Det är dags att leverera

I går handlade debatten i Ålands lagting om budgeten för 2020 som den gamla regeringen upprättade. Den ska göras om som en följd av valresultatet och en ny och stor majoritet. Som ordförande i finans- och näringsutskottet presenterade jag därför det betänkande som utskottet upprättat kring budgeten. Jag är glad över att några av de frågor jag brinner särskilt mycket för finns med i skrivningarna. Dessa kan du läsa mer om på den här länken.

Själva anförandet löd som följer, börjar nästan genast i filmen:

Anförandet löd ungefär så här:

Talman,

Detta ska handla om det budgetförslag för 2020 som den tidigare landskapsregeringen gjort upp. Som bekant har vi sedan dess haft ett val och numera har vi en ny landskapsregering som under ledning av lantrådet Veronica Thörnroos ska styra vårt landskap de följande fyra åren, i enlighet med lagtingets riktlinjer.

Sammansättningen av finans- och näringsutskottet är också ny och återspeglar valresultatet. Mot den här bakgrunden är det rimligt att den budget som sattes av den tidigare regeringen ska göras om när det handlar om prioriteringar och satsningar på framtiden.

De partier som nu bildar regering har en bred plattform i detta parlament och det är dags att leverera det som väljarna bett om. Vi har lovat förändring och det arbetet börjar nu och detta betänkande ska ses som avstamp för de mer detaljerade förslagen som framgår av regeringsprogrammet som presenteras utförligare nästa vecka.

Utskottets arbete har övergripande handlat om att göra Åland större, intressantare och ännu mer delaktigt. Vi vill att Åland ska bli större för att skapa mer valfrihet och trygghet, för alla. Vi ska bli intressantare för att vår besöksnäring ska kunna växa och hela Åland bli en plats som alla runtom oss vill besöka och helst bosätta sig på. Vi vill arbeta för delaktighet i den mening att landskapets institutioner bygger vårt Åland tillsammans enligt de regler och lagar vi kommit överens om att följa.

Åland står inför stora utmaningar i ekonomisk mening. Tillväxten de senaste åren har i stort sett stampat på stället och vi har en situation där det offentliga Åland växer mer än det privata näringslivet, det som genererar skatter och skapar välfärd. Det är inte en utveckling som leder framåt och det är absolut inte hållbart. Åland är alltjämt ett huvudsakligen dynamiskt samhälle men för att förbli det krävs ständig beredskap. Befolkningen växer fortfarande vilket är både bra och nödvändigt. Men när antalet arbetsplatser inom det privata näringslivet tenderar minska är totalen utmanande. Arbetslösheten är fortfarande låg, i vart fall i statistisk mening, men det som tagit oss hit, tar oss inte på ett tryggt sätt mot framtiden. För att Åland ska kunna fortsätta växa måste vi använda våra resurser på ett klokare sätt och även våga satsa på nya lösningar.

Av dessa skäl är ett konkurrenskraftsfokus nödvändigt och inom utskottet ser vi med tillförsikt fram mot den tilläggsbudget som den nya landskapsregeringen ska skapa med målet att skapa ännu bättre förutsättningar för det privata näringslivet.

Arbetet i finans- och näringsutskottet har präglats av stor samsyn och en vilja att lyfta det näringsliv som utgör själva basen i hela självstyrelsen. Bland de förslag som finns att läsa i betänkandet genomsyras i stort sett allt av konkurrenskraft och tillväxt. I betänkandet skriver därför ett enhälligt utskott att tillväxt är en förutsättning för att kunna utveckla och investera i ny hållbar teknik och för att kunna upprätthålla det välfärdssystem som är ägnade att främja social hållbarhet.

För att då nå detta mål finns det i betänkandet några saker som jag gärna lyfter fram och som alla på sitt sätt bidrar till ett större, intressantare och mer delaktigt Åland.

