Trevlig Valborgsmässoafton, alla!

När vårens grönska tar över landskapet och vi är redo för helg, vill jag som talman för Ålands lagting sända alla en varm hälsning inför Valborgsmässoafton och första maj – högtider som förenar oss i gemenskap, framtidstro och livsglädje. Och en och annan vidbränd korv medan vi saknar solen som för tillfället gömmer sig bakom molnen.

Denna dag har varit energirik, Ålands lagting har konstruktivt och framtidsinriktat diskuterat Ålands förhållande till omvärlden i en utrikespolitisk debatt som präglats av respekt och nyfikenhet. Dessa diskussioner, som de facto präglar det mesta som händer i lagtinget, får inte samma rubriker som bråk och missförstånd vilket är synd.

Lagtinget är ett mycket klokt parlament som över tid byggt en självstyrelse som, faktiskt, saknar motstycke i världen. Det skulle jag vilja att man håller i minnet lite oftare.Det Åland vi bygger varje dag sker med rötterna djupt i självstyrelsens mylla. Vi bär på ett ansvar som förebilder, inte bara för oss själva utan också för en omvärld som söker fredlig utveckling. Ålandsexemplet – med sin demilitarisering, neutralisering och respekt för en regelbaserad världsordning – är i dag viktigare än någonsin. Det visar att små samhällen kan vara stora i vilja och ansvar. Det är som alltid kraften i tanken som är viktigare än storleken.

Självstyrelsen är inte färdig; den är levande och ständigt i utveckling. Genom öppna samtal, konstruktiva debatter och en vilja att lyssna på varandras förslag för vi vårt självstyrelsearbete framåt. Ålands lagting är och ska vara ett parlament nära befolkningen – ett forum där alla röster kan och ska bli hörda och där vi tillsammans formar morgondagens Åland.

När naturen vaknar till liv omkring oss, får också vi ny kraft att blicka framåt. Låt oss njuta av dessa vårdagar, samla energi och inspiration från ljuset och grönskan – och låt oss använda denna kraft till att bygga ett ännu tryggare, hållbarare och mer framtidsomfamnande Åland.

Jag önskar alla en glad Valborg och en meningsfull första maj!
x

Viktig dag på dubbla vis

I dag har vi att hantera två högtider som var och en, på olika sätt, betyder massor och som tillsammans understryker modet i det förgångna och löftet till framtiden: Ålands flaggas dag och Nationella veterandagen. 

Precis i dagarna är det 71 år sedan Ålands flagga hissades för allra första gången. Den 24 april 1954 var ett märkesår och resultatet av en lång kamp, fylld av envishet, stolthet och starka viljor. Vägen dit kantades av motstånd, till och med bötesstraff, och avsågade flaggstänger. Tack vare beslutsamhet och kärlek till hembygden kunde vi till slut enas om den flagga som i dag, den sista söndagen i april, symboliserar vår identitet, vår fredliga särställning och vårt nordiska arv.

Vår flagga är mer än ett tygstycke – den är samhörighet, frihet och ett löfte om ett samhälle byggt på demokrati. Den minner om visioner, ibland olika men alltid grundade i kärlek till det åländska. Det är ett segrande kors som förenar färgerna och folket.

Idag, den 27 april, högtidlighåller vi i hela Finland den nationella veterandagen. Temat för årets veterandag är "Ett budskap om fred". Detta känns alldeles extra angeläget idag – för i år är det 80 år sedan krigshandlingarna i Europa upphörde.

Vi är alla skyldiga våra veteraner och deras samtid evig tacksamhet, tack vare dem kan vi hissa vår flagga och såga vår mening. Utan deras uppoffringar hade vår tillvaro sett helt annorlunda ut. Vi på Åland bär ett särskilt ansvar och ett livsviktigt budskap – vår demilitarisering och neutralisering är ett levande exempel på att fred och diplomati är möjligt, även i en orolig värld.

Jag tillhör en generation som haft förmånen att leva i fred. Vi har kunnat skapa, bygga och tänka fritt. Det är inte självklart – det är ett arv. Ett arv från dem som stred och sedan byggde upp på nytt. Veteranerna återvände inte bara från fronterna, de tog sig an uppgiften att bygga framtiden. De skapade föreningar, idrottsplatser, sammanhang – och det lever vidare i våra liv i dag, på Åland.

