Släpp in tunneln i budgeten
Magkänslan säger att tunnlar är orimligt dyra och därmed omöjliga att bygga, särskilt på Åland. Detta är inte sant. Det går att med hygglig marginal räkna hem en tunnel mellan fasta Åland och Föglö. Om detta har jag berättat tidigare men landskapsregeringen har betraktat alla argument som osakliga och slagit det så kallade dövörat till vilket kanske inte tyder på ödmjukhet eller klokskap. Jag har trots den initiala magkänslan följt tunnelprojektet från början och måste, trots att jag älskar sjöfart och färjor, slå fast att en tunnel skulle göra Åland större och skärgården mer attraktiv. Detta borde i sin tur sätta mer fart på skärgården och skapa nya arbetstillfällen osv.
• Vikten av engagemang borde vara en ledstjärna för varje regering.
• Vikten av engagemang borde vara en ledstjärna för varje regering.
• På den här länken finns projektet beskrivet mer i detalj.
• Istället för att utreda tunnelalternativet har landskapet gått in för att bygga en jättebro vilket väldigt få begriper nyttan av.
• FS Links har tagit fram trovärdiga och rimliga siffror på att bygga en tunnel mellan Föglö och fasta Åland.
Skrev mot den här bakgrunden en insändare till dagens tidningar:
Infrastrukturminister Mika Nordberg (MSÅ) och hans parti satte under den förra regeringsperioden stopp för en väl förberedd ansökan om extra anslag från Finlands regering uppgående till 146 miljoner euro. Skälet var att han ville att en tunnel mellan Föglö och fasta Åland skulle ingå i projektet! Det gjorde det inte av den enkla anledningen att det saknades underlag och beredning.
• FS Links har tagit fram trovärdiga och rimliga siffror på att bygga en tunnel mellan Föglö och fasta Åland.
Skrev mot den här bakgrunden en insändare till dagens tidningar:
Infrastrukturminister Mika Nordberg (MSÅ) och hans parti satte under den förra regeringsperioden stopp för en väl förberedd ansökan om extra anslag från Finlands regering uppgående till 146 miljoner euro. Skälet var att han ville att en tunnel mellan Föglö och fasta Åland skulle ingå i projektet! Det gjorde det inte av den enkla anledningen att det saknades underlag och beredning.
Pengarna skulle användas till att övergripande och rejält göra de återinvesteringar som alltför länge undvikits. Eftersom även det största oppositionspartiet Liberalerna satte tummen ner förföll ansökan.
I dag är läget ett annat. Tack vare privata entreprenörer som gjort sin läxa och tagit ett ansvar vet vi med stor sannolikhet (framtiden är som bekant alltid oviss) att en tunnel är en god affär för de åländska skattebetalarna i jämförelse med att medelst fartyg och ny bro på Föglö hålla skärgården levande. Ett tunnelprojekt kan med hjälp av finansiering genom offentlig-privat samverkan (OPS) genomföras till rimliga kostnader och, framför allt, billigare än med landskapsfärjor. Det ständiga argumentet att en tunnel är för dyr stämmer helt enkelt inte.
Det är mot den här bakgrunden vårdslöst av landskapet Åland att satsa fyrtio miljoner euro för att huvudsakligen bygga en jättebro på västra Föglö i syfte att spara några minuter på färjturen till Fasta Åland. Att i dag hävda att det är för sent och omöjligt att utvidga en upphandling måste i bästa vara fel tänkt och i värsta fall vårdslöst.
En tunnel till Föglö har tidigare diskuterats men stött på motstånd av olika orsaker, allra mest för att vi på Åland och i Finland saknar erfarenhet av just undervattenstunnlar på Åland och i Finland. På Färöarna, Island och i Norge är tunnlar en självklar del av vardagen vilket borde stämma till eftertanke. Erfarenheterna av tunnlar på dessa platser är uteslutande positiva. De har bidragit till befolkningsökning, tillväxt och utökade sociala nätverk. Nyttan överstiger rejält insatserna. Dessutom skulle en fast länk till Föglö på riktigt göra hela Åland ännu större och avstånden till den övriga skärgården kortare.
Om vi kunde knyta samman Föglö med en fast förbindelse och sedan leda trafiken från Kökar och Sottunga till fasta Åland skulle samtliga restider krympa rejält och ge medborgarna tid över till annat.
Det privata initiativet kan visa oerhört starka kostnadsberäkningar i jämförelse med den kortrutt som landskapsregeringen avser finansiera med lånade pengar. I ekonomiskt hänseende handlar det om inbesparingar på i runda slängar fem miljoner euro per år jämfört med dagens färjdrift. Detta är inte fria fantasier utan resultatet av ett samarbete mellan utomstående investerare, tunnelkonstruktörer och entreprenörer som förmår se bortom den verklighet som råder i dag.
Jag menar liksom uppenbarligen det privata näringslivet att tunnelalternativet måste inkluderas i en eventuell upphandling. På Åland har vi en stark tradition av att landskapet och kapitalet gör gemensam sak. Jag hoppas att landskapsregeringen lägger prestigen åt sidan och förutsättningslöst gör om och gör rätt i den kommande budgeten.
Det är mycket sannolikt en god affär för de åländska skattebetalarna att låta bygga en tunnel jämfört med en bro och flera färjor. |
Kommentarer
Skicka en kommentar