Arbetsplatser är viktigast

Först kommer arbetsplatser, sedan arbetsplatser och därefter arbetsplatser. För att lyckas med det krävs friska företag och ambitiösa medborgare. För att nå detta krävs samsyn och samarbete, löd Centerns gruppanförande i budgetdebatten:

Talman,

för att vi ska klara oss framöver finns det två saker vi aldrig får glömma. För det första att det finns arbetsplatser för vår befolkning. För det andra att Åland förblir ett samhälle som ungdomar vill stanna kvar i eller återvända till. Vi behöver framtidstro och vi behöver handlingskraft på alla nivåer. Därför är det viktigt att finans- och näringsutskottet hittat enighet och samsyn i stora och centrala frågor.

Betänkandet från FNU innehåller mycket och kan till vissa delar uppfattas som kritik och till andra som beröm, det är som det ska vara. För att nå samsyn måste alla vara redo att göra kompromisser. Det är ett allvarligt och uppriktigt försök att hitta bred politisk samling och det är en väg vi från Centern stöder. Vi lever i en verklighet vi aldrig tidigare upplevt och vi måste anstränga oss tillsammans för att hitta lösningar som skapar sysselsättning och möjlighet för företag att överleva och växa. För att tala klarspråk. Vi befinner oss i en kris och måste göra saker vi inte är vana vid. Vi kan inte resa och vi får inte umgås och vi delar detta med hela den övriga världen. Ni känner alla till uttrycket att när man är frisk är önskemålen många men när man är sjuk vill man bara en sak.

Från Centerns sida hoppas vi att år 2021 blir året då vi gemensamt försöker nå samsyn kring hur Åland ska göra. Vi har nämligen inte råd att gå splittrade mot framtiden. Enligt vår uppfattning har finans- och näringsutskottet tagit ett viktigt steg i den riktningen. Centerns lagtingsgrupp lyfte i remissdebatten vikten av de förpliktigande orden från behandlingen av den fjärde tilläggsbudgeten. De löd ”Utskottet bedömer att situationen för Åland är så allvarlig att det manar till samling.”

Betänkandet som vi debatterar i dag bär spår av den förhoppningen. Tack vare insatser, och eftergifter, från alla partier finns det nu en god grund att stå på i det fortsatta arbetet med att skapa långsiktig finansiell balans, något vi alla är beroende av, oavsett vilken sida av regeringsbänkarna vi för ögonblicket sitter vid. Åland är summan av många olika beslut men inte sedan krigsåren i mitten av 1900-talet har osäkerheten kring framtiden varit lika stor som i dag. Detta ställer extra höga krav på alla ålänningar och alldeles särskilt på alla vi som fått i uppdrag att hantera våra gemensamma angelägenheter som valda parlamentariker och i förlängningen den landskapsregering som arbetar på vårt uppdrag.

Lagtingsgruppen stöder den övergripande tanken från finans- och näringsutskottet att i nuläget avstå alldeles för hårda åtstramningar i de offentliga utgifterna men att arbetet genast måste fortsätta med att hitta reformer som krymper det strukturella underskottet. I praktiken betyder det att arbetet med en så kallad omställningsbudget nu måste inledas med målet att vara klar i vår. Avsikten var att den skulle genomförts våren 2020 men till följd av pandemin fick den anstå vilket är förståeligt. Ärendet brådskar och inte minst alla våra serviceproducerande kommuner behöver både hjälp och stöd för att kunna fortsätta leverera vardagstrygghet till alla medborgare. Från Centerns sida är vi glada över att Kommunernas socialtjänst nu blir verklighet och att en stor tyngd därmed försvinner från kommunkansliernas vardagar.

Äntligen, säger vi och understryker igen nödvändigheten av politisk samling kring svåra frågor. Det är en fröjd att se hur arbetet löper över partigränserna i den nya partistyrelsen. Vi hoppas också, i likhet med utskottet, att finansåret 2021 blir startpunkten för en ekonomisk styrmodell som kännetecknas av tydlig rambudgetering och utvecklad resultatstyrning. Insikterna om ekonomiska realiteter måste öka på alla nivåer. Låg produktivitet och sjukfrånvaro kostar och bör undvikas med hjälp av starkt, pådrivande och inspirerande ledarskap där alla arbetstagare får växa och nå sin fulla potential. Är det något pandemin lärt oss är det att livet sker lokalt och tillsammans vilket vi aldrig får glömma.

Landskapsregeringen har visat prov på ett enastående ledarskap i en svår tid och är därför väl lämpad att fortsätta den svåra uppgiften att lotsa självstyrelsen framåt, mot det stundande hundraårsjubiléet. Det är många frågor på agendan. Exakt vilka reformer som ska prioriteras är i första hand ett operativt uppdrag och något för landskapsregeringen att hantera.

