Om vikten av sjöräddare

Ålands sjöräddningssällskap är en drygt femtio år gammal förening som sedan starten räddat liv, egendom och miljö till sjöss. I samband med juileumet i fjol höll jag följande hyllningstal till de frivilliga krafter som ger av sin tid för att hjälpa andra. Sådant behöver vi mer av i dagens samhälle, inte mindre. Den åländska sjöräddningen hörde dessutom till de organisationer som trots motstånd och skepsis var med och startade Ålands penningautomatförening (PAF). Sedan dess har föreningen hört till sällskapets viktigaste finansiärer vilket är logiskt och rätt. Om vi med hjälp av överskott från spelindustrin kan rädda liv är det bra för alla. Här ska man inte heller glömma hur mycket mer som sjöräddningens och övrigas initiativ har betytt för det åländska samhället.

Förra veckan tillbringade jag tillsammans med några andra från ledningen i Ålands sjöräddningssällskap i Göteborg och Långedrag där det svenska Sjöräddningssällskapet har sitt högkvarter vilket var extremt inspirerande. Vi återvände till Åland fyllda av intryck och idéer vilket så småningom också ska märkas i den åländska verksamheten. Det råder olika verkligheter där våra svenska vänner är typ hundra gånger större. Ändå har vi mycket att lära. Ålands sjöräddningssällskap har också tidigare haft samarbete med de svenska kollegerna när det gällde inköpet av Björkskär som för övrigt till stor del finansierades av en privat donation. Den röda tråden i svenska Sjöräddningssällskapets exempellösa framgång är kommunikation och marknadsföring och att aldrig glömma vad man gör; rädda liv, egendom och miljö med hjälp av frivilliga krafter.

Det är en lämplig dag att diskutera sjöräddning en dag som denna då det är tjugotvå år sedan Estonia gick under och stöpte om sjöfarten som vi dittills känt den. I samband med tjugoårsminnet för  två år sedan skrev jag en längre text om just detta. Det var obegripligt och fasansfullt och mycket mer. Dessutom visade katastrofen prov på hjältemod utan motstycke och beredskap som till många delar fungerade. Många blev hjältar vilket visar på behovet att ständigt vara beredd på storm, trots att solen skiner. Det gör Ålands sjöräddningssällskap och dess frivilliga varje dag i övningar som de utför på sin lediga tid. Hatten av till frivilligorganisationer där människor hjälper andra människor.

Delar av sällskapets styrelse och ledning på plats i Långedrags hamn där Sjöräddningssällskapet har sitt högkvarter. Högintressant, lärorikt och inspirerande! På bilden ses Johan Söderlund, Jörgen Pettersson, Lena Laitinen, Kasimir Antbrams och Dag Lindholm ombord på Wilh. R. Lundgren, en klassiker i livräddningssammanhang. Hon var verksam under åren 1920-1957 och undsatte 1.760 sjöfarare.

Sjöräddningssällskapets vd Rolf Westerström och några av de frivilliga sjöräddarna.

Lite mer om Lundgren som hon kallas i vardagen.

Märta Collin kommer för att hämta ut oss till Öckörö och dess gymnasieskola och sjöräddningscentrum.

Koss vad det vimlade av segel denna dag och det var inte så konstigt för det vankades kappsegling med spektakulära båttypen M32. 

Detta centrum är en konkurrent till det åländska sjösäkerhetscentret men har till exempel ingen fallande livbåt.

Några av de kurser som erbjuds.