Mer pengar till vardagen

I går godkände Ålands lagting årets tredje tilläggsbudget som fördelar mer pengar till de åländska kommunerna och därmed och indirekt till folks vardag och trygghet. Som ordförande i finans- och näringsutskottet hade jag att presentera ett betänkande som för ett djupt resonemang kring mekanismerna i understödet.

Hela betänkandet finns att läsa på den här länken.

Själva presentationen löd ungefär så här.

Talman,

i dag kan vi blicka tillbaka på sjuttiofem dagar av beredskapslagar och undantagstillstånd. Så länge hade det gått från och med den 18 mars till och med i går. Denna covid-19-pandemi har satt stopp för det allra mesta av det vi tidigare betraktade som normalt i vår vardag. Vi har varit förhindrade att resa; restaurangerna och cafeteriorna har stängt. Idrotts- och kulturevenemang har inte ägt rum och så vidare. Jag ska inte trötta er med alla detaljer men vill understryka allvaret i situationen. Vi har att göra med en internationell kris som inte kan jämföras med något annat i så kallad modern tid. Det blir dessutom allt tydligare att allt vi befarat troligen blir mycket värre. Åland är ett tjänstesamhälle som lutat sig mot extremt goda kommunikationer som i sin tur är resultatet av höga resandevolymer. Om dessa volymer försvinner väntar följder på alla delar av vårt landskap och vår självstyrelse.

Mot denna bakgrund har finans- och näringsutskottet hanterat detta tredje förslag till tilläggsbudget. Vi har ägnat betydlig mer kraft åt denna än åt den andra som kom då pandemin fortfarande var ung och effekterna långt ifrån kända. Hur framtiden ska gestalta sig vet vi fortfarande inte men det tonar fram en besvärlig bild av en framtid som måste omformas på i stort sett alla plan, i jämförelse med vad vi trodde i höstas, för att ta ett exempel.

Den här tilläggsbudgeten riktar sig till kommunerna som föreslås få drygt fem miljoner för att stärka sina kassor. Det är inte mer än rätt, det är kommunerna som ska se till att markservicen fungerar även under besvärliga förhållanden. Att kommunerna ska få fem miljoner euro har ingen heller ifrågasatt i utskottets arbete men däremot själva tillvägagångssättet kring vilket det finns olika meningar. Ska man basera sig på verktyget förebyggande utkomststöd? Hur kan vi vara säkra på att pengarna går till rätt ändamål? Är det rättvist? Borde det inte basera sig på arbetslösheten? Svaret ligger med stor tydlighet i betraktarens ögon, ingen kan säga vad som är rättvist och vad som inte är det. Vi har jämfört några olika modeller och nått slutsatsen att skillnaderna i reda pengar är rätt små mellan olika alternativ. Mot den här bakgrunden har därför utskottet godkänt landskapsregeringens förslag som går ut på att 3,5 miljoner euro delas ut enligt en särskild nyckel och 1,5 miljoner går som förebyggande utkomststöd. Vi är medvetna att just förebyggande utkomststöd är ganska ovanligt att använda sig av i kommunerna men tycker trots det att det fungerar i en situation som denna.

Det förtjänar också tilläggas att detta stöd inte är till för att folk ska slippa sälja sina aktier eller annan lös egendom. Detta ska användas som en sista utväg för att ingen ska behöva gå hungrig eller utan tak över huvudet. Det är nämligen på den nivån denna kris är, vi kommer att tvingas fatta mycket smärtsamma beslut för att vi ska klara oss igenom detta utomordentligt svåra läge vilket vi kanske bara sett början av än så länge.

På utskottets vägnar är det på sin plats att rikta ett tack till oppositionens representanter i utskottet vilka i allra högsta grad bidragit till slutresultatet av detta betänkande. Vi delar inte alla slutsatser men vi har tillsammans benat ut olika alternativ och försöker också formulera förslag till framtida åtgärder med anledning av coronakrisen. Vi är långt ifrån i mål, dit kanske vi aldrig når, såvitt vi inte väljer att betrakta själva färden som målet. Trots detta skriver vi i betänkandet att vi måste försöka hålla någon form av rättvisetanke när det gäller fördelningen. Det är ju faktiskt meningen att pengarna ska täcka upp för inkomstbortfall i samband med pandemin. Med tanke på allt som händer i världen ser vi det dock som mycket osannolikt att någon kommun ska tvingas till återbetalning, framöver.

I arbetet med TB3 har finans- och näringsutskottet även i någon mån analyserat TB2 där fokus låg på företagen och de anställda. Det visar sig att det allokerade stödet inte är utnyttjat och att den förhöjda arbetslöshetsersättningen gjorde en väldigt tydlig skillnad. Tack vare det kunde företagare i ett tidig skede permittera sin personal för att därmed kunna starta snabbare, nu när det från och med förhoppningsvis i dag blir möjligt att göra det. Detta förhöjda stöd tar slut den sista juni varefter de pengar vi i dag, förhoppningsvis, besluter om ska kunna användas av kommunerna för utkomststöd. Arbetslösheten är på väg mot historiskt höga nivåer och vi måste vara redo att hantera detta.

När det gäller andra sakfrågor vill jag gärna lyfta fram stöd till de organisationer vars uppgift det är att finnas till för samhällets allra svagaste. I samband med övergången till Kommunernas socialtjänst vill vi inte riskera tryggheten bland de som mest behöver den. Det är antagligen viktigare än någonsin att minnas de som redan nu har det besvärligast om vi går in i en fördjupad kris. I sammanhanget är det också viktigt att lyfta barnskyddsfrågor, det är nu när oro präglar så mycket som vi måste se till att samhällets institutioner fungerar klanderfritt.

Det är också viktigt att inte släppa blicken mot framtiden trots alla utmaningar. Därför är vi från utskottet villiga att skjuta till extra pengar till Högskolan på Åland och dess fortsatta utveckling. Utbildning har alltid varit viktigt men blir troligen ännu mer betydelsefullt framöver.

Jag väljer att inte gå in i fler detaljer på det liggande betänkandet men svarar gärna på frågor. Ett betänkande ska enligt min mening fördjupa frågor och utgöra ett stöd inför framtida budgetar, det har utskottet lyckats väl med enligt min bedömning och därför vill jag gärna rikta ett tack till mina kolleger i utskottet samt till utskottssekreterare Emma Dahlén som på ett pedagogiskt och vidsynt vis samlat utskottets synpunkter. Vi har lång väg att vandra innan Åland är tillbaka i en hållbar ekonomi och därför är det viktigt att samla alla krafter för att besluten ska bli så bra som någonsin möjligt. Våra möjligheter till guldkant finns inte mer, nu och under översiktlig tid framöver handlar det om att anpassa våra kostnader till våra kraftigt minskade intäkter.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

-          - att lagtinget antar landskapsregeringens förslag till tredje tillägg till budgeten för år 2020 jämte komplettering av detsamma i oförändrad lydelse, samt

-          - att lagtinget beslutar att tredje tillägget till budgeten för år 2020 ska tillämpas omedelbart i den lydelse den har i lagtingets beslut.

Yours truly på en bild som Therese Andersson tagit.