Samtidigt som vi hedrar deras insatser, är det vår uppgift att föra deras värden vidare. Ålands demilitarisering och neutralisering står stark, genomlyst och bekräftad. Åland fortsätter att vara ett föredöme för internationell diplomati och en fredens röst mitt i världen.

Vår flagga påminner oss om detta. Den är ett bevis på att envishet kan bli till frihet och att olikheter kan bli till enighet. Våra veteraner påminner oss om samma sak – att mod, uppoffring och övertygelse formar framtiden.

Så låt oss i dag lyfta blicken mot flaggan. Låt oss minnas dem vi är skyldiga så mycket. Och låt oss tillsammans fortsätta bygga ett samhälle som våra barn med stolthet får ärva.

För friheten. För freden. För framtiden.

Viktig fond på Ålandsbesök

Välkomna till Åland, Svenska litteratursällskapet i Finland r.f. Ålands lagting har idag nöjet att ta emot ert vetenskapliga råd och styrelse som är på Åland för egna möten och nya utbyten. Värdar från åländskt håll är utbildningschefen Niklas Stenbäck (längst till höger) och vicelantrådet Annika Hambrudd, som anslöt senare. På programmet står utflykter och information om självstyrelsen och mycket mer.

Svenska litteratursällskapet är en tungviktare i det svenskspråkiga Finland och på Åland – en kulturbärare, en kunskapens fästning och en långsiktig möjliggörare av forskning, litteratur och folkbildning – kultur. Genom organisationens arbete bevaras berättelserna om det svenska i Finland (och på Åland) vilket är till nytta i arbetet med att forma framtiden.

Vi på Åland delar den ambitionen. Vi är få till antalet, men rika på berättelser. Här är havet både väg och vägg, här är egensinnet en dygd, och här lever vi i skärningspunkten mellan tradition och framtidstro. Vi lever i, minst, två världar och vi är därför hela.

Vi är stolta över vår självstyrelse – en hundratreåring med barnasinnet kvar. Vi är demilitariserade, neutraliserade och långt ifrån passiva. Vi värnar vår särart, vår historia och vårt svenska språk med en envishet som definierar öbor. Vi lär oss tidigt att lita på väderleksrapporten – men ännu mer på vår egen förmåga att klara oss när rapporten visar sig ha fel.
Åland är inte bara ett autonomt område – det är en lagstadgad bastiljon för det svenska språket i Finland.

Vi är en aktiv aktör i den nordiska kulturgemenskapen och delar ordförandeskapet för Nordisk Ministerråd og Nordisk Råd med Finland. Vårt språk, det svenska, är inte bara ett verktyg – det är vårt hem.

Under ert besök får ni möta vår historia – på Kastelholms slott, där maktens skuggor fortfarande ruvar i stenvalven, rika på minnen från tiden som en del av Sverige. Och i Bomarsunds Besökscenter, där ruinerna viskar om stormakternas spel, folkets styrka och samarbetet mellan England och Frankrike när ryssarna kastades ut. Ni får också möta vår samtid – ett Åland där kultur, forskning och minnesarbete bärs upp av både institutioner och eldsjälar.

Och alltid i bakgrunden: sjöfarten. Vår pulsåder, vår berättelse i ständig rörelse. Sjöfarten har format både Åland och Finland – ekonomiskt, kulturellt, mentalt. Den lär oss navigera, att tänka globalt, men också att hålla kursen mot det som är vårt. Framför allt lär oss sjöfarten att det är när det blåser som seglena ska hissas och detta borde vi oftare bära med oss.

I försvaret av det svenska i Finland räcker det inte med att peka på det som är fel, vi måste också visa på det som är rätt. Som bekant bekämpar man mossan i gräsmattan genom att göra plats för solen.

Vi ser fram emot samtal, samarbete och samhörighet. Det finns mycket som förenar oss – historiskt, språkligt, kulturellt. Och kanske är just vår tro på bildningens kraft och kulturens betydelse som bäst rustar oss för framtiden. I konsten finns ljuset.

