Ja till lån för att klara krisen
När tilläggsbudget nummer fyra presenterades låg fokus på lånebehovet och mycket mer. Så här föll orden när jag presenterade finans- och näringsutskottets betänkande:
Talman,
i dag vill jag börja med betänkandets allra sista stycke som på ett tydligt sätt illustrerar och sammanfattar finans- och näringsutskottets syn på tilläggsbudget fyra och vårt betänkande som tillkommit helt utan omröstningar: Utskottet bedömer att situationen för Åland är så allvarlig att det manar till samling, något som utskottet har låtit vara vägledande vid sin behandling av såväl budgetförslaget som budgetmotionerna.
Åland står inför en historisk kris och detta kräver åtgärder som inte kommer att kännas bekväma men som ändå måste leda till ett bättre samhälle. Vi kan aldrig arbeta för att försämra, vi måste alltid jobba med förändring som leder till förbättring. Detta kan låta som en omöjlighet men är det inte, det är en nödvändighet som vi alla måste förhålla oss till. Ta till exempel Assar Lindbeck-kommissionens utredning under brinnande finanskris på 1990-talet. Då hade Sverige nått en punkt i sin samhällsekonomi som dittills saknade motstycke och som krävde åtgärder snarare än politiska strider. Då skrev man: ”Det kommer en tid då varje nation stannar upp och reflekterar över sin framtid. Sådana ögonblick infaller oftast i perioder av nedgång och kris. Samhällets förmåga till omprövning och förnyelse sätts därmed på ett hårt prov.” Där har ni en stark sammanfattning över läget just nu. Om det var Assar Lindbeck, som förresten och tyvärr avled tidigare i höst, eller inte ska jag låta vara osagt men Sverige har på ett extremt starkt sätt kommit tillbaka från kriser och i det faktum kan även vi på Åland finna stöd. Sveriges lösning efter krisen blev ett utgiftstak med syfte att stabilisera statsfinanserna. Detta utgiftstak (i dag överskottsmål) infördes 1995, i följderna av finanskrisen, och förankrades delvis över blockgränserna.
Med utgångspunkt i detta betänkande har det blivit dags att söka sådana breda politiska lösningar även på Åland. Då kan vi förvandla vår kris till något som gör förändring möjligt. Det liggande budgetförslaget, tilläggsbudget 4, innehåller en allmän motivering som på ett övergripande plan definierar olika åtgärdsområden och sedan kokar ner i några konkreta förslag där det mest utmanande är en begäran om en fullmakt att uppta ett lån på 60 miljoner euro senast i mars; om det skulle det visa sig nödvändigt för att säkra likviditeten och förmågan att betala ut exempelvis löner till alla anställda. Detta lån har vi från utskottets sida godkänt men också påpekat några saker vi tycker kunde hänga med vid planeringen av framtida främmande finansiering.
Vi kan nämligen inte säga att detta är det sista lånet, vi kämpar mot en pandemi vars vägar inte kan förutses och med omkringliggande länder som kastat all sorts försiktighet över bord med målet att upprätthålla den egna konkurrens- och attraktionskraften. Det värsta som kunde hända är att Åland förlorar mark i förhållande till våra konkurrenter. Vi ser hur arbetsplatser försvinner och vi måste göra allt för att upprätthålla tron på samhället och ambitionen hos medborgarna att vara med och fortsätta utveckla vårt Åland. Den föreslagna lånefullmakten om 60 miljoner euro är något nytt för Ålands lagting som över tid iakttagit en sund skepsis till skuldsättning av landskapet och dess medborgare. Utskottet stödjer en fortsatt försiktighet när det gäller upptagande av lån men påminner om vikten att upprätthålla den åländska konkurrenskraften och, därmed, sysselsättningen.
Avgörande för om skuldsättningen är motiverad är vad man använder pengarna till och hur man har för avsikt att återbetala dem. En skuldsättning som stimulerar tillväxt och bidrar till att skapa ett bärkraftigt samhälle kan vara sund. Skuldsättning för att täcka ett löpande budgetunderskott är osund ekonomisk politik. Storleken på fullmakten, 60 miljoner, har man nått på rekommendation av finansavdelningen och en analys som finans- och näringsutskottet tagit del av och stöder. Tilläggsbudgeten inkluderar dessutom det sysselsättningsstöd vars lagstiftning vi redan hanterat samt preliminära idéer kring hur den alldeles för eftersatta digitaliseringen ska fortskrida. Utskottet delar synen på att digitaliseringen är en viktig del av vår framtid och ser fram mot ett meddelande över hur detta mer i praktiken ska ske och vilka resurser vi måste investera för att på sikt få bättre kontroll över våra kostnader. Det är en riktig slutsats att digitalisering är en viktig del i arbetet med att skapa en budget i balans. Förslaget till tilläggsbudget presenteras i en tid då världsekonomin genomgår den djupaste recessionen sedan andra världskriget, en recession som drabbat euroområdet hårdare än andra och där Åland, till följd av ekonomins starka beroende av näringar som sjöfart och turism, tvingats bära ett lass som är många gånger tyngre än vår bärförmåga. Jag väljer att inte i detalj gå in på utskottets alla skrivningar men jag tycker det är viktigt att slå fast att betänkandet är enigt.
