30 år sedan EU-valet

Idag är det precis trettio år sedan Åland gick till val för att i en andra omröstning säga ja eller nej till en EU-anslutning.

Den 20 november 1994 sade 73,6 procent av ålänningarna ja till EU-medlemskap tack vare det unika Ålandsprotokollet som ställer Åland utanför skatteunionen och som innehåller särskilda bestämmelser om köp av fast egendom och rätten att idka näring. Dessutom beaktas Ålands folkrättsliga särställning i anslutningsfördraget.

I den första omröstningen 16 oktober 1994 (om det finländska EU-medlemskapet) sade 51,9 procent av ålänningarna ja (i hela landet utgjorde ja-rösterna 56,9 procent). När sedan Ålands lagting fastställde anslutningen den 2 december röstade 26 av de 30 ledamöterna ja. Det är alltså rimligt att slå fast att samstämmigheten om en framtid i EU var stor.

EU-flaggan är i sig en egen historia. De tolv stjärnorna som formats i en cirkel symboliserar solidaritet och harmoni mellan Europas folk där enhet och identitet är målet. Är vi där än? Ibland ja, ibland nej. I dessa tider av oro och ett Ryssland med fientliga avsikter är EU i vart fall en kraft att luta sig mot.

Har EU gynnat Åland? Ja och nej, också här. Tack vare EU och skatteundantaget har privata näringsidkare lyckats bygga upp ett trafiksystem som skapat ekonomisk tillväxt och en bas för stark inflyttning. Åland hör till de befolkningsmässigt sett snabbast växande platserna i Europa och är som glesbygd ett unikum. Många andra liknande samhällen krymper medan ålänningarna blir fler. Vi kan också resa fritt överallt och behöver inte mecka med olika valutor, som förr. Vi talar med en röst i förhållande till USA, Indien, Kina, Ryssland osv. På grund av EU har vi förlorat vårjakten och tappat inflytande över delar av vår självstyrelse, vi har en mycket besvärlig skattegräns och Ålands landskapsregering är under hård press, ofta till följd av olika direktiv från Bryssel.

Så sammantaget, har EU varit bra eller dåligt för Åland under dessa trettio år? Detta ligger såklart i betraktarens egna ögon men objektivt sett och mot bakgrund av den utveckling som skett är svaret ja.
Så vi ska vara nöjda nu? Nä, aldrig. Resan är alltid målet och därför fortsätter samhällsbygget alla dagar, tillsammans som ålänningar, finländare och europeer.
x