Från Centerns lagtingsgrupp vill vi ändå lyfta behovet av tydlig och transparent ekonomisk politik och styrning och betonar vikten av att utveckla finanspolitiken till något långsiktigt där målet ska vara stabilitet och utgifter som motsvaras av intäkter. Det är vi skyldiga vår självstyrelse och det jobbet har blivit väldigt mycket mer utmanande till följd av pandemin som satt stopp för så mycket. Det är vanskligt att jämföra oss alltför mycket med kringliggande och väldigt mycket större länder men det som hände i Sverige efter 1990-talskrisen stämmer till eftertanke och utgör inspiration. Då var det fastighetsbranschen som kraschade och utlöste en finanskris vilket ledde till valutakaos och en höjning av marginalräntan till 500 procent. När det hände stod alla frågande men efteråt insåg alla att den krisen utgjorde det värsta som hänt just Sverige sedan det andra världskriget. I efterhand blev det också det bästa för ur krisen kom ett starkare och friskare Sverige.

Finland har också genomgått liknande stålbad och laman som i tid låg nära Sveriges finanskris utlöste enorm arbetslöshet och skapade ärr som landet fortfarande lever med kulturellt, politiskt och socioekonomiskt. Dessa länder hanterade sina kriser på olika sätt men båda gjorde det målmedvetet och långsiktigt och lät sig också inspireras av varandra vilket sannolikt gjorde att de nordiska ekonomierna kom tillbaka på banan hyggligt snabbt efter kraschen. Genom att förena alla våra krafter kan vi också göra Åland friskt, attraktivt och konkurrenskraftigt igen. I remissdebatten förde vi fram tanken på ett gemensamt och flerårigt ekonomiskt synsätt för Åland, ungefär som man gjorde i Sverige efter krisen. Där kom man överens om fleråriga utgiftstak, överskottsmål, ekonomisk stabilitet, effektiv hushållning och tillväxtmål vilket mynnar ut i attraktionskraft. Den kris som Åland nu genomgår ställer höga krav på oss alla och därför understryker vi gärna behovet av politisk samling för att försöka skapa ett ramverk vi alla kunde hålla oss till.

Pandemin gör detta arbete brådskande för vi har en självstyrelse att sköta och den ska om bara två veckor finansieras med ett helt nytt system som på många sätt är bättre än det föregående men som kräver en näringspolitik som skapar friska och lönsamma företag och arbetsplatser över hela Åland. Det är privata företagare som bygger välfärd och därför är det direkt nödvändigt att göra Åland attraktivt för inflyttning vilket också stärker den gemensamma ekonomin. Detta kräver en expansiv finanspolitik som träffsäkert skapar tillväxt och därmed arbetsplatser inom den privata sektorn. Vi hoppas såklart alla att våra gränser ska öppnas på nytt och att resandet ska få en renässans och då gäller att vi står redo.

I samband med pandemin och de stängda gränserna har den åländska BNP-utvecklingen inte bara avstannat. Just nu ser det ut som om vår ekonomi krymper med sexton procent under detta år. Det är med råge mest i Finland och visar tydligt hur mycket krishanteringen kostat i pengar. Vi har drabbats av rekordhög arbetslöshet och måste stå redo för de konsekvenser detta kan medföra i form av social oro och en känsla av hopplöshet. Vi stödjer tanken på en ”Ekonomi i balans” och prioriterar det målet mycket högt. Sommarens tre idégrupper skapade många goda idéer och några av dem lyfts fram i betänkandet vilket vi stöder, till exempel förstärkning av Ålandskontoret, offentlig riskkapitalförsörjning, att högskolan ska fungera som motor för Åland och bildande av attraktionskraftsenhet. Som en konsekvens av det uteblivna resandet har Åland drabbats hårt och nu måste vi alla arbeta för att återskapa attraktionskraften och göra Åland till det självklara målet för alla som bor runtom Östersjön och bortom. Jag slutar som jag började och påminner om det viktigaste. Vi måste göra allt som står i vår makt för att få ner arbetslösheten och starta samhället på nytt. Många av våra företag står i dag och gungar utan att veta om de kan överleva eller inte. Det hänger på hur pandemin utvecklar sig och när vaccinet kommer och när resandet kan nystarta. Fram till dess ska vi förbereda oss på en stark comeback.

I vårt uppdrag i denna sal ingår därför att gjuta framtidstro i alla ålänningar, överallt, och då är det uppriktiga försök till politisk samling som präglar finans- och näringsutskottets betänkande behövligt.

Så länge tillväxten fortsätter att växa på Åland och det finns arbetsplatser åt helst alla fortsätter Åland att växa och frodas. Foto: Pixabay.