På det övergripande planet föreslår vi att modellen med rambudgetering ska utvecklas. Målet måste vara att alla organisationer håller sig inom givna ramar och att nya satsningar sker inom ramen för befintliga medel. Det så kallade strukturella underskottet som använts friskt i denna sal är fortfarande för stort och måste stävjas och över tid förvandlas till ett överskott. Frihet att satsa kräver sunda finanser.

När det gäller våra åländska kommuner framhåller utskottet att det finns ett behov att motivera kommuner till samgående och att det sannolikt behövs strukturella förändringar inom såväl landskapets som kommunernas förvaltning för att hantera såväl dagens krav som framtidens prövningar. För att nå framgång i detta arbete understryker utskottets majoritet såväl tydlighet som samarbetsvilja. Vi som jobbar inom självstyrelsen bygger Åland tillsammans med kommunerna. Här understryker också utskottet vikten av att arbetet med Kommunernas socialtjänst prioriteras och genomförs med både tydlighet och målmedvetenhet.

Inom ÅHS verksamhetsområde som står för ungefär 40 procent av hela landskapets utgifter finns extra många skäl att hålla koll på kostnader och verksamheter. ÅHS är en organisation som ska hålla oss friska och starka och därför står utskottet bakom satsningar som exempelvis lågtröskelmottagning för studerande och ungdomar och en tydligare vård för människor som drabbats av beroendeproblematik, både till direkt drabbade och deras anhöriga. Beroendesjukdomar är ett växande gissel som splittrar familjer och gör att människor inte når sin fulla kapacitet. Investeringar i detta betalar sig snabbt och är i hälsoekonomisk mening väldigt lönsamma. Utskottet har också med tillfredsställelse erfarit att de aviserade satsningarna ska göras inom ramen för befintliga anslag. Därför föreslår vi också att den planerade tandvårdsvagnen prövas på nytt av landskapsregeringen och att det arbetet sker i samarbete med de berörda kommunerna.

Andra exempel på satsningar som skapar konkurrenskraft är skapandet av Alandica Shipping Academy med målet att skapa sjöfartsutbildning av världsklass. Åland har alla förutsättningar för att lyckas och det är dags att vi siktar lika högt som våra internationellt verksamma rederier över tid lyckats mycket väl med. Högskolans bolagisering är något utskottet applåderar med målet att högskolan ska vara en motor för hela Åland, vårt näringsliv, offentliga sektor och hela självstyrelsen som kräver kompetens och insikter även på högre nivåer.

Den 9 juni 2022 fyller Åland 100 år och precis på den dagen är det tänkt att ett besökscenter ska öppnas i Bomarsund. Där ska vi berätta om hur det gick till när världen kom till Åland och vad som sedan hände. Utskottet menar att denna och andra satsningar stärker Ålands attraktions- och konkurrenskraft. Projekt Åland 100 är en mycket värdefull möjlighet när det gäller att berätta för vår omvärld vilka vi är och varför vår och alla andras framtid finns i vårt landskap. Åland 100 är en unik händelse och därför har vi skrivit att projektet bör ges möjlighet att verka i en miljö som ger utrymme för kreativitet, flexibilitet och agilt beslutsfattande.

Andra satsningar som vi i utskottet ställer oss bakom är allt som görs för att turismen ska kunna växa. Här spelar storytellingen och besöksupplevelsen en avgörande roll. Turismen är i hög grad tjänste- och upplevelsebaserad och är därmed något som kan växa i enlighet med de hållbarhetsregler som finans- och näringsutskottet och Ålands lagting slog fast att vi ska följa hösten 2015.

När det handlar om konkurrenskraft är företagande en nyckelfaktor. Vi måste göra allt som står i vår makt för att underlätta och förenkla de regler som styr en företagares vardag. Inte minst handlar det om att ständigt hålla ett besökarperspektiv i minnet när nya regler tas fram och gamla regler upprätthålls. Utskottet understryker vikten av förenkling av regelverk och avbyråkratisering för att stärka Ålands konkurrenskraft. Inför det kommande stödprogrammet för jordbruksnäringen lyfter utskottet i linje med Ålands hållbara livsmedelsstrategi att producerande primärproducenter ska prioriteras.