Så, kära vänner från SLS – känn er varmt välkomna till Åland. Här är ni bland vänner. Här är ert språk hemma. Och här finns plats för samarbete och rum för visioner.

Tack och grattis England!

Idag, den 23 april firar England sin nationaldag – St Georges dag – till minne av mod, tradition och stolthet. Eller som St George själv uttryckte det:

”Doubt not. Believe in God and Jesus Christ, and be baptized, and I shall slay the dragon."

Drakarna är sedan ett tag utdöda men vår kamp fortsätter och från Ålands lagting vill jag därför framföra våra hjärtliga gratulationer till ett land som vi på Åland har starka, historiska och nutida band till. Det är en speciell dag på fler sätt, alla som händelsevis heter Jörgen har nämligen namnsdag!

Det åländska och brittiska partnerskapet sträcker sig långt tillbaka i tiden och har ofta definierats av havet. Inom sjöfarten har kontakterna mellan England och Åland varit djupa och betydelsefulla. I dag står till exempel de framgångsrika åländska försäkringsbolagen Alandia och Ömsen i ständig kontakt med finansvärldens hjärta i London – ett tydligt tecken på den levande koppling som fortfarande finns mellan våra öar.

Banden är också historiska. År 1856, under Krimkriget, befriades Åland från rysk kontroll genom en gemensam insats av brittiska och franska styrkor vid slaget om Bomarsund. Det var ett avgörande ögonblick för vår ö och ett bevis på att England inte bara följt historien – utan påverkat den. Sedan dess är Åland Fredens öar och har bidragit till större stabilitet i hela Östersjön. 

År 1921 stärktes dessa band, när Storbritannien – tillsammans med nio andra – undertecknade Ålandskonventionen som säkrade Ålands demilitarisering och neutralisering. Ett avgörande stöd som än i dag präglar vår särställning i Östersjön. Detta var starten för den självstyrelse som Åland åtnjutit och förvaltat sedan den 9 juni 1922.

Vi glömmer inte heller att Storbritanniens förnämsta tapperhetsutmärkelse, Victoriakorset, delades ut för första gången för insatser under Krimkriget – på åländsk mark, i Bomarsund. Ett historiskt band av mod och ära och ett faktum som väcker respekt och intresse dagligen. OBS! Den 2 maj öppnar året för Bomarsunds Besökscenter, missa inte!

Även i modern tid har vi haft glädjen att välkomna brittiska kungligheter till våra öar. Drottning Elisabeth II och prins Philip besökte Åland 1976 och 2015 hade vi äran att ta emot prins Edward – ett levande bevis på fortsatta, vänskapliga relationer. The Duke of Edinburgh kom till Åland som en direkt följd av det åländska deltagandet i öspelen, International Island Games Association (IIGA), och tack vare Victoriakorset.

Vi på Åland har dessutom en engagerad brittisk honorärkonsul i Bosse Sjölund och regelbundna kontakter med British Embassy Helsinki som leds av nya ambassadören Laura Davies. Detta samarbete skapar förståelse, möjligheter och en bro mellan våra folk.

Så på denna St Georges dag hyllar vi ett land som alltid stått vid vår sida – i fred och i konflikt, i historia och i nutid, mot drakar och annat. Vi skickar våra varmaste gratulationer och ser fram emot många framtida möten, på havet och vid borden där vi möts för samtal om diplomati, handel, idrott och kultur.
Long live the friendship between Åland and England!

Moldavien + Åland = sant

I måndags invigdes Republiken Moldaviens första honorärkonsulat i Finland och det hände på Åland! Den närmaste ambassaden är Embassy of Moldova to Sweden, Norway, Finland and Iceland med ambassadören Liliana Gutan.

Den åländska honorära beskickningen leds av honorärkonsul Elisabeth Nauclér, en erfaren och respekterad röst i lokala, nationella och internationella sammanhang. Varma gratulationer till utmärkelsen.

Honorärkonsulatets uppgift är inte formellt politisk eller konsulär, men spelar en viktig roll i att bygga broar och skapa kontakter. Konsulatet verkar ideellt för att främja Moldaviens kultur, identitet och kontakter med det lokala samhället. Det handlar om att skapa närvaro, relationer och förståelse, allt oerhört viktigt i en tid då världen behöver fler dialoger och färre konflikter.

