Starkt jobbat i utskottet

Varje budgetförslag som lämnas av Ålands landskapsregering till Ålands lagting behandlas ingående av ett utskott innan lagtinget tar beslut. I dag presenterade finans- och näringsutskottet sitt betänkande som präglas av samsyn i högre grad än bråk. Det känns helt rätt att i dessa tider bidra med konstruktivitet och eftertanke och hela processen slutade med endast tre omröstningar vilket jag tror nästan aldrig hänt förut. I presentationen sade jag ungefär så här:

Talman,

låt mig börja med att nämna några av de slutsatser som finans- och näringsutskottet dragit i samband med behandlingen av budgetförslaget för 2021. Landskapet Åland och självstyrelsen befinner sig i en utomordentligt utmanande och exceptionell situation. Arbetslösheten är historiskt hög och den övergripande ekonomiska aktiviteten låg till följd av pandemin.

Vi står också inför ett nytt finansiellt system som från och med år 2021 gör landskapet Åland mer beroende av friska företag, inflyttning och hög sysselsättning än förut. Vårt underskott i de offentliga finanserna är i år uppemot åttio miljoner euro vilket tarvar åtgärder på i stort sett alla plan. Pandemin berör oss alla och alldeles särskilt ryggraden i den åländska ekonomin – passagerartrafiken och den besöksnäring som går hand i hand med fri rörlighet.

Mot den här bakgrunden gäller att med omsorg och stor eftertanke analysera och genomföra åtgärder med målet att nå större hållbarhet i hela landskapets ekonomi. Detta har finans- och näringsutskottet gjort och nått några rekommendationer som framkommer i betänkandet och som jag snart återkommer till. På ett rent allmänt plan står det bortom alla rimliga tvivel klart att nya satsningar och skattefinansierade verksamheter måste analyseras noga innan de verkställs eller ens fortsätter.

Detta ställer höga krav på det finansiella och politiska ledarskapet och förutsätter en annan och noggrannare kontroll än hittills. I samband med hanteringen av budgetförslaget har utskottet hört sjuttionio ålänningar med olika vardagar och perspektiv på vad landskapet Åland borde göra. Var och en av dem har på varierande sätt lämnat spår i betänkandet som debatteras i dag och som präglas av samförstånd i högre grad än missförstånd.

Jag vill tacka alla utskottsmedlemmar för att ni på ett framåtriktat och osjälviskt vis bidragit till texterna och tagit ett steg närmare den politiska samling som lagtingets alla ledamöter efterlyste i samband med att vi debatterade tilläggsbudget nummer fyra tidigare i höst. Det står oerhört klart att den ekonomiska verkligheten i pandemins spår är brutal och kräver åtgärder av oss alla. Vi ska inte tokspara för det gör bara situationen ännu värre men vi ska reformera och förändra för att långsiktigt komma tillrätta med den alltför stora skillnaden mellan intäkter och utgifter.

I utskottsarbetet har vi låtit detta prägla diskussionen och vinnlagt oss om både ton och innehåll i texterna. Ni har alla fått betänkandet och det nyttjar inget till att läsa upp hela. Jag vill ändå lyfta några frågor som är av särskilt intresse inför kommande budgetår. Vi har till exempel själva budgetprocessen som borde ses över med högre transparens och förståelse som mål. Vi har efterlyst detta i repriser och nu är dags för verkstad. Vi måste nå ett system där långsiktighet, såvitt möjligt, ska råda. Detta inkluderar fleråriga prognoser över inkomster och utgifter vilket gör det möjligt att skapa ett budgetpolitiskt ramverk och modernare styrmodell. Redan före pandemin slog till hade vi ett underskott i landskapets offentliga finanser på uppemot trettio miljoner euro och nu måste det till nya system, annars är nedskärningar i välfärden oundvikliga.

