Därför vill C utreda tunnel till Föglö

Den åländska skärgårdstrafiken är kraftigt eftersatt i fråga om reinvesteringar. Tonnaget som används är överårigt och beroende av fossila bränslen vilket framledes är utmanande. Därför vill Centerns lagtingsgrupp gå vidare med geologiska undersökningar för att mer exakt kunna beräkna priset på en tunnel mellan Svinö i Lumparland och Degerby på Föglö. När denna fasta förbindelse förverkligas stöper det om hela vår skärgårdstrafik och gör den billigare, säkrare och miljömässigt mer hållbar; samtidigt som Åland blir större. Projektet är samhällsekonomiskt lönsamt från första början. Dessutom skulle tillgängligheten till vår unika skärgård förbättras vilket stärker hela Ålandsbilden för såväl ålänningar som besökare. Målet är att finansiera investeringen med hjälp av extra anslag som är en del av den ekonomiska lösningen mellan Åland och Finland, vid sidan av avräkningssystemet. Detta är enligt vår mening en lösning som är långsiktigt hållbar och för att komma vidare i utvecklingen är det dags att agera, något vi vann starkt stöd för i senaste val. Vi är såklart besvikna över våra regeringskollegers kappvändningar (i förhållande till regeringsprogrammet) och vi är överraskade att det liberala oppositionspartiet röstade mot och ner sin egen finansmotion som skulle gjort provborrningar möjliga. Detta kan vi bara tolka som att det aldrig handlade om hela Åland utan snarare var ett spel för galleriet vilket absolut aldrig leder till utveckling; heder till liberale ledamoten Rainer Juslin som höll kursen i kaoset! För Centerns vidkommande står vi fast vid att göra hela Åland större och vi fortsätter arbeta för det. Åland behöver tillväxt och en samhällsekonomi i balans, inte småaktiga partipolitiska tjuvnyp.

Invigningstal Kökarveckan 2022

Invigningstal vid Kökarveckan 2022:

Kära vänner,

välkomna till Höglid. Framför oss har vi åtta dagar fyllda av genuina, spännande och inspirerande upplevelser som Madde & Co på kommunen styrt upp. Jag vill ta tillfället i akt och hänge mig till några spaningar; ur vårt perspektiv. Jag och min hustru Helena är bokstavligen nybyggare på Kökar och vi ägnar våra dagar åt att lära oss mer om detta lilla och magnifika samhälle samtidigt som vi bygger, planerar och ägnar oss åt alla andra sysslor som fyller vardagen inte bara på Kökar utan över hela världen.

Kökar har ända sedan anno dazumal, tidernas begynnelse, utgjort en mötesplats för folk från hela världen som av olika skäl landat här och garanterat haft svårt att förstå varandra men ändå tvingats samarbeta. 1.000 år innan Jesus föddes paddlade säljägare till Kalen och Otterböte och byggde sina läger i försök att överleva genom att jaga säl och fiska. På den tiden stod vattnet sjutton och en halv meter högre än i dag varför större delen av det Kökar vi känner, rätt och slätt var grynnor. Här smaskade säljägarna i sig proteiner och försökte forma en vardag och här hittade arkeologer några tusen år senare spår av tamboskap, något som i dag känns väldigt förbryllande och en gåta att resonera kring.

