaranamma. Ni kan börja med att göra något, vad som helst, av vrakchampagnen. Allt är bättre än ingenting. Använd samhällets bidragsmedel djärvt, inte enligt tesen "så här har vi ju alltid gjort". Det är offpist som gör skillnad. När fick till exempel en åländsk Youtubeproducent landskapsstöd senast?

...större fokus på Stockholmsområdet. Mälardalen hör till världens mest högpresterande platser och Åland är dess närmaste granne. Här finns affärer att göra och här borde ännu fler dörrar öppnas. Dessutom pratar de svenska där!

...vårjakten. Vi har i alla tider levt på överskottet av naturen och det, liksom övrig jakt, passar in i det hållbarhetsarbete som många vill genomföra inför år 2051. Kom också ihåg att varje civilisation behöver tillväxt och framtidstro, inte förbud och byråkratiska pålagor.

...arbetsglädje och optimism. Ledarskapets enskilt viktigaste uppgift är att uppmuntra, inspirera och sporra. Att med klubban i ena handen och den blöta filten i den andra försöka få folk att spara mer och jobba hårdare är kanske inte vägen till framgång.

...pragmatiska lösningar. Utred en gång till om inte det allt tommare tekniska verken i Mariehamn kunde göras om till ett fint polishus. Det vore garanterat billigare än att bygga nytt. Och kom ihåg skrivningen om att lagtinget ska till den gamla naturbruksskolan under renoveringstiden!

...ha skoj och inse att det alltid är viktigare att söka rätt än leta fel. Låt särskilt detta genomsyra grundskolorna.

Passade på att inför det stundande regeringsprogrammet i går dela med mig av några saker som jag tycker är extra viktiga inför den kommande regeringsperioden.