Vi måste prioritera och detta kan bara ske med hjälp av reformer och en ny finanspolitik som grundar sig på fleråriga utgiftstak, överskottsambitionerl (om möjligt) och breda finansiella mål; något som är självklart i både Finland och Sverige. Det är utskottets fromma förhoppning att vi alla skulle komma överens om synen på läget just nu och inför det kommande decenniet för att därmed nå samsyn kring det ekonomiska handlingsutrymmet med målet att över tid anpassa utgifterna till inkomsterna; detta är nödvändigt för självstyrelsens utveckling och framtid. Vi kan inte fortsätta att hantera kostnader på årlig bas utan att ha en övergripande samsyn kring intäkterna. Vi måste skapa ramar och vi måste nå långsiktighet. Utskottet har analyserat behovet av en efterfrågad och utökad lånefullmakt, från 60 miljoner euro till 77 miljoner.

Mot bakgrund av det oerhört ansträngda läget och behovet av reformer har utskottet gått in för att inte utöka fullmakten som beviljades i samband med hanteringen av tilläggsbudget nummer fyra. Det är bra att lånebegäran kommer inför helåret 2021 men innan utskottet godkänner att den växer vill vi att landskapsregeringen presenterar fleråriga finansieringsanalyser där det framgår hur skuldbördan förväntas utvecklas över tid och hur lånen ska återbetalas. Utskottet föreslår därför att den nu beviljade fullmakten på 60 miljoner euro förlängs från den 30 mars till den sista december 2021. Talman, det är mot bakgrund av det sagda tufft för väldigt många just nu. Tack och lov är vår välfärd stark och våra företag många, några av dem har klarat pandemin bra.

Nu, om någonsin, gäller att skapa tillväxt och arbetsplatser och satsa våra pengar och resurser på sådant som är långsiktigt lönsamt. Exakt vad detta är vet ingen och just därför är det viktigt att investera i kunskap, social hållbarhet, ny teknik, utbildning och sådant som skapar framtidstro och attraktionskraft och, framför allt, arbetsplatser. I utskottets behandling har vi nämnt de orden ofta tillsammans med konkurrenskraft och det är sådant vi aldrig borde glömma. Vi kan bara skapa riktig hållbarhet genom att bygga ett samhälle som är minst lika bra som våra omkringliggande regioner. Misslyckas vi med det flyttar folk bort vilket minskar skattekraften och så vidare. I denna strävan efter konkurrenskraft och skatter har utskottet identifierat några branscher där efterfrågan är stor på våra omkringliggande marknader och därför stödjer vi ett distributionsstöd till livsmedelsföretag och därför väljer vi att lyfta fiskodling som en avgörande ingrediens i att skapa hållbarhet i skärgården. Denna fråga är såklart ett politiskt känsligt fält och våra vänner i Hållbart Initiativ och socialdemokraterna håller inte med men det gör vi andra i utskottet.

Med beaktande av sysselsättning och exportintäkter anser majoriteten att industrin har en framtid, att folk runtom oss behöver mat och att det inte vore mer rätt att fiskodling sker någon annanstans. Vi förutsätter såklart att detta sker i samklang med miljökrav och med omsorg om våra gemensamma resurser som till exempel rent vatten och en inbjudande skärgård. Tack vare de etablerade fiskodlingarna är skärgården i dag levande året runt och det är något vi borde fortsätta uppmuntra.

En annan fråga som är svår och ständigt högaktuell är vår vardagsservice som sköts av sexton kommuner. I takt med att kommunernas ekonomi blir allt mer ansträngd samtidigt som kommunernas lagstadgade skyldigheter ökar kommer Åland allt närmare en verklighet där kommunerna inte längre har realistiska ekonomiska förutsättningar att fullgöra sina skyldigheter ens med de tillskott som landskapsandelssystemet ger. Att utöka kommunernas lagstadgade skyldigheter i en utsträckning som kommunerna inte kan finansiera är inte hållbart.

Landskapets ekonomiska situation tillåter inte heller att de totala offentliga utgifterna ökar. Därför behövs samling för att komma överens om de lösningar som bäst banar väg för ett framtida välfungerande livskraftigt samhälle. Vi lever just nu i en slags brytningstid där Kommunernas socialtjänst startar efter årsskiftet och måste få arbetsro för att komma igång. Som jag nämnde inledningsvis i dag är KST redan i dag ett starkt exempel på vad politisk samling kan åstadkomma.

