Dags göra tunnel till vardag

Redan i november i fjol lämnade jag och Centern in åtgärdsmotionen om att bredda upphandlingen av trafik till Föglö att även innefatta en tunnel. Av oklara skäl behandlades motionen först vid dagens plenum vilket passar bra in med tanke på den överväldigande folkvilja som säger nej till att bygga en jättebro på Föglö för att spara in kanske tio minuter på överfarten till Svinö.

Jag har satt mig in i det av privata intressen aviserade tunnelprojektet och anser att deras argument är väldigt starka och att man tillsammans med privata investerare kan åstadkomma en tunnel som i ett slag skulle förbättra vardagen för hela skärgården och dessutom vara ekonomiskt klokt för alla ålänningar och att en tunnel skulle göra hela Åland radikalt mycket större och mer tillgängligt. I samband med att lagtinget i dag behandlade motionen inför den fortsatta analysen i finans- och näringsutskottet sade jag ungefär så här:

Talman,

denna motion handlar om hur vi ska tackla framtiden i allmänhet och särskilt skärgården. Det finns ett unikt läge att skapa gedigen framtidstro i en region som sedan decennier tillbaka avfolkats. Samtidigt kan vi göra Åland större och därmed hela landskapet till en mer attraktiv plats för nya ålänningar. Därutöver skapar vi förutsättningar för mindre fossila utsläpp och större social delaktighet i form av säkra kommunikationer. Detta handlar om att vi genom att bygga en tunnel kan skapa grund för tillväxt, näringsliv och folks vardag.

Genom att bredda den pågående upphandlingen av ännu en färja och på riktigt utreda en tunnel mellan Degerby och Svinö kan vi expandera Åland på riktigt. Detta ska inte ses som kritik mot det kortruttsarbete som genomförts eller den upphandling som pågår.

Det handlar om att tillsammans med det privata näringslivet göra det till synes svåra till framtidens vardag. Att bygga tunnlar är inte längre en utopisk tanke, det är en krass verklighet som på andra ställen i världen, Färöarna, Island, Norge, har skapat sjudande samhällen av tynande byar.

Min motion ska också läsas mot bakgrund av den finansiella verklighet världen befinner sig i. Det finns mer pengar än någonsin och det finns investerare som aktivt söker långsiktiga, säkra och därför inte så högt avkastande placeringar. Enkelt uttryckt går ett privat-offentligt samarbete ut på att det privata betalar tunnelbygget medan landskapet förbinder sig att i trettio år hyra det för att därefter överta äganderätten under en framtid som ingen vet hur lång den är. När det gäller ekonomi finns inga säkra siffror men väldigt mycket tyder på att om man slår ut en investering på trettio år framstår en tunnel mellan Degerby och Svinö som överlägset i jämförelse med att bygga en bro på Föglö och sedan ansluta en ny färja.

Tunneln blir en lägre kostnad för skattebetalarna än att fortsätta göra som vi alltid gjort och bygga nån bro här och nån bro där i kombination med en färja.
Vi befinner oss just nu i en upphandling av den så kallade Föglölinjen som innehåller många frågetecken. Därför känns det inte oöverstigligt att utvidga både arbetet och tankesättet. Sedan Föglölinjen lades ut som ett EU-anbud har projektet förändrats och anbudstiden förlängts till den 2 maj. Förr talades det om en körtid från Gripö till Svinö på arton minuter. I dag är man uppe i tjugo. Det betyder att inbesparingen i körtid är mindre än i det ursprungliga förslaget. Dessutom ska den nya färjan anlöpa Gripö vilket betyder en bil- eller bussfärd till Degerby och så vidare mot den övriga skärgården. Allt detta hänger dessutom på att vägplanen för västra Föglö vinner godkännande vilket utgör ytterligare ett osäkerhetsmoment.

Detta betyder att den eventuella inbesparingen i restid blir väldigt liten i förhållande till i dag och mindre än man först tänkt vilket användes som ett tungt argument. För det andra visar beräkningarna att man inte når någon inbesparing i förhållande till dagens trafik med Skarven. För det tredje lyfts det nu i debatten att bron till Gripö ska bädda för en tunnelfortsättningen till Svinö vilket är oerhört konstigt eftersom regeringen tvekar till att bredda upphandlingen redan nu för att undersöka möjligheterna till tunnel utan bro.

Kära lantråd och ministrar, detta resonemang håller inte ihop och därför borde vi göra om och göra rätt.
Det är också på sin plats att lyfta det prestigefyllda hållbarhetspris som Åland fick i Bryssel häromdagen. Det är ett resultat av ett tvärpolitiskt samarbete som började under den förra regeringsperioden. Hela detta lagting är att gratulera. Men vi måste också leva som vi lär.

På ett övergripande plan skulle en tunnel på ett radikalt sätt minska den totala åtgången av fossila bränslen, metaller och mineraler samtidigt som det skulle skapa större valfrihet för alla berörda skärgårdsbor.

Det har också hävdats att ett tunnelbygge skulle medföra stora utsläpp. Det är inte sant. Uppskattningar har visat att ett bygge motsvarar tre års utsläpp från Skarven. Sedan minskar utsläppen kraftigt. När tunneln står klar har vi alltså sparat på miljöbelastande utsläpp, vi har gjort Åland större och vi har gjort det möjligt att bo i skärgården och jobba i staden.

Alla kortruttsplanerare får förlåta mig men ska skärgården ha en framtid är det en tunnel som gäller, är min slutsats.
Denna motion handlar om att i ett slag lösa en stor del av skärgårdens transportproblem och samtidigt göra Åland större och dessutom skapa lägre och mer förutsägbara driftskostnader. Att bygga en tunnel mellan Degerby och Svinö i Lumparland är ett sätt att bedriva regionalpolitik och skapa framtidstro. Att fortsätta som hittills är enligt min mening ingen lösning, man gör på samma sätt som hittills och förväntar sig ändå ett annat resultat. Jag menar att skärgårdens fort- och överlevnad handlar om transporter och här är en tunnel överlägsen och dessutom i ekonomisk mening billigare.

Vi får mer och betalar mindre.
Jag anser att argumenten för att i vart fall seriöst be om anbud för en tunnel är starka till en gräns att det känns konstigt att tvingas stå här och förklara. Sanningen är att landskapsregeringen med sin skärgårdspolitik just nu gör såväl skärgården som resten av Åland en ofattbart dyr björntjänst. Därför hoppas jag lagtinget kan inse att vi i dag har ett unikt läge att inte bara skapa större trygghet i skärgården utan också en mer förutsägbar ekonomi för hela Åland som i ett slag skulle bli oerhört mycket större.

Tunnelbygge i Norge, på Hestøya.

Politik handlar om att omfamna framtiden och skapa förutsättningar. Nu är läge att göra just detta.