Utskottet ser positivt på den miljöutveckling som dagens fiskodlingsföretag kontinuerligt arbetar med. Utskottet konstaterar även branschens stora tillväxtpotential inte minst i den åländska skärgårdsregionen. Branschen skapar många arbetstillfällen och är en ekonomisk motor i skärgården.

Och på tal om skärgården har ett enigt utskott nått fram till följande skrivning som vi menar gör Åland större och skapar förutsättningar för tillväxt och konkurrenskraft:

”Utskottet understryker vikten av att stora infrastrukturella investeringar har en bred parlamentarisk förankring för att trygga en långsiktig samhällsutveckling. Mot bakgrund av lagtingets uppmaning att säga upp avtalet för färjetrafik mellan Svinö och Mellanholm uppmanar utskottet landskapsregeringen att omförhandla, alternativt säga upp, avtalet samt avbryta infrastrukturupphandlingen på västra Föglö.

Utskottet uppmanar vidare landskapsregeringen att initiera en utredning om en tunnel till Föglö med intentionen att uppnå driftsinbesparingar i hela trafiken, skapa högre attraktionskraft i skärgården samt minska miljö- och klimatpåverkan. Utskottet understryker säkerhetsaspekter, finansieringsmöjligheter, upphandlingsalternativ och lagstiftningsbehov samt möjligheterna att genomföra projektet som föregås av att lagtinget fastställer de ekonomiska ramarna för hela projektet. I sammanhanget ska även projekt östra Föglö ingå.”

I sammanhanget vill jag som ett exempel på upphandlingsalternativ lyfta så kallad partneringupphandling som är något man i exempelvis Sverige använt sig av med stor framgång. Kort beskrivet handlar det om en strukturerad samverkansform där nyckelaktörer samarbetar i öppen dialog och en transparent arbetsmiljö med målet att nå övergripande mål. Detta arbete hoppas jag den nya landskapsregeringen ska prioritera.

Betänkandet har ni alla fått och till de delar jag inte nämnt de olika förslagen svarar jag gärna på frågor. Jag vill igen påminna om att utskottet till de allra största delar varit enhälliga i skrivningarna varför detta dokument ska utgöra en viktig del i landskapsregeringens fortsatta arbete.

Till sist vill jag anföra en teknisk rättelse till detta betänkande. I inledningen finns en tabell där alla anslag summerats. När det gäller raden finansiella poster och avskrivningar blev det ett misstag. Siffran som nu står är 8.040.000 euro. Den korrekta summan är 28.235.000 euro.

Innan jag avslutar vill jag gärna tacka vår utskottssekreterare Emma Dahlén som på ett precist vis sammanfattat utskottets tankar och till alla medlemmar som bidragit till betänkandets skrivningar. Vi har några reservationer, allt annat vore konstigt, men dessa får reservanterna själva presentera.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att lagtinget antar landskapsregeringens förslag till Ålands budget för år 2020 med följande ändringar:

• moment 21010 minskas med 100 000 euro, motsvarande medel för förverkligande av kommunreformslagen,

• investeringsfullmakt om 40 miljoner euro för kortruttsutbyggnaden i skärgården återtas,

• att investeringsanslag från första tilläggsbudget år 2019 om 350 000 euro återtas för inköp av en tandvårdsbil med utrustning,

• att lagtinget bemyndigar landskapsregeringen att uppta för budgetens förverkligande erforderliga lån,

• att lagtinget förkastar budgetmotionerna nr 1-10 samt

• att lagtinget beslutar att Ålands budget för år 2020 ska tillämpas från och med den 1 januari 2020 i den lydelse den har enligt lagtingets beslut.

In action i talarstolen.