Efter de första säljägarna kom munkarna och under medeltiden uppstod ett mer formaliserat samhälle där Kökar var en rätt självklar rastplats vid farlederna mellan Finland, Sverige, Baltikum och vart det kunde bära. Här pratades alla möjliga språk och här lärde man sig av andra. Kökar var mötesplatsen. Allt detta vet vi är sant tack vare vetenskapen som aldrig nöjt sig med att tycka och tro utan de facto och mödosamt grävt fram alla dessa bevis över hur en civilisation vuxit fram på Kökars, vid första anblicken, rätt svårnåbara klippor.
Vi vet alla att framtiden är enklare att begripa om man förstår historien och här är Kökar ett praktexempel som inte stannar vid stenålder och medeltid utan fortsätter till första och andra världskriget då Kalen och dess imposanta bergformationer blev en viktig del i försvaret av hela Åland och resten av Finland. Detta är ett äventyr och en skatt att ösa ur och låta sig hänföras av. Vi lever i en berättelse och vi njuter av att höra hur det varit och dessa historier finns det oändligt många av på Kökar.
 Kökar handlar inte bara om historia, Kökar är också framtid och vi kan se spår av den nyfikenhet och framtidstro som säljägarna, munkarna och alla andra har visat prov på i det som händer i dag. På Kökar pågår till exempel energiprojekt som rätt hanterade kan utgöra inspiration för oerhört många andra öar runtom i vår värld. Vi bär alla, alltid och gemensamt, ansvaret för att vi ska överlämna en så bra värld som möjligt till våra efterkommande. Hur det ska gå till vet vi inte riktigt men vi tycker nog alla att vi borde leva lite mer hållbart. Det kan handla om att skapa förutsättningar för mer vindkraft, solenergi, eller andra system som vi än så länge inte känner till. Jag hoppas verkligen att det finns kraft att fortsätta på den inslagna vägen som handlar om att hitta nya lösningar på gamla problem. Med sin litenhet som styrka kan Kökar gå före alla andra i sökandet efter det klimatsmarta samhället. Precis som säljägarna en gång gjorde och som senare munkarna och många fler också valde att göra, hitta ett liv i så nära samklang med naturens krafter som möjligt. När man försöker förstå framtiden är det viktigt att minnas att vi alla börjar från ruta ett. Knappast kunde till exempel säljägarna och munkarna begripa att deras enkla eldboningar och böneplatser i dag utgör ett besöksmål för vetgiriga besökare.

Ett levande exempel på hur lite vi vet om det som komma ska och hur viktigt det ändå är att försöka, är dessa grandiosa traktorer som ska cruisa senare i dag. Var och en av dessa var när de byggdes tekniska vidunder som i stort sett bara hade en uppgift; att slå undan fötterna för hästarna och allt manuellt och tungt arbete och skapa bättre förutsättningar för människor att bedriva jordbruk. Ni kan rätt enkelt föreställa er vad de mer konservativt lagda sade när det hände. Om traktorer tyckte man inte, för att uttrycka det rakt. Vad ska man egentligen med en traktor till, hur ska man kunna plöja lika rakt med en traktor som med en häst; de är alldeles för dyra, folk blir arbetslösa och förresten är de fula och farliga också. Historien lär oss alltså att vi aldrig vet nånting om framtiden men att vi är skyldiga våra efterkommande att pröva. Annars har vi inte gjort vårt jobb. Mänsklighet och civilisation handlar om att utveckla och ibland går det fel och ibland blir det rätt och svårare än så är det inte. När det handlar om traktorer tror jag ingenjörerna som byggde dem hade haft svårt att tro att deras då state of the art-skapelser en dag skulle visas upp som antikviteter och att vi skulle gå omkring och imponerat mumla hur smarta de uppenbarligen var då det begav sig.

I konkret mening handlar det om att aldrig ge upp. Vi vet att obegripliga beslut i Bryssel har satt stopp för den vårjakt som de facto byggt inte bara Kökar utan hela Åland. Vi vet att fisket försvinner till följd av säl som vi förvisso kan jaga men inte dra ekonomisk nytta av i form av försäljning. Detta är stolleprov på många nivåer och borde förändras och för att det ska ske måste vi alla jobba för det, på politisk och alla andra nivåer. Kökarborna inser vikten av en väl fungerande bottenplugg, eller növla som det heter här, i bildlig mening. Det betyder att vår uppgift blir att berätta om det även för andra. Annars sjunker båten som vi alla sitter i. Det finns en oerhörd kraft i lokalsamhället. Tack vare Ålands kommuner och dess både reella och formella möjligheter att skapa vardag lever ålänningarna gott och länge. Urinsikten att man själv kan forma sin tillvaro uppstår även mental styrka till förändring.Kökar visar i praktiken att vi alla kan förändra vår egen vardag om vi bara bestämmer oss för att göra det. Kökarveckan händer inte av sig självt. Det är inget självspelande piano, eller spelmanslag, som startar medelst en knapptryckning. Det är resultatet av oerhört mycket arbete, sena kvällar, planering och samarbete. Genom att göra detta visar Kökar vägen och jag hoppas alla andra kommuner på Åland också skulle göra samma sak. Liv är möten och möten sker genom gemensamma projekt.

