30 år sedan EU-valet

Idag är det precis trettio år sedan Åland gick till val för att i en andra omröstning säga ja eller nej till en EU-anslutning.

Den 20 november 1994 sade 73,6 procent av ålänningarna ja till EU-medlemskap tack vare det unika Ålandsprotokollet som ställer Åland utanför skatteunionen och som innehåller särskilda bestämmelser om köp av fast egendom och rätten att idka näring. Dessutom beaktas Ålands folkrättsliga särställning i anslutningsfördraget.

I den första omröstningen 16 oktober 1994 (om det finländska EU-medlemskapet) sade 51,9 procent av ålänningarna ja (i hela landet utgjorde ja-rösterna 56,9 procent). När sedan Ålands lagting fastställde anslutningen den 2 december röstade 26 av de 30 ledamöterna ja. Det är alltså rimligt att slå fast att samstämmigheten om en framtid i EU var stor.

EU-flaggan är i sig en egen historia. De tolv stjärnorna som formats i en cirkel symboliserar solidaritet och harmoni mellan Europas folk där enhet och identitet är målet. Är vi där än? Ibland ja, ibland nej. I dessa tider av oro och ett Ryssland med fientliga avsikter är EU i vart fall en kraft att luta sig mot.

Har EU gynnat Åland? Ja och nej, också här. Tack vare EU och skatteundantaget har privata näringsidkare lyckats bygga upp ett trafiksystem som skapat ekonomisk tillväxt och en bas för stark inflyttning. Åland hör till de befolkningsmässigt sett snabbast växande platserna i Europa och är som glesbygd ett unikum. Många andra liknande samhällen krymper medan ålänningarna blir fler. Vi kan också resa fritt överallt och behöver inte mecka med olika valutor, som förr. Vi talar med en röst i förhållande till USA, Indien, Kina, Ryssland osv. På grund av EU har vi förlorat vårjakten och tappat inflytande över delar av vår självstyrelse, vi har en mycket besvärlig skattegräns och Ålands landskapsregering är under hård press, ofta till följd av olika direktiv från Bryssel.

Så sammantaget, har EU varit bra eller dåligt för Åland under dessa trettio år? Detta ligger såklart i betraktarens egna ögon men objektivt sett och mot bakgrund av den utveckling som skett är svaret ja.
Så vi ska vara nöjda nu? Nä, aldrig. Resan är alltid målet och därför fortsätter samhällsbygget alla dagar, tillsammans som ålänningar, finländare och europeer.
x

1.000 förlorade dagar

Vi står här, vid Ukrainaplatsen, hundratals ålänningar, tysta i tio minuter. Vi sörjer 1.000 dagar av förlorade liv, förstörda hem, konstverk som är borta, krossade städer och massakrerade drömmar.

Rysslands makabra angrepp på Ukraina har pågått i 1.000 obegripliga dagar och varenda en av dem har vännerna Uffe Grüssner, Mosse Wallén och många fler protesterat mot kriget. Vi kan inte göra mer och därför är det viktigt att visa långsiktigt stöd, naken solidaritet och den obändighet som byggt vårt samhälle.

Som ålänning är jag stolt över uthålligheten och värmen som protesterna sprider. Vi står tillsammans för Ukraina, med Ukraina och som Ukraina i kampen för vår gemensamma frihet och framtid. Vi förenar oss i bön för att Ukraina ska kunna göra som vi idag gjorde i Mariehamn när den stora julgranen sattes på plats på torget. Alla och envar, i världen, har rätt till fred och demokrati och för detta fortsätter vi stödja Ukraina, så länge det krävs.

Slava Ukraini.

Tack Nisse & Co, bra jobbat!

Vid sidan av den stora budgetdebatten i Ålands lagting har dagen använts till att också prata de djupa frågorna kring självstyrelsen med Ålandsdelegationens avgående och tillkommande ledamöter.

Ålandsdelegationen är ett organ som sedan självstyrelsens tillkomst 1922 skött de substantiellt svårare frågorna i förhållandet Åland och Finland. Delegationen granskar lagförslag och ger utlåtanden kring de finansiella system som Åland och Finland kommit överens om.

Enkelt uttryckt är ÅD en slags domstol som avgör de allra flesta frågor av stor betydelse; ordförande är landshövdingen Marine Holm-Johansson.

Skälet till dagens avtackning är att ordinarie ledamoten Nils Lampi lämnar delegationen, efter imponerande 42 års obruten tjänstgöring, tillsammans med ersättarna Göran Lindholm och Kerstin Alm. Avtackningen ägde rum, tillsammans med lantrådet Katrin Sjögren med flera, i landskapets och stadens representationslokaler i GE-villan och för trakteringen stod Alltidiköket med Lisa Hellström. Lampis, Lindholms och Alms efterträdare utses i formell mening av lagtinget de kommande veckorna.

Tack till alla medverkande för högintressanta diskussioner, spännande minnen och många insikter kring självstyrelsens hjärtstock – juridiken och ekonomin.

Omvald som talman

Färden fortsätter, som alltid, framåt, framåt, framåt. Idag inleddes på sedvanligt och högtidligt maner arbetsåret 2024/2025.

Före det valdes tre talmän och jag tackar och bockar för förtroendet tillsammans med vicetalmännen Marcus Måtar och Pernilla Söderlund.

Efter gudstjänst i St Görans kyrka följde festplenum där landshövding Marine Holm-Johansson inledde och öppnade lagtingsåret.

Efter det hade jag möjligheten att säga några ord till ålänningarna, landshövdingen, Ålands landskapsregering och personalen. Dessa finns att läsa här: https://www.lagtinget.ax/nyheter/talmannens-tal-vid-lagtingets-hogtidliga-oppnande-2024

Tack till alla för stödet, nu fortsätter vi göra Åland ännu bättre!