Alla ledamöter har vinnlagt sig om att på ett konstruktivt sätt skapa en bild över nuläget, som ett stöd inför framtiden. Här finns skrivningar som alla absolut inte tycker är bekväma och det är inte så konstigt. Vi kommer från olika politiska världar med olika prioriteringar. Ändå har vi sökt samförstånd hellre än konflikt och det är antagligen det allra viktigaste medskicket i detta betänkande. Att betänkande kan uppfattas som mångordigt och utan kristallklara slutsatser eller rekommendationer är en följd av vårt förhållande till och beroende av vår omvärld. Till exempel är det oerhört svårt att dra slutsatser om klumpsumman och skatteavräkningen som efter årsskiftet blir Ålands huvudsakliga intäktskälla. Konjunkturläget på Åland avviker väsentligt från det i Finland och finansministeriet saknar sådan kännedom om lokala förhållanden som behövs för att göra adekvata prognoser för skatteavräkningen.
Det är av yttersta vikt att Åland har en egen uppfattning om det verkliga utfallet och därför är Åsubs analyser allt viktigare för vår gemensamma planering. När det gäller framtiden och som stöd i den budgetprocess för år 2021 som pågår och kulminerar i oktober vill utskottet påminna om några särskilt viktiga åtgärder. Det viktigaste målet av dem alla är, rätt självklart, att sänka arbetslösheten och höja BNP till samma nivå, som före pandemin, inom en rimlig tidsperiod. För att lyckas med behövs långsiktiga åtgärder som optimerar den offentliga sektorns verksamhet. Fast detta räcker inte till. Det krävs dessutom snabba åtgärder som får ekonomin att växa, stärker landskapets attraktions- och konkurrenskraft samt stärker produktiviteten. En av dessa åtgärder ska ses mot bakgrund av alla de missförstånd och i flera fall omotiverade åtgärder från finländskt håll i samband med pandemin. Detta understryker att det finns skäl att säkra och stärka landskapets förutsättningar att föra en konstruktiv dialog med Finland. I det politiska livet används begreppet reformer ofta och rätt yvigt. Men nu är tiden inne att genomföra delar av sådant som tidigare diskuterats. Behovet av reformer motiveras inte minst av det signalvärde som bra reformer sänder ut. Man ska inte ändra för ändrandets skull men i en tid då alla behöver se över sin verksamhet är det viktigt att även landskapet visar att man liksom inom privat sektor överväger och tar fasta på hur man kan optimera sin verksamhet. Det är inte en långsiktig lösning på nuvarande problem att den privata sektorn genomgått ett stålbad med omfattande arbetslöshet som resultat medan den offentliga sektorn tuffar på i stort sett oförändrad. Risken är hög för att sådant skapar splittring. En effektiv, välorganiserad och modern offentlig förvaltning sänder budskapet att samhället är livskraftigt och attraktivt. Förtroendekapitalet bland invånare och potentiella invånare förutsätter att man i detta avseende kan visa handlingskraft, beslutsförmåga och gärna långsiktig samsyn över partigränser. Det finns även andra åtgärder som utskottet lyfter fram.
Till exempel att väldigt mycket talar för att lagstiftningen om näringsrätt måste moderniseras för att skapa ett välkomnande och modernt samhälle som kan attrahera kapital och företagsetableringar till Åland. Rätt bemanning i bolagsstyrelser är avgörande för bolagens utveckling och förutsättningar att vara konkurrenskraftiga på en internationell marknad. Man kan inte förvänta sig att ägare och investerare ska ge avkall på behovet av en specifik styrelsesammansättning endast för att etablera bolaget på Åland. Talman, avslutningsvis vill jag tacka alla kolleger i utskottet för initierade och ambitiösa diskussioner kring allas vårt övergripande mål – ett större, starkare och bättre Åland som lockar till inflyttning och turism.
