Utskottet om nya systemet

Det var inte riktigt någon vanlig dag i Ålands lagting i dag. Det handlade om ett helt nytt ekonomiskt system i förhållandet mellan Finland och Åland. Det är det största som hänt sedan införandet av klumpsumman år 1993 och därför något som ska tas på allvar.

På den här länken finns alla handlingar i ärendet.

Som ordförande i finans- och näringsutskottet hade jag nöjet att lägga fram ett utlåtande i ärendet. Det lät så här:

Talman,
finans- och näringsutskottet har av rätt självklara skäl valt att göra ett utlåtande om den aktuella revideringen av finansieringsmodellen till lag- och kulturutskottet. Vi vill från utskottet uttrycka vårt stöd till förslaget och vi ser fram mot mer och progressiv näringspolitik inom ramen för vårt självstyrelsesystem. När den nya modellen börjar gälla bär vi ett större ansvar för finansieringen av självstyrelsen. Det blir viktigare än någonsin att skapa ett näringslivsvänligt och entreprenöriellt samhälle.

Förslaget skapar en förskjutning av tyngdpunkten mellan finansieringsmodellens olika delar så att Ålands utgifter till mindre del finansieras med avräkningsbeloppet och till större del med skatteavräkningen. Väljer man att analysera åren 2016-2018 finansierades landskapets uppgifter då till 65 procent av avräkningsbeloppet och till 4,5 procent av skattegottgörelsen. Hade vi haft det system som nu föreslås hade avräkningen utgjort 48 procent medan skatteavräkningens betydelse hade vuxit till 23 procent. Vi når alltså en verklighet där skatterna som betalas från Åland även kommer tillbaka till Åland. Närmare än så är det svårt att komma en egen beskattning – vår ställning blir nästan att betrakta som skattetagare.

Det finns andra skäl än rent självstyrelsemässiga och näringspolitiska att säga ja till det aktuella förslaget. Från och med nu byggs utvecklingsmöjligheter in för att vid behov ändra avräkningsgrunden. Hittills har detta inte varit möjligt. Utskottet välkomnar därför mekanismen för automatiskt beaktande av förändringar i befolkningsunderlaget. Minskande födelsetal utgör en utmaning på Åland och i hela Finland. Vi borde ständigt jobba för att bli fler vilket gör livet roligare och stimulerar såväl tillväxt som attraktionskraft, något som gynnar både Finland och Åland.

Med det sagt stöder finans- och näringsutskottet enhälligt förslaget men vi påminner också om vikten av att den procentsats som utgör grunden i avräkningsbeloppet verkligen stiger från 0,45 procent till 0,47 procent. Vi är nöjda med de utfästelser som kommit från finländskt håll och litar på att höjningen genomförs så fort som möjligt.

Det nya systemet innebär därmed en starkare finansiell grund för självstyrelsens fortsatta utveckling. Fast som med allt här i livet finns även risker. Eftersom hela den så kallade klumpsumman till större del än hittills grundar sig på verkligt skatteutfall blir nödvändigheten av friska företag viktigare än någonsin. Vi måste arbeta för att inte bara bibehålla utan också utveckla konkurrenskraften i näringslivet.

Finans- och näringsutskottet noterar också att det nya systemet även innehåller en viss skyddsmekanism mot kraftiga lokala nedgångar i ekonomin. Mekanismen är utformad så att Åland, om de skatter som utgör grund för avräkningsbeloppet med mer än 10 procent understiger det belopp som hade utfallit om skatterna istället hade hanterats inom ramen för avräkningssystemet, kompenseras Åland med ett belopp motsvarande mellanskillnaden. Utskottet konstaterar att mekanismen i tillräcklig mån säkrar stabilitet och förutsägbarhet i Ålands ekonomi.

Modellen där skatter som uppbärs från Åland återförs till Åland skapar en tydlig grund för att föra en engagerad och modig närings- och tillväxtpolitik. Betydelsen av ett välmående näringsliv för finansieringen av självstyrelsen blir tydlig, vilket sätter press på att åländsk näringspolitik tar fasta på tillväxtfrämjande insatser.

På ett övergripande plan utgör denna förändring ett nytt sätt att tänka för självstyrelsen. Vi måste bli mer offensiva och mindre ängsliga och granska även sådana områden som hittills aldrig ändrats. Det har till exempel kanske blivit dags att se över näringsrätten och modernisera den inom rimliga gränser. Vi vill ju inte att våra egna regler ska stöta bort entreprenörer; tvärtom.

Här borde vi ta oss en funderare på om det vi gör är tillräckligt inte bara i dag utan om fem och tio år framåt. Det faller ett oerhört tungt ansvar på Ålands landskapsregering men även på detta lagting och här har näringslivsutveckling inte riktigt lyft under de senaste åren. Kanske borde vi dela finans- och näringsutskottet i två separata utskott; ett som i bildlig mening bromsar och ett som gasar. Erfarenheten från de två senaste lagtingsperioderna visar att näringspolitik legat rätt långt nere på agendan. Framöver måste allt vi kan tjäna pengar på få en betydligt mer framträdande plats.

Med det sagt stödjer utskottet förslaget och riktar vårt tack till alla som på olika sätt bidragit till detta; den tidigare landskapsregeringen, den nuvarande, den åländske riksdagsledamoten samt de tjänstemän som outtröttligt och med stort engagemang fortsatt arbeta med att ändra vår finansieringsmodell till något som är bättre och mer utmanande, samtidigt, för hela Åland.


Hela presentationen finns på den här länken till hela behandlingen. Min presentation sträcker sig från 21:15 till 27:30. 

Kommentarer

Populära inlägg