Med detta sagt ser vi, jag och Helena, oerhört mycket fram mot att bli en del av ett samhälle som inte säger nej utan väljer utveckling framom avveckling. Här finns tillgångar som andra bara kan drömma om och här finns en stark historia att finna inspiration i. Här bor människor som är redo att anta utmaningar, ingalunda för att de är lågt hängande frukter utan för att man måste klättra upp till dem.

Sålunda når vi någorlunda snabbt fram till landet annorlunda som vi vill vara. Kökar ska vara annorlunda.

Med dessa ord förklarar jag Kökarveckan öppnad. Kör försiktigt, ät mycket, köp saker, prata med folk och ha skoj!
 

En investering i framtiden

Att anlägga en tunnel mellan Svinö och Degerby skulle långsiktigt bli billigare för hela Åland. Det skulle dessutom öka tillgängligheten till skärgården och vårt miljöavtryck skulle minska radikalt samtidigt som Åland skulle bli rejält mycket större.

I höstas var jag till Färöarna för att bland annat bekanta mig närmare med den 10 kilometer långa undervattenstunnel som togs i bruk för drygt ett år sedan.

Argumenten för att inleda Projekt Föglö är betydligt fler än invändningarna och det är hög tid att gå vidare. Inte minst har utvecklingen av bränslepriset gjort situationen än mer akut.

Man måste skilja på begreppen pris och värde när det handlar om samhällsplanering. En grundregel är alltid att värdet måste vara högre än priset. När det handlar om att bygga en tunnel från Lumparland till Föglö är jag övertygad, det är en investering som sju dagar i veckan, 365 dagar per år, gynnar det åländska samhället bättre än att fortsätta med färjtrafik som i dag. De samhälleliga effekterna är enorma och möjligheterna att spara in än mer pengar när tunnelkortrutten är klar omfattande.

I grundmaterialet som tunnelkommittén hanterat finns den här beräkningen som visar de ekonomiska fördelarna av en tunnel inom fyrtio år. En tunnel håller i minst 100 år varför avkastningen då blir dramatiskt mycket större.

På den här länken finns hela tunnelrapporten att läsa samt alla bilagor som förtjänar noggrann granskning.

Kostnaden för en tunnel kan med hyggligt stor noggrannhet slås fast när provborrningar för några hundratusen euro genomförts. Kostnaderna för att fortsätta med färjor som hittills står bara i stjärnorna men blir i slutändan mångfalt större än en fast förbindelse.

Att välja att inte göra något i dag förorsakar en slags samhällelig pyspunka där Åland går miste om den potential en levande skärgård tillför hela Åland. Att bygga en tunnel mellan Svinö och Degerby är ställt mot dagens lösningar överlägsen. Från år ett kan inbesparingarna bli mycket höga vilket den hårt pressade åländska ekonomin skulle gynnas av.

En tunnel skapar social trygghet, framtidstro, renare miljö och bättre och mer förutsägbar ekonomi än att fortsätta med dieseldrivna färjor som snart måste förnyas. Med hållbarhetsglasögon på är valet lätt. Med omtanke om samhällsekonomin likaså.     

Så här ser en av alla tunnelmynningar ut på Färöarna.

Färöarna har målmedvetet gått in för att byta ut färjpass mot tunnlar för att det sparar pengar och utvecklar samhällen. Där har man lyckats förstå fördelarna som följer med fasta förbindelser.

Jag hoppas att den nu färdigställda rapporten resulterar i fortsatt arbete på en mer professionell nivå. Man ska minnas att en parlamentarisk kommitté består av lekmän när det gäller tunnelkonstruktioner.

En film från Färöarnas nya tunnel