Att Moldavien med omkring tre miljoner invånare väljer att etablera denna närvaro i Norden, på Åland, är betydelsefullt. Det är ett uttryck för viljan att främja Moldaviens profil, det har potential att utveckla ekonomiska, kulturella och utbildningsmässiga samarbeten, det bygger nätverk med lokala myndigheter och företag och en närvaro som stärker banden med det nordiska samarbetet.

Jag vill särskilt lyfta fram Moldaviens ambassadör i Stockholm, Liliana Gutan, som visar ett genuint engagemang för Åland redan vid sitt besök i samband med Kastelholmssamtalen som Ålands fredsinstitut ordnade den 27 mars. Hennes närvaro och vilja att stärka kontaktytorna mellan Åland och Moldavien är värdefull och inspirerande.

För Åland är detta nya samarbete med Moldavien ytterligare ett exempel på vikten av att en självstyrelse inte bara verkar inom sina gränser – utan också utåt, i samverkan med Finland och omvärlden.

Vår unika status som självstyrt, demilitariserat och neutraliserat område ger oss ett särskilt ansvar att bidra med erfarenheter av fredlig konfliktlösning. I en värld där krig och splittring åter blivit vardag i vår närhet kan Ålands modell tjäna som inspiration för hållbara lösningar.

Vänner i Moldavien, välkomna till Åland och ett gott samarbete. Internationella kontakter gör oss alla starkare – och tryggare.

Folke Woivalin, 97 år idag

Den åländska självstyrelsen är resultatet av mångas insatser under lång tid. En av dem som lämnat starka avtryck är Folke Woivalin, tidigare både lantråd och talman, som idag fyller aktningsvärda 97 år. När Folke föddes i april 1928 var självstyrelsen knappt sex år gammal och ingen kunde med säkerhet säga vad som var att vänta.

Jag åkte ut till det woivalinska hemmet i Ämnäs för att gratulera födelsedagsbarnet tillsammans med vännen, tidigare lantrådet och talmannen Roger Nordlund. Där väntade ett rikligt kaffebord uppstyrt av Astrid, Folkes livskamrat och hustru sedan snart sjuttio år tillbaka i tiden. Över fikat och de läckra bakverken (jordgubbs- och kinuskitårta!) uppstod ett samtal som spann över snart sagt hela självstyrelsens levnadsväg, kryddat med dråpliga historier och svaret på hur man bäst tillreder och äter braxen och mycket mer.

Folke Woivalin har mer än de flesta bidragit till att vi idag har en frisk självstyrelse och ett fantastiskt samhälle. I Folkes fall är det inte bara åren som imponerar – det är innehållet. Jag sade ungefär följande:

Ditt liv, bäste Folke, speglar en unik tid i Ålands och Nordens historia. Du föddes 1928, bara några år efter att Åland fick sin självstyrelse, samma år man i Sverige började kalla sitt land för folkhemmet.

Du har sett självstyrelsen växa från ett försiktigt första steg till ett fullt utvecklat verktyg för ålänningarnas framtid. Du har själv varit med och byggt den – som lantbrukare och samhällsdebattör, som ledamot av landstinget, talman, lantråd för dåvarande landskapsstyrelsen och samhällsbyggare i ordets djupaste bemärkelse.

När du tog plats i det politiska livet på 1960-talet stod Åland på tröskeln till det moderna välfärdssamhället. Självstyrelsen var fortfarande ung, ekonomin småskalig och kontakterna utåt begränsade. Du lärde oss betydelsen av att göra oss synliga och hörda, du förde in ett större självförtroende i vårt umgänge med oss själva och med vår omvärld. 

Tack vare dina och dina kollegers insatser är Åland ett samhälle präglat av öppenhet, stabilitet och framtidstro.

Du har också sett Norden formas. Från efterkrigstidens splittring till det täta nordiska samarbetet vi har idag, där du varit en aktiv röst i Nordiska rådet, alltid artig i ton och stark i övertygelsen.

Samtidigt som världen förändrats, har du burit med dig en djup respekt för det som består – demilitariseringen, neutraliseringen och fredstanken som utgör basen för vår självstyrelse.

