Mer pengar till fjolåret
Bland det mer svårbegripliga i samhällsekonomiska system finns behovet av tilläggsbudgetar. När det i slutet av året står klart att kostnader eller intäkter förändrats måste det till att man skriver om budgeten. Skälet till detta är ganska oklart men görs ändå varje år och granskas av finans- och näringsutskottet som sedan lämnar ett betänkande.
På den här länken kan man läsa den formella hanteringen av ärendet.
I samband med att betänkandet presenterades lämnade jag följande förklaring:
Talman,
Finans- och näringsutskottet har hanterat förslaget till tredje tilläggsbudget för 2019 och har i sak inget att anföra till förslaget. Det handlar om en så kallad städarbudget där oförutsedda utgifter och intäkter, i budgetförslaget kallat avvikelser, ska redovisas för att hamna på rätt sida budgetåret. När dessa är inräknade landar vi i att landskapet Ålands budget uppgick till drygt 381 miljoner euro.
I sammanställningen ingår ökade intäkter om sammanlagt 2,2 miljoner euro varav 1,9 miljoner är en konsekvens av att avräkningsbeloppet ökade till 247 miljoner i jämförelse med budgeterade 245 miljoner. Till detta ska sedan läggas försäljningen av landskapsfärjan Ejdern som inbringar 326.000 euro.
När det gäller utgiftssidan är det främst två poster som sticker ut. Infrastrukturavdelningen behöver ytterligare 960.000 för att klara reparationerna på färjorna Skarven och Viggen. Det är främst Skarven som förorsakat merkostnaderna och särskilt framdriften som krävt omfattande reparationer. Utskottet har i möjligaste mån utrett vad som förorsakat dessa kostnader och landat i gängse slitage och möjligen konstruktioner ända tillbaka till leveransen år 2009. Det var i samband med höstens dockning som dessa reparationsbehov uppdagades. För ordningens skull vill vi tillägga att vårens grundstötning inte har med detta att göra. Tack vare lägre bunkerkostnader blev dessutom den totala överskridningen lägre än vad man ett tag befarade. Sammanlagt stiger kostnaderna för sjötrafik 2019 därmed till 16 miljoner euro vilket är 1,8 miljoner mer än bokslutet för 2018.
På utgiftssidan noterar vi också en kostnadsföring av 260.000 euro vilket är en följd av planering och projektering av en elhybridfärja. Utgifterna har uppstått under åren 2016-2019 och skulle ha avskrivits i investeringen över tid om man inte gått in för en totalentreprenad av trafiken. Det handlar alltså om bokföringsteknik i högre grad än plötsliga kostnadsökningar.
I samband med remissdebatten väcktes frågan om anskaffningens förverkligande och där kan vi konstatera att landskapsregeringen i går beslöt avbryta avtalet kring Föglötrafiken. Det är en logisk fortsättning av lagtingets beslut från den 27 september i fjol och den kläm som då godkändes och som lyder: ”Lagtinget uppmanar landskapsregeringen att omedelbart säga upp avtalet för färjetrafik mellan Svinö och Mellanholm med hänvisning till att lagtinget inte beviljat medel för ifrågavarande verksamhet.”
(Kring detta har jag alltid varit tydlig och tyckt att beslutet från första stund var fel. Hade den tidigare landskapsregeringen agerat den 27 september hade situationen varit väldigt mycket annorlunda än i dag.
När det gäller Ålands hälso- och sjukvård uppgick bokslutet för 2018 till 82,1 miljoner euro. Budgeten för 2019 låg ursprungligen på 83,7 miljoner men i denna städarbudget ingår ytterligare kostnader om knappt 1,5 miljoner euro vilket gör att anslaget uppgår till totalt 85,2 miljoner euro, drygt tre miljoner mer än 2018.
Överskridningarna utgörs av flera delar där vård utanför Åland utgör den minst uppseendeväckande. Det är utgifter som är omöjliga att uppskatta och alla som bor på Åland ska ha rätt till vård när olyckan slår till. Detta moment utgör 450.000 euro av äskade 1.465.000. Övriga utgifter som ingår i denna städarbudget är extra läkare 344.000, hemvårdsmaterial 235.000 och övriga konsumtionskostnader 764.000 euro.
I betänkandet för utskottet ett resonemang kring just detta och påpekar dels att några av anslagen knappast kan ha uppstått plötsligt och att vi förutsätter en bättre budgetdisciplin framöver. ÅHS är landskapets enskilt största utgiftspost och måste därför hanteras med stor exakthet och med omsorg att utgifterna följer givna ramar. Detta är särskilt viktig mot bakgrund av att allt tyder på en överlag högre kostnadskostym framöver, delvis beroende på en åldrande befolkning och delvis som en följd av högre löner.
Utskottet påpekar också vikten av att redovisa extra anslag för sig och extra intäkter för sig vilket framgår i betänkandet. Sammanlagt utgör de extra utgifterna 1.888.000 och de ökade inkomsterna 423.000 vilket landar i 1.465.000 euro netto.
Med allt detta i beaktande inskärper utskottet vikten av att äskanden om tilläggsanslag skall framställas så snart ett behov blir känt. Det är en omöjlig situation om vi som är ansvariga för våra allmänna medel förlorar möjligheten att göra politiska prioriteringar eftersom önskan om tilläggsfinansiering inkommer sent. Det blir fel om vi ständigt ställs inför fullbordat faktum.
Talman, med hänvisning till det anförda och utskottets betänkande föreslår vi att lagtinget antar landskapsregeringens förslag till tredje tilläggsbudget samt att lagtinget beslutar att tredje tillägget till budgeten för år 2019 ska tillämpas omedelbart i den lydelse den har i lagtingets beslut.
