Hur är egentligen läget?

Den här känslan uppstår lätt då det diskuteras ekonomi i lagtinget. Jag kan inte släppa tanken på att dagens landskapsregering ägnar sig åt att måla himlen mörk och bygga politik utifrån kvartalsrapporter.
I dag debatterades ett förslag till tredje tilläggsbudget i lagtinget. Finansministern beskrev den som huvudsakligen teknisk utan egentliga nyheter. Jag är inte lika säker och sade ungefär följande:

Talman,
hur står det egentligen till med den åländska ekonomin? Är det så nattsvart som landskapsregeringen utmålat eller ligger vi sett över tid rentav hyggligt till? Frågan måste ställas mot bakgrund av denna så kallade tekniska budget för år 2017 som landar på plus 17,7 miljoner euro. Alltså när allt är betalt återstår 17,7 miljoner euro. Till detta kan läggas en kreativ reservering på 8 miljoner. Vi har alltså ett överskott på mer än 25 miljoner euro när denna tredje tilläggsbudget är tagen. Detta skulle vi i Centern gärna se att finans- och näringsutskottet analyserar. Hur stort bedömer man att det så kallade hållbarhetsgapet är i dag? Finns det ens?

Man kunde också fråga sig hur det är möjligt att en resultaträkning går från minus tio miljoner till plus tio miljoner från tilläggsbudget 2 till tilläggsbudget 3, alltså på bara några månader. Om det är transparens och lättbegriplighet vi vill nå är detta inte den rätta vägen. Denna resultaträkning är verkligen mycket svår att tränga in i.

Framöver ser det också hyggligt ut. I sammanhanget kan man till exempel påminna om att resultatet i budgeten för år 2018 som antogs i december stannar på nästan 10 miljoner (om man rensar bort de tio som försvinner från reserveringarna i denna tilläggsbudget). Var finns det beramade underskottet? Varför är det så viktigt för landskapsregeringen att måla samhällsekonomin i så mörka färger? När kommunreformen inleddes talades det om ett underskott på tio miljoner euro. Nu har vi istället ett överskott på det dubbla. Varför är det fortfarande nödvändigt att försämra den dagliga servicen?

Från Centerns sida har vi alltid hävdat att samhällsbygge sker långsiktigt och med is i magen. Vi ska inte ägna oss åt kvartalsekonomi och därför menar vi att de försämringar som landskapsregeringen aviserat sedan sitt tillträde har skett mot bättre vetande eller i vart fall utan tillräckliga analyser. Vi hävdar att det inte finns anledning till den panik som regeringen uppvisat och som resulterat i försämringar inom sjukvården och neddragningar i den kommunala servicen. Vi tror att inbesparingarna är för stora och kan inverka direkt negativt på både företagande och tillväxt på hela Åland. Den centraliseringsiver som råder gör Åland lite mindre istället för större. Det har blivit dags att sätta fokus på möjligheter istället för problemformulering. I dag får sjukvården och kommunerna betala trots att landskapets resultat är nästan 18 miljoner euro plus.

Alltså, det vore fint inför de stora investeringar som står på tur att få en samlad bedömning av det ekonomiska läget och jag önskar utskottet lycka till i sitt arbete. Gärna med ett långsiktigt utgångsläge och med hela Åland för ögonen. Mycket tyder på att Finland och därmed Åland snart kan ha med en högkonjunktur att göra vilket kan skapa förutsättningar snarare än bekymmer.




Kommentarer

Populära inlägg