Talman,
i dag vill jag börja med betänkandets allra sista stycke som på ett tydligt sätt illustrerar och sammanfattar finans- och näringsutskottets syn på tilläggsbudget fyra och vårt betänkande som tillkommit helt utan omröstningar: Utskottet bedömer att situationen för Åland är så allvarlig att det manar till samling, något som utskottet har låtit vara vägledande vid sin behandling av såväl budgetförslaget som budgetmotionerna.
Åland står inför en historisk kris och detta kräver åtgärder som inte kommer att kännas bekväma men som ändå måste leda till ett bättre samhälle. Vi kan aldrig arbeta för att försämra, vi måste alltid jobba med förändring som leder till förbättring. Detta kan låta som en omöjlighet men är det inte, det är en nödvändighet som vi alla måste förhålla oss till. Ta till exempel Assar Lindbeck-kommissionens utredning under brinnande finanskris på 1990-talet. Då hade Sverige nått en punkt i sin samhällsekonomi som dittills saknade motstycke och som krävde åtgärder snarare än politiska strider. Då skrev man: ”Det kommer en tid då varje nation stannar upp och reflekterar över sin framtid. Sådana ögonblick infaller oftast i perioder av nedgång och kris. Samhällets förmåga till omprövning och förnyelse sätts därmed på ett hårt prov.” Där har ni en stark sammanfattning över läget just nu. Om det var Assar Lindbeck, som förresten och tyvärr avled tidigare i höst, eller inte ska jag låta vara osagt men Sverige har på ett extremt starkt sätt kommit tillbaka från kriser och i det faktum kan även vi på Åland finna stöd. Sveriges lösning efter krisen blev ett utgiftstak med syfte att stabilisera statsfinanserna. Detta utgiftstak (i dag överskottsmål) infördes 1995, i följderna av finanskrisen, och förankrades delvis över blockgränserna.
Med utgångspunkt i detta betänkande har det blivit dags att söka sådana breda politiska lösningar även på Åland. Då kan vi förvandla vår kris till något som gör förändring möjligt. Det liggande budgetförslaget, tilläggsbudget 4, innehåller en allmän motivering som på ett övergripande plan definierar olika åtgärdsområden och sedan kokar ner i några konkreta förslag där det mest utmanande är en begäran om en fullmakt att uppta ett lån på 60 miljoner euro senast i mars; om det skulle det visa sig nödvändigt för att säkra likviditeten och förmågan att betala ut exempelvis löner till alla anställda. Detta lån har vi från utskottets sida godkänt men också påpekat några saker vi tycker kunde hänga med vid planeringen av framtida främmande finansiering.
Vi kan nämligen inte säga att detta är det sista lånet, vi kämpar mot en pandemi vars vägar inte kan förutses och med omkringliggande länder som kastat all sorts försiktighet över bord med målet att upprätthålla den egna konkurrens- och attraktionskraften. Det värsta som kunde hända är att Åland förlorar mark i förhållande till våra konkurrenter. Vi ser hur arbetsplatser försvinner och vi måste göra allt för att upprätthålla tron på samhället och ambitionen hos medborgarna att vara med och fortsätta utveckla vårt Åland. Den föreslagna lånefullmakten om 60 miljoner euro är något nytt för Ålands lagting som över tid iakttagit en sund skepsis till skuldsättning av landskapet och dess medborgare. Utskottet stödjer en fortsatt försiktighet när det gäller upptagande av lån men påminner om vikten att upprätthålla den åländska konkurrenskraften och, därmed, sysselsättningen.
Avgörande för om skuldsättningen är motiverad är vad man använder pengarna till och hur man har för avsikt att återbetala dem. En skuldsättning som stimulerar tillväxt och bidrar till att skapa ett bärkraftigt samhälle kan vara sund. Skuldsättning för att täcka ett löpande budgetunderskott är osund ekonomisk politik. Storleken på fullmakten, 60 miljoner, har man nått på rekommendation av finansavdelningen och en analys som finans- och näringsutskottet tagit del av och stöder. Tilläggsbudgeten inkluderar dessutom det sysselsättningsstöd vars lagstiftning vi redan hanterat samt preliminära idéer kring hur den alldeles för eftersatta digitaliseringen ska fortskrida. Utskottet delar synen på att digitaliseringen är en viktig del av vår framtid och ser fram mot ett meddelande över hur detta mer i praktiken ska ske och vilka resurser vi måste investera för att på sikt få bättre kontroll över våra kostnader. Det är en riktig slutsats att digitalisering är en viktig del i arbetet med att skapa en budget i balans. Förslaget till tilläggsbudget presenteras i en tid då världsekonomin genomgår den djupaste recessionen sedan andra världskriget, en recession som drabbat euroområdet hårdare än andra och där Åland, till följd av ekonomins starka beroende av näringar som sjöfart och turism, tvingats bära ett lass som är många gånger tyngre än vår bärförmåga. Jag väljer att inte i detalj gå in på utskottets alla skrivningar men jag tycker det är viktigt att slå fast att betänkandet är enigt.
