söndag 8 mars 2015

En biltur runt Frøya

Gårdagen var spännande med produktiva och kreativa möten om framtidens NatWest Island Games. Vi tog dock en paus från pratandet några timmar för att se oss om på Frøya, den till storleken mindre av de två systeröarna som dominerar den norska fiskindustrin. Hela tre börsnoterade fiskbolag finns på öarna. Vi fick bland annat lära oss att båda öarna har ungefär 4.600 invånare (vardera) och att det ibland är den ena och ibland den andra som tar ledningen. På Frøya har det emellertid sett annorlunda ut. Som mest, för några tiotal år sedan, fanns den dubbla folkmängden men till följd av brist på arbetsplatser tvingades väldigt många lämna sin ö.

År 1994 ändrades förutsättningarna dramatiskt då den tidens djupaste tunnel öppnades för trafik, Hitratunneln mellan fasta Norge och Hitra. År 2000 kom sedan även Frøyatunneln som band samman de två öarna. Tunnlarna finansierades med hjälp av bomavgifter och den norska staten och resten är historia. I dag går femtio långtradare varje dag, året runt, fullastade från Frøya och Hitra till kunder över hela Europa. Befolkningstillväxten på öarna är större än genomsnittet i Norge och framtiden ser ljus ut.

För att klara av de tre börsnoterade företagens tillväxt krävs inflyttning. Tjugo procent av de som bor på Frøya är i dag inflyttade vilket ställer krav på såväl skola som fritidsaktiviteter. Det råder emellertid inga som helst tvivel, alla är tacksamma för inflyttningen som hjälper ön att bli starkare. Lika starkt tror man på fiskindustrins framtid. Folk behöver alltid ha mat. Fisk är bra mat och tillgången är stor. Så mycket mer fakta behövs inte i det caset.

På Frøya har man också skapat en på riktigt digital tidning! Nu väntar en liknande tur runt Hitra och i morgon fiske!

I dag är det för övrigt Internationella Kvinnodagen och det firar jag med att konstatera att jag själv är resultatet av en perfekt kvotering. Mina föräldrar var femtio procent män och femtio procent kvinnor! Fast skämt åsido önskar jag alla kvinnor som jag känner och även de jag inte känner en fantastisk dag i dag också. Vi strävar vidare mot att göra alla dagar till kvinno- och mansdagar!

Efter 200 kilometers bilkörning från Trondheim till Frøya satt det bra med en pizza för det här gänget på fredagskvällen!
Utsikten från mitt hotellfönster i går morse. Det var lugnt på morgonen för att utåt dagen blåsa upp rejält.
Så här kan det se ut när vi sitter och diskuterar utmaningar, framtid, lärdomar och sport. 
Affärsutvecklare Heidi berättade om hur kommunens näringsliv fungerar. Uppfinningsförmågan är stor när det gäller framtidens fiskodlingar eller havsbruk som de föredrar att kalla det. 
Vid skolan i Frøa står den här lilla bänken som är omöjlig att inte bli förtjust i.
För sextio miljoner norska kronor (sju miljoner euro) har Frøya nyligen byggt ett helt nytt Kultur- och kompetenscenter mitt i huvudorten Sistranda. En lokal fiskmiljardär stod för notan och för alla artister man tar in de två första åren!
Ute vid Frøyas sista klippor byggde tyskarna den är anläggningen under andra världskriget. Endast ett skott avlossades och det träffade i misstag en tysk båt!
När det blåser från Atlanten blir i stort sett allt annat oväsentligt. Mäktigt är bara förnamnet.
Samma hav, en annan bild. 
Stormselfie.
Bob, Gillian, James och Carl är fyra vänner som är med och driver NatWest Island Games vidare mot framtiden.
Kjersti Nord öppnade cafeterian på Gaustadbrygga enkom för oss och bjöd på delikata fiskbiffar, chokladkakor, bullar, våfflor, kaffe och säkert något jag glömt. Storartat! 
Hela gänget på trappan. Från vänster Knut Arne, Gillian, Anu, Kjersti, Jerry, Bob, James, Paul, Carl, Sølvi och Steve.
Vägarna på Frøya är slingriga och långa. Det har man utnyttjat genom att varje år arrangera Tour de Frøya. I fjol lockade tävlingen 901 deltagare från hela Norge. Det är inspiration!
Så här ser det nya kulturhuset ut från utsidan.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Centerns linje vann i staden

Med hjälp av skatter finansierar vi all samhällsservice. Skatter är nödvändiga för att vi ska känna stolthet över våra gemensamma egendomar....