Du har vid sidan av dina offentliga uppdrag också varit en stark och sammanhållande kraft i det åländska näringslivet. Som ordförande för Ålandsbankens förvaltningsråd i två decennier ledde du en institution som skapat trygghet och självständighet åt generationer av ålänningar. Du byggde grund för expansion med stöd i hörnpelare som långsiktighet, stabilitet och förtroende – sådana värden som du själv personifierar.

Och bortom titlarna finns människan Folke – målvakten på fotbollsplanen (heja Finström!), jordbrukaren i Ämnäs, maken till Astrid, pappan, vännen. Du har varit en del av den åländska vardagen, i stort och i smått, i glädje och i ansvar.

97 år. Det är nästan ett helt århundrade. Under den tiden har världen förändrats i grunden – och din insats, din ton och ditt sätt att vara har förblivit en trygg ledstjärna. Åland hade inte varit detsamma utan dig.

Denna måndag i stilla veckan, den blå måndagen, blev en dag att minnas, många gratulationer på bemärkelsedagen käre Folke och ses snart igen!

PS 1 Bilderna talar för sig själv, det blev många skratt och härliga minnen. Längst ner finns talmansporträttet över Folke som alltjämnt hänger kvar i talmanskonferensen i Ålands lagting.

PS 2 Hur man äter braxen blev dessvärre fortfarande lite oklart. Förutom att det kräver rätt mycket träning.

103 år sedan fredsavtal

I dag är det söndagen den 6 april – ett datum som förtjänar att uppmärksammas. Det var denna dag, för 103 år sedan, som Ålands unika status i världen bekräftades i Genève.

Den 6 april 1922 överlämnade sex länder – Finland, Sverige, Tyskland, Storbritannien, Frankrike och Danmark – sina ratifikationsurkunder till Nationernas Förbunds sekretariat. Därmed trädde Ålandskonventionen i kraft för dessa sex stater. Det var inte vilket dokument som helst, det var ett statement, ett starkt internationellt åtagande: att bevara Åland som en demilitariserad och neutraliserad zon. Men det var också något mer – det var ett uttryck för tillit före vapen och ett djärvt drag i en konfliktfylld tid. 

För oss ålänningar innebär det att vår kultur, vårt språk och vår särart inte bara ska respekteras – utan skyddas. Och kanske ännu viktigare: att vår framtid ska avgöras genom diplomati och rättsordning, inte genom tvång eller hot.

Det här var ett av de första tillfällena i modern tid då en internationell konflikt löstes fredligt, genom principen om Rule of Law – rättsstatens grundidé att alla, även stater, står under lagen. Åland blev inte bara en autonom del av Finland, utan också en symbol för hur små samhällen kan hitta sin plats i en stormig värld, genom dialog och respekt.

I en tid när Östersjön åter dras med osäkerhet och geopolitiska spänningar är Ålandskonventionen en kraftfull påminnelse om vad som är möjligt när samarbete och rätt går före maktpolitik.

Vi ålänningar har mycket att vara stolta över. Vi lever i ett samhälle med egen lagstiftning, eget parlament, Ålands landskapsregering och en fredlig tradition som är unik i världen. Detta ger oss rätten att vara annorlunda.

Vi är inte bara ett exempel på hur självstyrelse kan fungera – vi är ett exempel på hur fred kan bevaras och utgöra grund för ett modernt samhällsbygge.

Så låt oss i dag minnas, men också blicka framåt. Vår historia ger oss inte bara rättigheter – den ger oss ansvar att vårda vår autonomi, skydda vår miljö och vår fred, och att fortsatt stå upp för de principer som byggde Ålandskonventionen: samförstånd, rättvisa och respekt.

Detta understryker vår president Alexander Stubb efter att i fredags ha samtalat med United Nations generalsekreterare António Guterres:

”Vi diskuterade de utmaningar som det internationella regelbaserade systemet står inför i Europa och globalt. Finland stöder starkt FN och generalsekreteraren. FN och det multilaterala systemet är centrala pelare i Finlands utrikes- och säkerhetspolitik”, understryker Stubb och jag håller med. Avtal ska hållas.