Alla ledamöter har vinnlagt sig om att på ett konstruktivt sätt skapa en bild över nuläget, som ett stöd inför framtiden. Här finns skrivningar som alla absolut inte tycker är bekväma och det är inte så konstigt. Vi kommer från olika politiska världar med olika prioriteringar. Ändå har vi sökt samförstånd hellre än konflikt och det är antagligen det allra viktigaste medskicket i detta betänkande. Att betänkande kan uppfattas som mångordigt och utan kristallklara slutsatser eller rekommendationer är en följd av vårt förhållande till och beroende av vår omvärld. Till exempel är det oerhört svårt att dra slutsatser om klumpsumman och skatteavräkningen som efter årsskiftet blir Ålands huvudsakliga intäktskälla. Konjunkturläget på Åland avviker väsentligt från det i Finland och finansministeriet saknar sådan kännedom om lokala förhållanden som behövs för att göra adekvata prognoser för skatteavräkningen.
Det är av yttersta vikt att Åland har en egen uppfattning om det verkliga utfallet och därför är Åsubs analyser allt viktigare för vår gemensamma planering. När det gäller framtiden och som stöd i den budgetprocess för år 2021 som pågår och kulminerar i oktober vill utskottet påminna om några särskilt viktiga åtgärder. Det viktigaste målet av dem alla är, rätt självklart, att sänka arbetslösheten och höja BNP till samma nivå, som före pandemin, inom en rimlig tidsperiod. För att lyckas med behövs långsiktiga åtgärder som optimerar den offentliga sektorns verksamhet. Fast detta räcker inte till. Det krävs dessutom snabba åtgärder som får ekonomin att växa, stärker landskapets attraktions- och konkurrenskraft samt stärker produktiviteten. En av dessa åtgärder ska ses mot bakgrund av alla de missförstånd och i flera fall omotiverade åtgärder från finländskt håll i samband med pandemin. Detta understryker att det finns skäl att säkra och stärka landskapets förutsättningar att föra en konstruktiv dialog med Finland. I det politiska livet används begreppet reformer ofta och rätt yvigt. Men nu är tiden inne att genomföra delar av sådant som tidigare diskuterats. Behovet av reformer motiveras inte minst av det signalvärde som bra reformer sänder ut. Man ska inte ändra för ändrandets skull men i en tid då alla behöver se över sin verksamhet är det viktigt att även landskapet visar att man liksom inom privat sektor överväger och tar fasta på hur man kan optimera sin verksamhet. Det är inte en långsiktig lösning på nuvarande problem att den privata sektorn genomgått ett stålbad med omfattande arbetslöshet som resultat medan den offentliga sektorn tuffar på i stort sett oförändrad. Risken är hög för att sådant skapar splittring. En effektiv, välorganiserad och modern offentlig förvaltning sänder budskapet att samhället är livskraftigt och attraktivt. Förtroendekapitalet bland invånare och potentiella invånare förutsätter att man i detta avseende kan visa handlingskraft, beslutsförmåga och gärna långsiktig samsyn över partigränser. Det finns även andra åtgärder som utskottet lyfter fram.
Till exempel att väldigt mycket talar för att lagstiftningen om näringsrätt måste moderniseras för att skapa ett välkomnande och modernt samhälle som kan attrahera kapital och företagsetableringar till Åland. Rätt bemanning i bolagsstyrelser är avgörande för bolagens utveckling och förutsättningar att vara konkurrenskraftiga på en internationell marknad. Man kan inte förvänta sig att ägare och investerare ska ge avkall på behovet av en specifik styrelsesammansättning endast för att etablera bolaget på Åland. Talman, avslutningsvis vill jag tacka alla kolleger i utskottet för initierade och ambitiösa diskussioner kring allas vårt övergripande mål – ett större, starkare och bättre Åland som lockar till inflyttning och turism.
 |
| Goda råd är aldrig billiga och särskilt inte i utmanande tider. Foto: Pixabay. |
Kommentarer
Skicka en kommentar