På den här länken kan man läsa den formella hanteringen av ärendet.
I samband med att betänkandet presenterades lämnade jag följande förklaring:
Talman,
Finans- och näringsutskottet har hanterat förslaget till tredje tilläggsbudget för 2019 och har i sak inget att anföra till förslaget. Det handlar om en så kallad städarbudget där oförutsedda utgifter och intäkter, i budgetförslaget kallat avvikelser, ska redovisas för att hamna på rätt sida budgetåret. När dessa är inräknade landar vi i att landskapet Ålands budget uppgick till drygt 381 miljoner euro.
I sammanställningen ingår ökade intäkter om sammanlagt 2,2 miljoner euro varav 1,9 miljoner är en konsekvens av att avräkningsbeloppet ökade till 247 miljoner i jämförelse med budgeterade 245 miljoner. Till detta ska sedan läggas försäljningen av landskapsfärjan Ejdern som inbringar 326.000 euro.
När det gäller utgiftssidan är det främst två poster som sticker ut. Infrastrukturavdelningen behöver ytterligare 960.000 för att klara reparationerna på färjorna Skarven och Viggen. Det är främst Skarven som förorsakat merkostnaderna och särskilt framdriften som krävt omfattande reparationer. Utskottet har i möjligaste mån utrett vad som förorsakat dessa kostnader och landat i gängse slitage och möjligen konstruktioner ända tillbaka till leveransen år 2009. Det var i samband med höstens dockning som dessa reparationsbehov uppdagades. För ordningens skull vill vi tillägga att vårens grundstötning inte har med detta att göra. Tack vare lägre bunkerkostnader blev dessutom den totala överskridningen lägre än vad man ett tag befarade. Sammanlagt stiger kostnaderna för sjötrafik 2019 därmed till 16 miljoner euro vilket är 1,8 miljoner mer än bokslutet för 2018.
På utgiftssidan noterar vi också en kostnadsföring av 260.000 euro vilket är en följd av planering och projektering av en elhybridfärja. Utgifterna har uppstått under åren 2016-2019 och skulle ha avskrivits i investeringen över tid om man inte gått in för en totalentreprenad av trafiken. Det handlar alltså om bokföringsteknik i högre grad än plötsliga kostnadsökningar.
I samband med remissdebatten väcktes frågan om anskaffningens förverkligande och där kan vi konstatera att landskapsregeringen i går beslöt avbryta avtalet kring Föglötrafiken. Det är en logisk fortsättning av lagtingets beslut från den 27 september i fjol och den kläm som då godkändes och som lyder: ”Lagtinget uppmanar landskapsregeringen att omedelbart säga upp avtalet för färjetrafik mellan Svinö och Mellanholm med hänvisning till att lagtinget inte beviljat medel för ifrågavarande verksamhet.”
(Kring detta har jag alltid varit tydlig och tyckt att beslutet från första stund var fel. Hade den tidigare landskapsregeringen agerat den 27 september hade situationen varit väldigt mycket annorlunda än i dag.
När det gäller Ålands hälso- och sjukvård uppgick bokslutet för 2018 till 82,1 miljoner euro. Budgeten för 2019 låg ursprungligen på 83,7 miljoner men i denna städarbudget ingår ytterligare kostnader om knappt 1,5 miljoner euro vilket gör att anslaget uppgår till totalt 85,2 miljoner euro, drygt tre miljoner mer än 2018.
Överskridningarna utgörs av flera delar där vård utanför Åland utgör den minst uppseendeväckande. Det är utgifter som är omöjliga att uppskatta och alla som bor på Åland ska ha rätt till vård när olyckan slår till. Detta moment utgör 450.000 euro av äskade 1.465.000. Övriga utgifter som ingår i denna städarbudget är extra läkare 344.000, hemvårdsmaterial 235.000 och övriga konsumtionskostnader 764.000 euro.
I betänkandet för utskottet ett resonemang kring just detta och påpekar dels att några av anslagen knappast kan ha uppstått plötsligt och att vi förutsätter en bättre budgetdisciplin framöver. ÅHS är landskapets enskilt största utgiftspost och måste därför hanteras med stor exakthet och med omsorg att utgifterna följer givna ramar. Detta är särskilt viktig mot bakgrund av att allt tyder på en överlag högre kostnadskostym framöver, delvis beroende på en åldrande befolkning och delvis som en följd av högre löner.
Utskottet påpekar också vikten av att redovisa extra anslag för sig och extra intäkter för sig vilket framgår i betänkandet. Sammanlagt utgör de extra utgifterna 1.888.000 och de ökade inkomsterna 423.000 vilket landar i 1.465.000 euro netto.
Med allt detta i beaktande inskärper utskottet vikten av att äskanden om tilläggsanslag skall framställas så snart ett behov blir känt. Det är en omöjlig situation om vi som är ansvariga för våra allmänna medel förlorar möjligheten att göra politiska prioriteringar eftersom önskan om tilläggsfinansiering inkommer sent. Det blir fel om vi ständigt ställs inför fullbordat faktum.
Talman, med hänvisning till det anförda och utskottets betänkande föreslår vi att lagtinget antar landskapsregeringens förslag till tredje tilläggsbudget samt att lagtinget beslutar att tredje tillägget till budgeten för år 2019 ska tillämpas omedelbart i den lydelse den har i lagtingets beslut.
 |
| När allt är klart uppgick den åländska budgeten för 2019 till sammanlagt drygt 381 miljoner euro. |
Kommentarer
Skicka en kommentar