I denna budgetbehandling har vi för första gången också försökt vidga våra vyer och anlägga ett barnperspektiv på det hela. Det är uppfriskande på många sätt och något vi varmt rekommenderar. Det råder nämligen stor skillnad mellan vuxenvärldens kan-allt-filosofi och barnets vardag. Hade vi alltid agerat utifrån barnens bästa hade vi sett till skolskjutsarna fungerar även om föräldrarna väljer att separera. I dag är det inte så. Utskottet har i samband med budgetbehandlingen också erfarit att alltför många ungdomar fortfarande trillar mellan stolarna beroende på oklarheter i vem som ska göra vad när det gäller vidareutbildning. Så kan vi inte ha det. I Finland går man in för att förlänga läroplikten nästa höst till 18 år. Det är för tidigt och osäkert att säga att vi ska gå samma väg på Åland men det är också för tidigt att slå fast att vi inte ska göra det. Landskapsregeringen måste nu analysera det som händer i Finland och komma tillbaka med förslag till åtgärder.

Vi vill inte att våra åländska ungdomar ska stå sämre rustade för framtiden än ungdomarna i Finland. Vårt ekonomiska läge är extremt utmanande och därför har utskottet valt att slå in på sparsamhetens stig. Vi vill, därtill inspirerade och uppmanade av finansministern i remissdebatten, begränsa lånefullmakten till 60 miljoner euro för att sätta tryck på behovet av reformer och analyser.

Vi har valt att lyfta bort pengar från en utredning kring en bro över Prästösund för att skapa arbetsro för den kommitté som har till uppgift att granska förutsättningarna för en tunnel till Föglö. Det står landskapsregeringen fritt att återkomma med detta anslag när tunnelkommittén är färdig med sitt arbete.

Det finns andra investeringar som utskottet fört ett resonemang kring, till exempel det planerade smittskyddsrummet vid ÅHS. Utskottet inser behovet men understryker att investeringar ska ske i samarbete med Fastighetsverket för att uppnå mesta möjliga flexibilitet i alla byggnaders användning och disposition. En fråga som absolut inte är enkel men ändå nödvändig att lyfta är finansieringen av Ålands radio som minskar till följd av övergången till medieavgift. Hur viktig public service än är för vårt gemensamma Åland är den ekonomiska verkligheten ännu viktigare.

Åland har i dagens läge inte finansiellt utrymme för något annat än nödvändigheter vilket utmanar mycket av sådant vi fram tills nu tagit för självklart. Vi genomgår en slags stresstest av hela självstyrelsesystemet och i det arbete måste alla delta. Betänkandet över budgeten 2021 är unikt och präglat av stor samsyn och vilja att göra bättre. Vi har försökt nå politisk samling och vi har till stor del lyckats, alla ledamöter i utskottet, ordinarie och de suppleanter som närvarat, har på olika sätt bidragit till innehållet i betänkandet. Alla inblandade partier har tvingats till olika eftergifter och även om ingen budgetmotion godkänts lever många av förslagen i motionerna kvar i betänkandet.

Jag vill gå så långt som att slå fast att detta betänkande skapar underlag för en långsiktigare finanspolitik med målet att göra Åland starkt och friskt igen med målsättningen att skapa arbetsplatser och bygga framtidstro.

Talman, innan jag slutar vill jag rikta mitt och de övriga ledamöternas tack till utskottssekreterare Emma Dahlén som efter årsskiftet återgår till sitt jobb vid Mariehamns stad. Emma Dahlén har lyhört, tålmodigt och lösningsorienterat lyssnat in, analyserat och formulerat ganska yviga tankar till pregnanta slutsatser. Detta har gjort utskottets arbete både progressivt och levande och eftersom jag har äran att inleda denna debatt vill jag gärna att ni alla försöker göra som vi gjorde i utskottet; lyssna på argumenten, invänd sakligt och kom ihåg att bakom varenda mening finns en människa som liksom du själv drivs av att göra Åland bättre för alla. Med detta önskar jag alla en livfull och framåtblickande debatt, vi har utmaningar framför oss men vem är bättre skickade att hantera sådana än ni som sitter i denna sal just nu?

Varje framgång börjar med en gemensam syn på problemet vilket ofta leder till beslutsamhet och laganda. Politik präglas inte alltid av detta men det gör detta betänkande från finans- och näringsutskottet.